Hjärtpump vid kronisk hjärtsvikt

Alerts bedömning

Version: 4

Metod och målgrupp

Kronisk hjärtsvikt kan behandlas mekaniskt med hjälp av hjärtpumpar. Det finns olika former av pumpsystem. Hittills har hjärtpumpar endast använts temporärt för hjärtsvikts­patienter i väntan på hjärt­transplantation, sk "bridge-to-transplant". Patienterna har haft mycket svår hjärtsvikt och läkemedels­behandling har varit otillräcklig. Behovet av organ för hjärt­transplantation är dock större än tillgången. Möjligheten att använda hjärtpumpar för permanent behandling har aktualiserats till följd av att nya typer av pumpar som är betydligt mindre, har utvecklats. Dessa axialflödes­pumpar har nyligen börjat prövas inom ramen för vetenskapliga utvärderingar. Målgrupp för permanent behandling är patienter med svår hjärtsvikt och som antingen inte lämpar sig för transplantation eller måste avstå på grund av organbrist. Uppskattningsvis 1-2 procent av alla patienter med svår kronisk hjärtsvikt och som inte kan transplanteras, dvs 2 000-4 000 patienter, utgör en potentiell målgrupp för permanent behandling med denna nya typ av hjärtpump.

Patientnytta

Hittills har drygt 3 500 patienter, världen över, haft temporärt mekaniskt stöd i form av implanterade hjärtpumpar (företrädesvis deplacement­pumpar). I ett flertal okontrollerade studier rapporteras att mellan 60 och 80 procent av patienterna överlevde fram till transplantation. Många av dessa kunde tillbringa viss tid i hemmet och i några fall även återgå i arbete. I en randomiserad kontrollerad studie som jämförde långtidsbruk av deplacement­pump med läkemedelsbehandling för patienter som inte kunde komma i fråga för hjärttransplantation, var medianöverlevnaden 408 dagar i hjärtpumps­gruppen jämfört med 150 dagar i läkemedelsgruppen. Mekaniska fel, vilka alla inträffade efter de första 12 månaderna, ledde till 7 av totalt 41 dödsfall i hjärtpumpsgruppen.

Kunskapsläge

I dag finns det viss* vetenskaplig dokumentation om effekterna vid bruk av deplacement­pumpar. Det största intresset knyts till de nya axialflödes­pumparna vilka nyligen börjat prövas både för temporär och permanent behandling. Ännu finns ingen* vetenskaplig dokumentation av varken patientnytta eller kostnader för denna typ av hjärtpumpar.

Om planerade utvärderingar visar att den nya tekniken kan påverka patienternas överlevnad och livskvalitet på ett positivt sätt till en rimlig kostnad i förhållande till dagens metoder, kan den nya typen av hjärtpumpar medföra mycket stora konsekvenser för sjukvården.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Urban Lönn, överläkare, Thoraxcentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala, Henrik Casimir-Ahn, överläkare, Thoraxkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping. Rapporten har granskats av Torkel Åberg, docent, Thoraxkirurgiska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå och Ulf Dahlström, docent, Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping.