Besvär i nacke, axlar, armar och händer innebär personligt lidande och försämrad livskvalitet. Besvär i rörelseorganen är den näst vanligaste orsaken till nedsatt arbetsförmåga och sjukpenning vilket resulterar i försämrad ekonomi för den som har besvär, minskad produktivitet för arbetsgivaren samt högre kostnader för socialförsäkringssystemet och hälso- och sjukvården.

Syftet med projektet har varit att systematiskt utvärdera vetenskapliga studier av samband mellan faktorer i arbetsmiljön och besvär eller sjukdom i nacke, axlar, armar och händer. Utvärderingen inkluderar alla typer av studerade arbetsmiljöfaktorer, som exempelvis fysiska, psykosociala och organisatoriska. Vi har bedömt tillförlitligheten för att det finns ett samband mellan en arbetsmiljöfaktor och besvär eller sjukdom men har inte gjort någon bedömning av styrkan på sambandet. 

Rapporten kompletterar en SBU-rapport från år 2012 och för att få en samlad bild av forskningsläget behöver läsaren beakta resultat från båda rapporterna. Till hjälp finns en evidenskarta med sammanställda resultat för olika kombinationer av arbetsmiljöfaktorer och besvär som har undersökts här och i den tidigare rapporten. I Kapitlet ”Diskussion” beskrivs närmare hur de båda rapporterna förhåller sig till varandra.

I texten används begreppet ”besvär” som generell benämning på alla symtom från ett kroppsområde, såsom smärta, värk, obehag såväl som specifika sjukdomsdiagnoser. Rapporten sammanfattar longitudinella studier av arbetsmiljö och besvär men kan inte ge definitivt svar på om arbetsmiljön är den enda orsaken till dessa besvär.  

• Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla besvär i nacke och nacke/axlar:
• arbete med framåt- eller bakåtböjd nacke (måttlig tillförlitlighet)
• arbetsställningar där överarmarna lyfts högt (låg tillförlitlighet)
• repetitiva rörelser med armen (låg tillförlitlighet)
• höga kvantitativa krav (låg tillförlitlighet)
• obalans mellan ansträngning och belöning (låg tillförlitlighet).

• Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla besvär i axlar:
• kraftkrävande arbete för nacke och axlar (måttlig tillförlitlighet)
• arbetsställningar där överarmarna lyfts högt (måttlig tillförlitlighet)
• repetitiva rörelser med armen (måttlig tillförlitlighet).

• Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla subakromiell smärta:
• kraftkrävande arbete för nacke och axlar (måttlig tillförlitlighet)
• arbetsställningar där överarmarna lyfts högt (måttlig tillförlitlighet)
• repetitiva rörelser med armen (låg tillförlitlighet).

• Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla besvär i armbågar och underarmar:
• kraftkrävande arbete för nacke och axlar (måttlig tillförlitlighet)
• kraftkrävande arbete för handleder och händer (låg tillförlitlighet)
• repetitiva rörelser med armen (låg tillförlitlighet).

• Personer som exponeras för kraftkrävande arbete för nacke och axlar har ökad risk att utveckla ulnarisentrapment (måttlig tillförlitlighet).

• Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla besvär i handleder och händer:
• kraftkrävande arbete för handleder och händer (måttlig tillförlitlighet)
• kraftkrävande arbete kombinerat med repetitiva arbetsrörelser för händerna (måttlig tillförlitlighet)
• arbete med handlederna i böjd eller vriden position (låg tillförlitlighet)
• repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen (låg tillförlitlighet)
• spänt arbete, det vill säga kombinationen av höga krav och små möjligheter till kontroll eller inflytande i arbetet (låg tillförlitlighet).

• Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla karpaltunnelsyndrom:
• kraftkrävande arbete för handleder och händer (måttlig tillförlitlighet)
• kraftkrävande arbete kombinerat med repetitiva arbetsrörelser för händerna (måttlig tillförlitlighet).

• Denna rapport ger inte besked om vid vilken nivå en viss exponering riskerar att bli skadlig. En anledning till detta är att studierna skiljde sig mycket åt bland annat vad gällde mätning av arbetsmiljöfaktorer.
• För arbetsmiljöfaktorer där det vetenskapliga underlaget är mycket lågt eller saknas i denna rapport går det inte att uttala sig om ifall det finns samband eller ej (se resultattabellerna).
• Resultaten grundas på genomsnittliga sambandsmått på gruppnivå. För specifika undergrupper och för enskilda personer kan sambanden se annorlunda ut. Resultat på gruppnivå kan därför enbart ge en generell vägledning, men kan inte ersätta individuella bedömningar utifrån den enskilda individens situation.
• Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att avgöra om samband mellan arbetsmiljöfaktorer och risk att utveckla besvär i nacke, axlar, armar och händer skiljer sig mellan kvinnor och män. Enligt rapporter från Arbetsmiljöverket drabbas kvinnor oftare än män av besvär i nacke, axlar, armar och händer, i huvudsak på grund av olika exponeringar i arbetet. Det är angeläget att ny forskning tar hänsyn till den ojämna fördelningen av män och kvinnor mellan olika yrken och till fördelningen av arbetsuppgifter inom yrken.
• För att identifiera risker och utveckla effektiva förebyggande åtgärder behöver framtida forskning framför allt utgå från väl definierade och adekvat uppmätta exponeringar och utfall. Forskningen behöver också beakta typen av exponering samt dess intensitet, frekvens och varaktighet, samt i vilken utsträckning olika exponeringsfaktorer samverkar.

Den systematiska utvärderingen har genomförts i enlighet med de internationella riktlinjerna PRISMA och SBU:s metodbok [1]. Vi har i denna översikt inkluderat kontrollerade studier publicerade mellan januari 2010 till augusti 2021 som undersökt arbetsmiljöns betydelse för besvär i nacke, axel, arm och händer. Denna rapport kompletterar därmed resultaten i den tidigare rapporten. Studier där exponeringen endast mätts genom yrkestitel exkluderades från översikten. Endast longitudinella studier med låg till måttlig risk för bias ligger till grund för utvärderingens slutsatser.

Litteraturöversikten inkluderar 88 studier med låg eller måttlig risk för bias, varav 65 är longitudinella studier som ligger till grund för utvärderingens slutsatser.

Nacke och nacke/axlar

Sammanfattande resultattabell för samband mellan arbetsmiljöfaktorer och besvär eller sjukdom i nacke och axlar.

 

Axlar

Sammanfattande resultattabell för samband mellan arbetsmiljöfaktorer och besvär eller sjukdom i axlar.

Armbågar och underarmar

Sammanfattande resultattabell för samband mellan arbetsmiljöfaktorer och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar.

Handleder och händer

Sammanfattande resultattabell för samband mellan arbetsmiljöfaktorer och besvär eller sjukdom i nacke och axlar.

Det står i SBU:s instruktion att myndigheten systematiskt ska sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom och att dessa sammanställningar ska användas vid bedömning av arbetsskador enligt socialförsäkringsbalken.

Syftet med den här utvärderingen är att göra en opartisk kritisk granskning av de vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan faktorer i arbetsmiljön och uppkomst av besvär och sjukdomar i nacke, axlar, armar och händer. Utvärderingens ansats var att brett undersöka sambandet för de arbetsmiljöfaktorer som finns beskrivna i den inkluderade litteraturen för att ge en så heltäckande bild av kunskapsläget som möjligt. Det var även ett mål att belysa skillnader av betydelse för kvinnor respektive män när det gäller sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer och besvär. Utvärderingen omfattar inte besvärens omfattning eller påverkan på arbetsförmågan. Den innehåller inte någon hälsoekonomisk utvärdering eller bedömning av sociala och etiska aspekter. Utvärderingens slutsatser utgörs av resultat på gruppnivå och kan därför inte kan ersätta en bedömning utifrån en individs specifika situation.

År 2012 gav SBU ut en rapport som utvärderade Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar – Nacken och övre rörelseapparaten [5]. Det finns ett behov av en genomgång av det aktuella kunskapsläget och en sammanställning av de senaste tio årens forskning; av hänsyn dels till det preventiva arbetsmiljöarbetet, dels till rättssäkerheten vid samhällets bedömning av arbetsskador. I den här rapporten redovisar vi den forskning som tillkommit sedan den tidigare rapporten publicerades. För att få en samlad bild av forskningsläget behöver läsaren därför beakta båda rapporterna.

Resultaten i denna rapport är av intresse för många olika aktörer och kan utgöra ett stöd i deras fortsatta arbete. Främst riktar sig rapporten till de aktörer som arbetar med att förebygga att arbetsskador uppkommer, gör bedömningar av arbetsskador samt finansierar eller genomför forskning inom arbetsmiljöområdet. Försäkringskassan är en särskilt viktig målgrupp, då denna myndighet har behov av aktuella kunskapssammanställningar som är neutrala, systematiska och har hög trovärdighet som underlag för bedömning av arbetsskador. Utöver dessa finns en rad andra potentiella målgrupper såsom arbetsgivare och arbetstagare (både direkt och via fackföreningar och arbetsgivarorganisationer), myndigheter som bedriver verksamhet inom arbetsmiljö- eller arbetsskadeområdet, försäkringsbolag och andra aktörer som arbetar med försäkringsrelaterade frågor samt företagshälsovården och primärvården som möter personer med en sjukdom som potentiellt har en koppling till arbetsmiljön. De resultat som presenteras i rapporten är även av ett allmänt intresse eftersom en stor del av befolkningen någon gång i livet räknas till den arbetande delen av befolkningen.
 

2.1.1 Epidemiologi

Epidemiologi är den vetenskapliga disciplin som är inriktad på sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp. Epidemiologiska metoder används för att kartlägga och beskriva sjukdom eller besvär i befolkningsgrupper och undersöka om det finns några speciella mönster, till exempel att en viss kategori av personer drabbas särskilt ofta. En översikt över epidemiologiska metoder för värdering av exponering i arbetsmiljön finns i den tidigare SBU-rapporten från år 2012 [5]. Nedan redogör vi kort för några centrala begrepp och företeelser av särskild betydelse.

När ett epidemiologiskt angreppssätt används för att undersöka om det finns ett samband mellan exponering (i form av en faktor i arbetsmiljön) och ett utfall (i form av besvär) är det centralt att studieupplägget är valt på ett lämpligt sätt. Det finns flera olika studieupplägg för att undersöka samband, som vart och ett har sina för- och nackdelar (Faktaruta 2.1). Studieupplägget har stor betydelse för en studies vetenskapliga kvalitet och för värderingen av i vilken mån studien kan ge tillförlitliga slutsatser om ett samband mellan exponering och utfall (Faktaruta 2.2).

För att få fram korrekta samband mellan exponering och utfall måste båda delarna mätas med metoder som ger tillförlitliga resultat. I stora epidemiologiska studier är det sällan möjligt att genomföra exakta och detaljerade mätningar under lång tid för alla individer. Ofta görs därför en avvägning mellan en mer exakt mätning under en begränsad tid på ett mindre antal personer och en mindre tillförlitlig mätning som integrerar förhållanden under längre tidsförlopp hos en större grupp. En annan strategi kan vara att utveckla ett specifikt samband för ett mindre antal personer med ett enkelt mått på exponering, till exempel enkätbaserat, och ett mera resurskrävande, till exempel direkt mätning, och sedan använda detta på samtliga deltagare för att ”översätta”, eller kalibrera, det enkla måttet till det komplicerade. Ett tredje sätt, där man kan kombinera gruppens data med information om individen är att använda en ”Job exposure matrix” (arbetsexponeringsmatris), där man tilldelar samtliga individer i en grupp, till exempel ett visst yrke, den genomsnittsexponering som ett fåtal ur gruppen haft i en omfattande mätning, och kombinerar detta med data om individens olika yrken genom åren.

Det är inte självklart att sambandet mellan arbetsmiljöfaktorn och utfallet är linjärt, så att till exempel ökad exponering unisont ökar risken att utveckla besvär. Förhållandet kan också vara icke-linjärt där det finns en optimal nivå av exponering så att både högre och lägre exponering kan leda till besvär. För att kunna uttala sig om detta krävs det studier som mäter minst tre nivåer av exponering.

2.1.2 Svårigheten att avgöra orsakssamband

Ibland visar forskningsresultat att personer som är exponerade för en viss arbetsmiljöfaktor löper högre risk att utveckla ett besvär (Faktaruta 2.2). Det är dock inte alls givet att tillståndet är arbetsorsakat, utan det faktum att det finns ett samband är endast en första förutsättning för att kunna tala om kausalitet. Ett påvisat samband skulle alltså kunna vara kausalt, ett orsakssamband, men behöver inte alls vara det. Det här projektet granskar epidemiologisk forskning och att dra slutsatser om orsaksförhållanden är en bredare uppgift som kräver att man väger in resultat från bland annat grundläggande biologisk, psykologisk eller socialvetenskaplig forskning. Inom ramen för detta projekt kan vi därför inte uttala oss om ifall ett påvisat samband är kausalt utan endast om tillståndet är arbetsrelaterat. Nedan diskuteras några omständigheter som kan stärka hållfastheten i den epidemiologiskt baserade kunskapen om samband mellan arbetsmiljöfaktorer och besvär och sjukdomar i nacke, axel, armar och händer.

En av de viktigaste omständigheterna för att kunna tala om kausalitet är tidsaspekten – om tillståndet uppstod före riskfaktorn så kan faktorn omöjligt vara orsaken. Problemet är att i många forskningsstudier är det svårt att avgöra om riskfaktorn eller tillståndet kom först. Detta gäller till exempel i tvärsnittsstudier som undersöker om personer som har en viss sjukdom också har exponerats för en misstänkt riskfaktor, jämfört med en frisk kontrollgrupp. Det är mycket svårt att i sådana studier utröna om den misstänkta faktorn verkligen kom före sjukdomen. Idealt krävs det studier som följer personer från den tidpunkten då exponeringen uppträdde första gången och under tillräckligt lång tid för att tillståndet ska hinna utvecklas. Att den antagna orsaken föregår det antagna utfallet är således en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för att kunna uttala sig om kausalitet. Ur den aspekten ger longitudinella studier oftast säkrare information om orsakssamband än tvärsnittsstudier, särskilt i de fall det krävs lång tids exponering för att utveckla ett specifikt tillstånd, och särskilt ifall forskarna har data på deltagarna från tidigt i dess yrkeskarriär.

Samtidigt kan lång tid mellan mätning av exponering och utfall orsaka problem då de genomförda exponeringsmätningarna ska vara representativa för exponeringen under hela den period som är relevant, det vill säga då exponeringen skulle kunna orsaka det aktuella utfallet. Om man till exempel mäter exponering vid en viss tid och sedan låter två år gå innan man tar reda på utfallet kan det vara så att exponeringen inte längre är giltig för den personen därför att arbetsuppgifterna ändrats under tiden. Ju längre tid det går mellan exponerings- och utfallsmätning, desto större blir detta problem. Det är alltså inte alldeles säkert att longitudinella studier med många års uppföljningstid är bättre än en tvärsnittsstudie där man separerar exponerings- och utfallsmätningen, och antar att exponeringen representerar tiden upp till mätningen.

Vid tolkning av data från epidemiologiska studier är det också viktigt att beakta att eventuella samband kan påverkas av andra faktorer än de man är ute efter att studera. Dessa brukar kallas förväxlingsfaktorer, tredjevariabler eller confounders. Effekten av confounders kan hanteras genom studieupplägget eller genom att korrigera för dem i den statistiska analysen. Dock är antalet tänkbara sådana confounders i princip oändligt, vilket innebär att det inte går att utesluta att ett samband har uppkommit på grund av någon extern faktor som analysen inte tar hänsyn till.

Det är också viktigt att beakta risken för att urvalet av personer till studien påverkar resultatet. Till exempel kan vissa arbetsuppgifter innebära att endast de som är särskilt friska blir kvar på arbetsplatsen allteftersom de med besvär slutar eller får andra uppgifter, och då kommer resultatet av en analys av arbetets betydelse att bli snedvriden.

Överbelastning kan ge kortvariga och övergående muskuloskeletala besvär men kan också övergå i långvariga besvär och mer specifika sjukdomstillstånd. Vanliga arbetsrelaterade besvär i nacke, axel, armar och händer är nacksmärta, smärta i nacke/axlar/armar, tendinopati och inklämning i axelleden, tendinopati i armbågen (tennisarmbåge, golfarmbåge), ospecifik underarmssmärta, tendinopatier i handleden samt nervinklämning i handleden.

Smärta är det dominerande symtomet vid rörelseorganens sjukdomar. Smärta är enligt International Association for the Study of Pain (IASP) definierat som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse kopplad till, eller liknande det man upplever vid, vävnadsskada eller hotande vävnadsskada [6]. Definitionen kompletteras även med att en persons beskrivning av upplevd smärta ska respekteras.

Smärta är alltid en individuell upplevelse, som kan klassificeras tidsmässigt i akut och långvarig smärta, det vill säga smärta i mer än tre månader. En akut smärta till följd av skada eller överbelastning kan övergå i ett mer långvarigt smärttillstånd även om den ursprungliga skadan har läkt. Den långvariga smärtan kan komma och gå, eller vara mer kontinuerlig. Mekanismen bakom långvarig smärta är inte helt kartlagd, men den är sannolikt multifaktoriell och påverkas av både fysiologiska och psykosociala förhållanden.

Smärta kan också klassificeras efter typ. Smärtan beror antingen på en vävnadsskada (nociceptiv), är en smärta till följd av skada eller sjukdom i nervsystemet (neuropatisk), eller är en smärta beroende på plastiska förändringar i smärtsystemet (nociplastisk). Om orsaken till smärtan är okänd brukar man benämna den som idiopatisk smärta. En från början nociceptiv eller neuropatisk smärta kan leda till plastiska förändringar i smärtsystemen. Processen, som ibland kallas centralt störd smärtmodulering eller central sensitisering, leder emellanåt till en smärtspridning och ett utökat regionalt eller till och med generaliserat smärttillstånd. Ett exempel på ett sådant tillstånd är cervikobrakialt syndrom, som är ett smärttillstånd som sträcker sig över flera närliggande regioner (nacke/axel/arm) utan att specifik patofysiologi säkert kan påvisas.

Muskuloskeletal smärta kan bero på degenerativa och inflammatoriska processer och ha sitt ursprung i muskulatur, senor, ligament och leder. Mekanisk retning av nerver i nacke, armbåge och handled kan också ge smärta, men även andra besvär såsom muskelsvaghet och känselstörningar i form av domningar, stickningar och känselbortfall.

När smärta i en kroppsdel eller region inte kan knytas till en skada eller en strukturell förändring som är diagnostiserbar med tillgängliga metoder benämns den ofta som ospecifik smärta, och antas då i vissa fall bero på centralt störd smärtmodulering. Det är sannolikt så att hos patienter med långvariga besvär från rörelseorganen kan smärtan orsakas av en kombination av strukturella förändringar på grund av överbelastning och störd smärtmodulering. Hur mycket de olika smärtmekanismerna bidrar till patientens besvär varierar från individ till individ.

2.2.1 Besvär i nacke och nacke/axlar

Besvär i nacke och nacke/skuldra/axel är mycket vanligt och förekommer inte sällan samtidigt. Det kan därför ibland vara svårt för både läkare och patient att härleda orsaken till ett specifikt anatomiskt område. Exempelvis fungerar nacke, skuldra och axel som en funktionell enhet med muskler som arbetar tillsammans. I epidemiologiska studier har besvär från nacke/skuldra/axel därför ofta analyserats som en enhet.

Lättutlöst muskelvärk, spänningskänsla, ökad uttröttbarhet och lokal ömhet är vanliga besvär. De är oftast övergående men kan ibland övergå i mer långvariga besvär. Det är relativt vanligt att en strukturell skada inte med säkerhet kan påvisas vid en klinisk undersökning och utredning. Tillståndet betraktas då som ospecifik smärta (Avsnitt 2.2) och benämns ofta som cervikalgi. Om smärtorna även omfattar en arm används ibland benämningen cervikobrakialt syndrom.

Det finns dock flera påvisbara strukturella förändringar i halskotpelaren som kan ge nackbesvär. Det kan vara degenerativa förändringar i olika vävnader i halsryggen, till exempel i benvävnad (spondylos), i diskvävnad (diskdegenerativ sjukdom, rupturer och diskbråck) samt i synoviala leder vilket kan leda till artros (ledsvikt). Exempel på specifika diagnoser är spondylos, cervikalt diskbråck och spinal stenos. Strukturella förändringar kan ibland påverka nervrötterna och ofta rör det sig om inklämning. Besvär kan då yttra sig i form av smärtutstrålning från halsryggraden ut i ena armen med neurologiskt bortfall motsvarande en speciell nervrotsnivå. Strukturella degenerativa förändringar i halskotpelaren ökar med åldern och de ger inte alltid upphov till symtom eller besvär.

2.2.2 Besvär i axlar

Axelbesvär är vanligt och det går inte alltid att fastställa vilken struktur som orsakar besvären utan smärtan benämns som ospecifik (Avsnitt 2.2). I Faktaruta 2.3 listas några relativt vanliga specifika sjukdomstillstånd i axeln av relevans för den här rapporten.

2.2.3 Besvär i armbågar och underarmar

Det finns flera olika sjukdomstillstånd som kan ge besvär och smärta från armbågar och underarmar. Ibland går det inte att finna någon säker orsak till smärtan och då benämns smärtan som ospecifik (Avsnitt 2.2). I Faktaruta 2.4 listas några relativt vanliga specifika sjukdomstillstånd i armbåge och underarm av relevans för den här rapporten.

2.2.4 Handleder och händer

Det finns flera olika sjukdomstillstånd som kan ge besvär och smärta från handleder och händer. Ibland går det inte att finna någon säker orsak till smärtan och då benämns smärtan som ospecifik (Avsnitt 2.2). I Faktaruta 2.5 listas några relevanta sjukdomstillstånd av relevans för den här rapporten.

2.3.1 Fysisk belastning i arbetet

Fysisk belastning uppkommer då kroppen utsätts för en kraftpåverkan, antingen därför att den belastas av en yttre kraft (som när man håller emot tyngdkraften) eller därför att man själv utvecklar en kraft med musklerna (som när man griper om ett verktyg). Fysisk belastning (eller brist på densamma, som vid inaktivitet) uppträder således oupphörligen, både i arbetet och på fritiden, i ett ständigt växlande mönster över tid, där balansen mellan arbets- och återhämtningsperioder troligen är viktig för besvärsutvecklingen. Forskning visar att både intensiteten (vilken nivå kraften ligger på), frekvensen (hur ofta kraften växlar) och durationen (hur länge kraften pågår) har stor betydelse för hur kroppen reagerar på fysisk belastning [9]. Kombinationen av kraftens nivå och frekvens benämns ofta som ”variation” och data om mönstret av arbete och återhämtning speglar variationen [10]. Fysiska belastningar i arbetslivet kan grundläggande beskrivas i termer av kraft, men rapporteras oftare i termer av arbetsställningar och arbetsrörelser, vilka dels är indirekta mått på kraftkraven, dels ger ytterligare förutsättningar för att förstå deras effekt, till exempel om kraften levereras med leden i ett ytterläge. De tre dimensionerna intensitet, frekvens och duration beskriver alltså förloppet av påfrestning och återhämtning samt hur länge belastningen pågår, och därmed risken för att belastningen leder till sjukdom eller besvär. När man registrerar fysisk belastning i arbetslivet är det alltså viktigt att förstå och, så gott det går, skaffa sig kunskap om de faktorer i arbetsmiljön som påverkar belastningens intensitet, frekvens och duration. Hur ett visst mönster av fysisk belastning påverkar en viss person beror naturligtvis på den personens prestationsförmåga i vid mening, till exempel styrkan i de muskler som levererar kraft. Det betyder att det på grund av individuella skillnader kan vara svårt att dra slutsatser om hur en viss fysisk belastning påverkar den som utsätts, även med en komplett kartläggning av belastningen. Dessutom är inte all belastning farlig: det behövs belastning för att en person ska må bra, vilket framgår av att motion och träning på fritiden är nyttigt. Så viss belastning i ett visst tidsmönster är bra för kroppen. Var gränsen går mellan nyttig och skadlig fysisk belastning har vi ingen klar bild av idag.

2.3.1.1 Kraftutveckling

Att lyfta, bära, skjuta eller dra en börda innebär att den som arbetar måste utveckla en kraft. Exempel är att lyfta upp resväskor på ett transportband eller jobba med händerna för att montera komponenter i en industriuppgift. Högre vikter på bördan innebär att kraftutvecklingen på och i kroppen ökar, om man inte har möjlighet att använda hjälpmedel eller en mer skonsam arbetsteknik. Arbetstekniken i sin tur styrs till en stor del av de förutsättningar som finns när arbetet ska utföras; det kan till exempel handla om huruvida det går att få ett bra grepp om det som ska hanteras, och om det är trångt eller gott om utrymme.

2.3.1.2 Arbetsställningar

Arbetsställningen har betydelse för storleken av den kraft som kroppen måste utveckla under ett arbete. En arbetsställning som inte är optimal, exempelvis vid målning av en vägg då armen hålls utsträckt rakt framför kroppen, innebär ökade kraftkrav på kroppen. Omvänt kan en arbetstagare reducera den kraft som kroppen utsätts för om hen kan använda en ”bra” arbetsställning, det vill säga upprätt med sänkta och avspända axlar och överarmarna nära kroppen. Om en arbetsställning är nära ett ytterläge, som när man sträcker sig uppåt för att plocka ner ett föremål med händerna, kan påfrestningen på senor och ligament bli hög.

2.3.1.3 Arbetsrörelser

Snabba rörelser då kraften förändras fort kräver relativt höga kraftinsatser av de muskler som åstadkommer rörelsen. Ett stillasittande arbete där kroppen knappt rör sig och upprepar en kort sekvens av enkla arbetsrörelser om och om igen, innebär låga krafter och inte särskilt mycket variation. Man talar i dessa fall om repetitivt arbete, som i monteringsarbete med korta cykeltider. Den som arbetar kan i sämsta fall inte styra vare sig kraftinsatsen (som bestäms av den standardiserade arbetsuppgiften) eller hur arbetet är upplagt i tid.

2.3.1.4 Kombinationer av fysiska belastningar

Att samtidigt vara utsatt för flera fysiska exponeringar kan leda till en ökad risk att utveckla besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer, jämfört med att vara utsatt för bara en av exponeringarna. Ett exempel kan vara att lyfta en låda, samtidigt som arbetsställningen är extrem. Då är kroppen exponerad för en kombination av hög kraft och ”dålig” arbetsställning. Det finns mätmetoder som fångar upp kombinationsexponeringar, till exempel för kraft och repetitiva rörelser med handen. Ett exempel är observationsinstrumentet hand activity level (HAL) där en expert genom observation bedömer både graden av repetitivt arbete och hur mycket kraft som måste användas. Detta kombineras sedan ihop till ett värde i ett diagram där det finns markerat ett gränsvärde (Threshold Limit Value (TLV)) och den aktuella kombinationen av repetitivt arbete och kraft hamnar antingen över eller under gränsvärdet [11]. Ett annat sätt att försöka undersöka effekten av flera samtidiga exponeringar är att i den statistiska analysen studera både den enskilda effekten av kraft, arbetsställning och arbetsrörelser, och olika kombinationseffekter. Man kan även studera kombinationseffekter av olika typer av exponeringar i den statistiska analysen, som exempelvis vid samtidig exponering för psykosociala exponeringar och fysiska exponeringar.

2.3.2 Organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet

Det finns en mängd olika teoretiska modeller som försökt beskriva sådant som har att göra med hur arbetet är organiserat, vilka möjligheter som finns till inflytande i arbetet, och andra krävande faktorer. En klassisk modell är den som gör en distinktion mellan psykologiska krav i arbetet (exempelvis hög arbetsbelastning), möjligheter till kontroll i arbetet (att kunna påverka arbetssituationen) och tillgång till socialt stöd [12], där möjligheter till kontroll och socialt stöd antas kunna minska de negativa effekterna av psykologiska krav för anställdas hälsa. Andra modeller skiljer istället på besläktade fenomen som individens ansträngning i arbetet och de (monetära och icke-monetära) belöningar som arbetet kan medföra, där vikten av en balans mellan sådana faktorer återigen betonas [13]. Det finns också modeller som tar fasta främst på olika berikande eller främjande faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som kan resultera i ökad motivation [14] och bättre hälsa [15]. En annan modell skiljer ut fem områden av den upplevda arbetsmiljön, såsom olika belastande faktorer (rollkarakteristika), berikande faktorer (arbetskarakteristika), samspel i arbetsgruppen (gruppkarakteristika), ledarskapets betydelse (ledarskapskarakteriska) och organisatoriska faktorer (organisatonskarakteristika) [16]. En modell som vidareutvecklat de tidigare modellerna, och som tar hänsyn till en mängd olika belastande och berikande faktorer, är krav–resurs-modellen (The Job Demands–Resources (JD–R) model) som skiljer mellan olika typer av krav respektive resurser i arbetet [17].

De flesta av dessa modeller betonar att den faktiska arbetssituationen kan upplevas olika av olika anställda beroende på att den objektiva arbetssituationen tolkas utifrån individens specifika erfarenheter och egenskaper och att det därmed är individens upplevelser som antas resultera i konsekvenser för hälsa och välbefinnande [18]. Det faktum att psykosocial arbetsmiljö handlar om individens upplevelse har dock gett upphov till en diskussion om det är den faktiska arbetssituationen eller individens upplevelse av den som är av betydelse för hälsorelaterade utfall.

2.3.2.1 Psykosociala krav i arbetet

Krav i arbetet handlar om de ”fysiska, sociala eller organisatoriska aspekter av arbetet som kräver långvarig fysisk eller mental ansträngning och som därför är förenade med vissa fysiologiska och psykiska kostnader (t.ex. utmattning)” [17]. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö [19] exemplifierar att krav kan omfatta sådant som ”arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgräns, fysiska och sociala förhållanden”.

Kvantitativa krav (ibland benämnt psykologiska krav), som är ett av de mest vanligt undersökta kraven i arbetet, handlar om hög arbetsbelastning där mycket ska göras under en viss tid. Kvalitativa krav syftar på arbetsuppgifter som är svåra men det kan även inkludera komplexa arbetsuppgifter och att fatta komplicerade beslut. Spänt arbete (engelska: job strain) innebär en kombination av höga krav och låga möjligheter till kontroll eller inflytande i arbetet. Obalans mellan ansträngning och belöning refererar till att graden av ansträngning i arbetet upplevs vara högre än de (monetära och icke-monetära) belöningar som erhålls. Ansträngning är ett mått på upplevelser av att ha för mycket att göra och för mycket ansvar, liksom att det förekommer störningar i arbetet. Hinder och avbrott handlar dels om administrativa och andra faktorer som kan hindra arbetsutförandet, dels om att bli störd i sitt arbete.

Anställningsotrygghet är en stressor som speglar antingen risken att förlora anställningen eller individens oro för att bli av med jobbet. Rollkonflikt syftar på konflikter mellan olika roller i arbetet, exempelvis genom att direktiv står i konflikt med professionsetiken eller att arbetet medför motsägelsefulla krav. Arbetsrelaterad stress handlar om en allmän upplevelse av överbelastning, tidspress och känsla av allmän stress. Att arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda lyfts ibland fram som ett krav i arbetet eftersom det kan handla om att lära upp oerfarna kollegor och för att tidsbegränsat anställda inte alltid är förtrogna med rutiner och arbetssätt. Styrd arbetstakt innebär att arbetstakten styrs av externa faktorer som ställer krav på hur arbetet genomförs.

2.3.2.2 Psykosociala resurser i arbetet

Resurser i arbetet avser de ”fysiska, psykiska, sociala eller organisatoriska aspekter av arbetet som kan innebära något av följande: a) vara funktionella för att uppnå arbetsmål; b) sänka arbetskraven med de därtill hörande fysiologiska och psykologiska kostnaderna: c) stimulera personlig tillväxt och utveckling” [17]. Arbetsmiljöverkets OSA (Organisatorisk och social arbetsmiljö)-föreskrifter lyfter fram att sådana resurser kan handla om ”arbetsmetoder och arbetsredskap, kompetens och bemanning, rimliga och tydliga mål, återkoppling på arbetsinsats, möjligheter till kontroll i arbetet, socialt stöd från chefer och kollegor och möjligheter till återhämtning” [19].

Kontroll i arbetet innebär möjligheter till inflytande i arbetet och kontroll avseende i vilken ordning arbetsuppgifter utförs samt hur och tillsammans med vem. Socialt stöd kan komma från chefer eller kollegor och avse såväl känslomässigt (förståelse, bli lyssnad på) som instrumentellt (konkret hjälp) stöd. Förutsägbarhet och tydlighet refererar till möjligheterna att förutse kommande arbetssituationer men också att det finns tydliga mål för arbetet. Belöning, som är den ena komponenten i ansträngning–belöning-modellen, kan avse monetära belöningar (lön) och andra typer av belöningar, såsom möjligheter till befordran och anställningstrygghet, men även sådant som erkännande och social status. Utvecklingsmöjligheter avser individens möjligheter till att använda sina färdigheter, lära sig nya saker och utvecklas i sin yrkesroll.

2.3.2.3 Organisatoriska faktorer

Organisatoriska faktorer handlar om hur arbetet organiseras och berör därmed de villkor och förutsättningar som påverkar anställdas arbetssituation och möjligheter att utföra sitt arbete. Hit hör exempelvis faktorer som berör anställningsform, arbetstid, ledning och styrning av verksamheten, belöningssystem och synen på säkerhet i organisationen. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön noterar att det även kan inbegripa kommunikation i organisationen och hur arbetsuppgifter fördelas [19]. Det bör också noteras att föreskrifterna inkluderar krav och resurser i arbetet som en del av den organisatoriska arbetsmiljön.

När det gäller arbetstid är skiftarbete (arbetsskift som ligger på olika tider av dygnet; ofta byter man mellan att arbete morgon, kväll eller natt) och övertidsarbete (arbete som överskrider heltid) viktiga aspekter, men hit hör även arbetsomfattning (i procent av heltid). Även anställningsform (t.ex. tillfällig anställning) hör till de organisatoriska faktorerna. Säkerhetsklimat reflekterar vilket värde anställda som grupp anser att organisationen sätter på säkerhet och medvetenhet om säkerhetsrisker. Organisationens belöningssystem är en annan aspekt, som inkluderar exempelvis ackordssystem. Det finns många olika aspekter av ledarskap som också kan sägas höra till de organisatoriska faktorerna och det finns en uppsjö av modeller som belyser olika sätt på vilka chefer kan agera och behandla de anställda. Ett exempel, som handlar om hur ledarskapet kan gagna organisationen och dess verksamhet, gäller rättvist ledarskap, vilket innebär att chefen upplevs behandla de anställda på ett rättvist sätt och se till att alla har tillgång till det de behöver för att kunna utföra sitt arbete. Ett annat exempel, som betonar att ledarskap ibland kan vara dysfunktionellt, är destruktivt ledarskap, vilket syftar på ledarbeteenden som underminerar organisationens verksamhet och de anställdas välbefinnande genom att vid upprepade tillfällen fördumma medarbetare, uppträda orättvist, bestraffa underlydande och ta åt sig äran av andras arbete.

2.3.2.4 Sociala faktorer

Arbetsmiljöverket definierar social arbetsmiljö som “villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor” [19]. Den sociala arbetsmiljön kan därmed inbegripa sådant som samspel inom arbetsgrupper, tillgång till socialt stöd i arbetet och ett stödjande ledarskap. Hit hör även personkonflikter mellan medarbetare liksom mellan medarbetare och chefer. Den sociala arbetsmiljön kan även handla om mobbning, olika typer av trakasserier (utifrån diskrimineringsgrunderna) samt utsatthet för hot och våld i arbetet.

2.3.3 Övriga exponeringar i arbetet

Det finns ett stort antal olika exponeringar som människor utsätts för i sin arbetsmiljö. Även om detta projekt har haft en förutsättningslös ansats kring faktorer i arbetsmiljön, är det kring fysiska, psykosociala och organisatoriska faktorer vi har hittat mest forskning, och därför beskrivs dessa mer utförligt ovan. Men rapportens litteraturgenomgång har även inkluderat studier, i den mån de finns, av kemiska och biologiska ämnen, buller, smitta, temperaturväxlingar, kyla och värme.

2.4.1 Metoder för att mäta besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer

För att kunna mäta utfall använder många studier skattningar via frågeformulär där studiepersoner själva anger i vilka regioner de har smärta eller besvär. För att få en sammantagen bild av en individs smärtbild är det önskvärt att få information om både smärtans intensitet och duration (Avsnitt 2.3). Ett alternativt sätt att studera mer specifika diagnoser är att göra fall–kontrollstudier där man fångar upp väldefinierade fall som diagnostiserats via sjukvården och jämför fallens exponering med exponeringen hos kontroller utan diagnos.

2.4.1.1 Klinisk undersökning

Vid utredning inom sjukvården ingår ofta en klinisk undersökning av läkare och ibland även fortsatt utredning med röntgen eller neurofysiologisk undersökning för att fastställa en eventuell diagnos. Det är värdefullt om man i forskningsstudier har tillgång till korrekta diagnoser.

2.4.1.2 Självrapporterade symtom/Skattning av utfall

Lokalisation

I flertalet epidemiologiska studier har utfallet skattats genom att studiedeltagaren har fyllt i ett frågeformulär, ofta Nordiska Ministerrådets formulär [20]. I detta formulär finns olika regioner definierade: nacke, axlar, armbågar, händer, övre rygg, nedre rygg, höfter, knän och fötter, se Figur 2.1. En begränsning är att studiedeltagare som har besvär till följd av flera olika diagnoser i nacken och armarna kan hamna i samma kategori (ont i nacke och arm) som studiedeltagare med regionalt smärtsyndrom (t.ex. cervikobrakialt smärtsyndrom). Vid en klinisk undersökning hade dessa personer sannolikt fått olika diagnoser, och därför även olika orsaker till besvärsbilden.

Intensitet

Det är vanligt att studiedeltagaren får värdera smärtans intensitet genom att ange den på en visuell analog skala (VAS), det vill säga en 100 mm lång linje med ändpunkterna” ingen smärta”, respektive ”värsta tänkbara smärta”. Det förekommer också att individen får värdera smärtans intensitet genom att markera olika alternativ på en skala, såsom mild, moderat eller svår smärta.

Duration

I den vetenskapliga litteraturen rapporteras ibland uppkomst eller förekomst av besvär utan angiven duration på besvären. I Nordiska ministerrådets frågeformulär finns dock frågor om hur länge besvären förekommit. Smärta kan klassificeras tidsmässigt i akut och långvarig smärta (mer än tre månader) (Avsnitt 2.2).

2.4.2 Metoder för att mäta exponering

För att kunna uppskatta en enskild persons exponering för en viss faktor i arbetsmiljön bör man i princip ta reda på exponeringens intensitet, frekvens och duration (Avsnitt 2.3). Exponeringen kan mätas genom självrapportering, observation, eller teknisk mätning. Valet av metod avgörs av vilken faktor som ska mätas, resurser i form av ekonomi och tid, samt en avvägning mellan, å ena sidan, önskan att få korrekta data i den enskilda mätningen och, å den andra samla in data från många individer. Ytterligare en aspekt vid valet av lämplig metod är risken för att påverka och eventuellt störa arbetet genom mätningen, vilket kan leda till missvisande resultat. I sitt val av mätmetod får forskaren ta hänsyn till att man vanligtvis värderar tekniska mätningar som mer tillförlitliga än observationer, som i sin tur är mer tillförlitliga (men svårare att genomföra) än inhämtning av självrapporterade uppgifter. Trots sina stora begränsningar är självrapportering den i särklass vanligaste metoden för att mäta fysisk belastning, förmodligen för att den är flexibel (man kan fråga om ”vad som helst”, även sådant som inte går att mäta eller observera) och möjlig att använda i stora studier. Självrapportering används också för att mäta organisatoriska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer eftersom de mäts just genom individens upplevelser.

2.4.2.1 Självrapportering

Individens egna uppgifter om sin arbetsmiljö, både den fysiska och den psykosociala, kan dokumenteras med hjälp av frågeformulär, intervjuer, dagböcker, skattningsskalor eller checklistor. Exempel är frågeformulär för att mäta krav, kontroll och socialt stöd i arbetet, såsom Job Content Questionnaire (JCQ) [21]. Uppgifterna kan inhämtas genom att personen själv fyller i underlag eller via samtal där en intervjuare har möjlighet att ställa följdfrågor och fördjupa frågeställningarna. Att samla in data via intervju tar längre tid än om intervjuobjektet själv fyller i ett formulär, men kan ge mer detaljerad information.

Självrapportering kan användas för att samla in uppgifter om de flesta förekommande arbetsmiljöfaktorer. Jämfört med andra metoder är självrapportering förhållandevis snabbt och billigt, vilket gör att sådana metoder ofta används för att samla in data från många individer. När det gäller psykosociala faktorer kan samma exponering upplevas olika belastande av olika personer, vilket talar för att självskattningar är en bra mätmetod för denna typ av arbetsmiljöfaktorer. En annan fördel med självrapportering är att man kan fånga upp ett samlat mått på exponeringen över en längre tid, inte bara under den eller de enskilda dagar då informationen samlas in. Man kan till exempel fråga personen om hur ofta hantering av tunga bördor ”vanligtvis” förekommer i arbetet. Det kan dock vara svårt att komma ihåg hur arbetssituationer har sett ut och det kan vara svårt att göra uppskattningar av sin egen situation, och alla självrapporterade exponeringar är färgade av deltagarens uppfattning om sin belastning; det vill säga att den inte är objektiv. Om självrapporterade uppgifter kring exponering och besvär inhämtas vid samma tidpunkt finns det en risk för bias då smärttillståndet kan påverka värderingen av exponeringen – och omvänt.

2.4.2.2 Observation

Observationsmetoder används för att samla in uppgifter om arbetsmiljöfaktorer på ett systematiskt sätt genom att någon som inte själv utför arbetet observerar. Detta kan göras antingen på plats genom att observatören befinner sig i den miljö som studeras, eller i efterhand genom att forskaren först filmar arbetet och sedan analyserar det. Observationsmetoder används framför allt för att dokumentera fysisk belastning [22]. Att observera arbetsmiljön är betydligt mer resurskrävande än att samla in data via självrapportering och kan ge en mer objektiv skattning av fysisk exponering, eftersom mätningarna görs av en oberoende extern person och inte färgas av den enskilde arbetstagarens uppfattningar eller förmåga att skatta sin exponering. Bland svagheterna med detta sätt att mäta kan vara att olika observatörer inte alltid är överens om vad de ser, och att en observatör inte heller gör en identisk bedömning när ett visst arbetsmoment observeras upprepade gånger. Dessutom är observationer ofta mycket tidskrävande.

2.4.2.3 Teknisk mätning

En del arbetsmiljöfaktorer (som exempelvis fysisk och kemisk exponering) kan dokumenteras genom någon form av teknisk mätning, där man undviker att resultatet beror på vilken person som skattar eller observerar exponeringen. Det finns väl beprövade metoder för mätning av olika uttryck för fysisk belastning. För armarna kan man mäta arbetsställningar och arbetsrörelser. Detta gör forskarna med enkla så kallade inklinometrar som mäter armens lutning mot lodlinjen, det vill säga hur mycket armen är lyft ut från kroppen. Andra tekniska metoder är att fånga upp nackmusklernas (oftast m. trapezius) elektriska aktivitet med små elektroder som fästs på huden. Vissa tekniska metoder kan användas för kontinuerlig mätning under längre perioder, vilket är en fördel då arbetet varierar över tid. Mätningarna kan på så sätt ge information om åtminstone två exponeringsdimensioner, det vill säga intensitet och frekvens. Den tekniska utvecklingen av mätinstrument går mycket snabbt och idag kostar instrumenten endast någon procent av vad de kostade för 20 år sedan. Det betyder att tidigare idéer om att tekniska mätningar är mera resurskrävande än observationer, och att de endast kan användas på ett litet antal personer snabbt håller på att bli förlegade.

2.4.2.4 Jobbexponeringsmatriser

Jobbexponeringsmatriser (JEM) är en ganska vanlig metod inom arbetsmedicinsk forskning för att uppskatta arbetstagares exponering för kemiska riskfaktorer baserat på yrke, branschinformation och befolkningsdata, men inom fysisk belastning är det en ganska ny metod [23] [24]. En JEM för fysisk belastning kan konstrueras mot bakgrund av de olika datakällor som i övrigt används för att mäta exponering, det vill säga självrapportering, observation och direkta mätningar. Därtill kommer, att man även har konstruerat JEMs mot bakgrund av expertskattningar av exponeringen. I större studier kan användandet av en JEM möjliggöra analyser av mer sällsynta sjukdomar som annars är svåra att studera prospektivt, men som registreras i nationella register, som det svenska slutenvårdsregistret där alla personer som vårdats på sjukhus finns registrerade sedan år 1987 och framåt. En generell nackdel med att använda en JEM är att om man mäter exponering på ett mindre antal representativa individer till exempel i olika yrken, och sedan tilldelar samtliga studerade individer inom yrket genomsnittsresultatet av mätningarna så tas inte hänsyn till de stora individuella variationer i exponering (och upplevelser av exponering) som med stor sannolikhet förekommer inom en yrkesgrupp. JEMs används även för psykosociala exponeringar. Där det således antas att alla som har samma yrke exempelvis upplever eller får samma tillgång till socialt stöd, har samma inflytandemöjligheter över arbetet (kontroll) och upplever arbetsbelastningen (krav) på exakt samma sätt.

Skillnaden mellan en JEM och att endast känna till individens yrkestitel (vilket vi inte inkluderar som exponeringsmått i den här översikten) är att en JEM innehåller faktiska exponeringsdata för olika yrken, och därmed gör det möjligt att hitta samband mellan exponering och utfall. Det är inte möjligt om man enbart har information om yrket, utan att veta något mer än att personen är vårdbiträde eller byggnadsarbetare.

Projektet har arbetat med den övergripande frågeställningen:

• Vilken betydelse har olika exponeringar i arbetsmiljön för besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer?

Inom denna frågeställning har vi också undersökt frågan:

• I vilken grad skiljer sig betydelsen av dessa exponeringar åt mellan kvinnor och män?

3.2.1 Urvalskriterier

För att tydligt definiera urvalskriterierna formulerades en struktur enligt kategorierna: population, arbetsmiljöfaktor, hälsotillstånd, utfallsmått och studiedesign.

3.2.1.1 Population

Yrkesverksamma personer i arbetsförhållanden som har relevans för svenskt arbetsliv. Däremot ingår inte yrkesmilitärer och professionella heltidsidrottare eftersom förhållandena för dessa grupper bedömdes kunna avvika markant från situationen för arbetstagare i allmänhet.

3.2.1.2 Arbetsmiljöfaktor

Projektet avsåg att göra en bred och förutsättningslös sammanställning av eventuella samband mellan arbetsmiljö och ohälsa. Därför gjordes inga initiala antaganden om vilka faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna ha ett samband med sjukdomar och besvär i nacke, axlar, armar eller händer.

Inga krav ställdes på mätmetod för de arbetsmiljöfaktorer som inkluderats i utvärderingen. I utvärderingen ingår därför resultat som bygger på självrapportering, observation, teknisk mätning eller där exponeringsbedömningen utgick från en jobbexponeringsmatris.

I följande fall inkluderades inte resultat i utvärderingen:

• Exponeringar som enbart definierades utifrån yrkestitel.
• Resultaten gällde exponeringar som skett helt eller delvis utanför arbetet (exempelvis obalans mellan arbete och livet utanför arbetet (work–life balance)).
• Exponeringen avsåg endast vibrationer. Detta med bakgrund av att tidigare arbetsmiljörapport inte hade inkluderat denna faktor i arbetet [5].
• Resultat i form av indexmått för exponeringar som kombinerar olika kroppsregioner (exempelvis RULAs kombinationsmått).
• Resultat som bygger på oprecisa och ospecifika exponeringsmätningar som inte ger tillräckligt information om vilken generisk exponering som egentligen förekom (exempelvis tid med datorarbete).
• Faktorer som inte är exponeringar i arbetet, utan snarare tänkbara konsekvenser av en viss exponering (exempelvis tillfredsställelse i arbetet eller stressreaktioner).

3.2.1.3 Hälsotillstånd

Besvär eller sjukdom i nacke, nacke/axlar-regionen, axlar, armar, armbågar, underarmar, handleder, händer och fingrar.

Besvären eller sjukdomarna kunde vara mätta genom självrapportering, inrapporterade diagnoser (via journal- eller diagnosregister), klinisk undersökning eller annan undersökning (exempelvis nervledningstest).

I följande fall inkluderades inte resultat i utvärderingen:

• Resultat som gällde arbetsskador till följd av olycksfall (exempelvis whiplash).
• Resultat som byggde på indirekta mått på besvär (exempelvis sjukskrivning).
• Resultat som gällde Raynauds fenomen (eftersom vibrationer, som kan ligga bakom Raynauds fenomen, är en exkluderad arbetsmiljöfaktor (se ovan) och studiens slutsatser därför skulle kunna bli missvisande [25].
• Resultat som utgjordes av en kombination av besvär i flera skilda kroppsregioner, såsom exempelvis armbågar och händer. Undantag är om det rör sig om cervikobrakialt smärtsyndrom (dvs. samtidigt smärta i nacke och arm).
• Resultaten avsåg hälsotillstånd som inte är renodlade besvär eller sjukdomar i en av de kroppsregioner som översikten omfattar, det vill säga nacke, axlar, armar, armbågar, underarmar, handled eller händer. Exempel på sådana hälsotillstånd som inte ingår är artros, tremor, polyneuropati.

3.2.1.4 Utfallsmått

Översikten omfattar mått på samband mellan faktorer i arbetsmiljön och besvär eller sjukdom. Sambanden kunde anges som oddskvot, relativ risk, hazardkvot, korrelation eller multipel regressionskoefficient (beta).

3.2.1.5 Studiedesign

Prospektiva och retrospektiva longitudinella kohortstudier och fall–kontrollstudier. Randomiserade interventionsstudier inkluderades endast om studien rapporterade ett samband över tid mellan arbetsmiljöfaktor och hälsotillstånd som inte var påverkad av den undersökta interventionen.

I syfte att få en så bred bild som möjligt av forskningsområdet inkluderades även tvärsnittsstudier i den systematiskagranskningen, undantaget studier som mätt både exponering och hälsoutfall genom samtidig självrapportering.

Studier med tvärsnittsdesign kan ha en större risk för bias än longitudinella studier och ligger därför inte till grund för bedömningen av sambandets tillförlitlighet. Närmare beskrivning av tvärsnittsstudierna finns i Bilaga 4 och en sammanvägning av deras resultat finns i Bilaga 5.

3.2.1.6 Publikationstyp, språk och publikationsår

Originalstudier i fulltext från år 2010 och framåt som publicerats i vetenskapligt granskade tidskrifter på något av språken svenska, norska, danska eller engelska.

3.2.2 Process för urval av studier

3.2.2.1 Litteratursökning

Litteratursökningarna utformades med utgångspunkt i projektets frågeställningar och urvalskriterier.

Inledande sökning efter systematiska översikter/HTA-rapporter

Under inledningen av projektet gjordes orienterande sökningar och kontroller av redan existerande systematiska översikter och HTA-rapporter i databaserna:

• CRD databases (DARE och HTA Database)
• Epistemonikos
• Evidence Search (NICE)
• Prospero

Huvudsökning

De inledande sökningarna identifierade en översikt av Veiersted och medarbetare från år 2017 [26], som täcker området mekanisk belastning.

Sökstrategierna för varje databas redovisas därför med två olika sökdokumentationer. Den ena (Sökdokumentation 1) täcker tiden 2010–2014 och är de sökningar som gjordes för att komplettera Veiersted och medarbetare med de övriga faktorer som det här projektet vill belysa. Sökdokumentation 2 täcker tiden från 2015 fram till sista uppdaterade sökning som gjordes i augusti 2021.

Projektets informationsspecialist utformade och genomförde litteratursökningarna i samråd med sakkunniga och projektledare. Stor vikt lades vid att utforma sökstrategierna på ett sådant sätt att sökningarna skulle vara uttömmande och förutsättningslösa i syfte att fånga så många av alla relevanta studier som möjligt. Sökningen gjordes med avgränsning till studiedesign (kontrollerade studier och observationsstudier) och till engelska och de skandinaviska språken. De sakkunniga kontrollerade, kompletterade och beslutade därefter om sökstrategierna.

De slutgiltiga sökningarna av vetenskapligt granskade artiklar gjordes i följande databaser under augusti 2021:

• Embase via Elsevier
• Ovid MEDLINE
• PsycInfo via EBSCO
• Scopus via Elsevier.

Som komplement till litteratursökning i databaser granskades referenslistor för att identifiera ytterligare artiklar av relevans för projektet.

3.2.2.2 Bedömning av relevans

Två personer från SBU:s kansli granskade artikelsammanfattningarna som identifierades i litteratursökningen, oberoende av varandra. De artikelsammanfattningar som uppfyllde urvalskriterierna, eller där det var osäkert om de uppfyllde kriterierna, beställdes i fulltext. Även de studier som hade granskats i översikten av Veiersted och medarbetare beställdes i fulltext för en ny relevansbedömning [26]. Alla fulltextstudier granskades av de sakkunniga i par, oberoende av varandra, med stöd av en relevansgranskningsmall (Bilaga 2). Sakkunnigparet gjorde sedan en gemensam relevansbedömning avseende vilka artiklar som skulle inkluderas. Ingen sakkunnig granskade studier de själva var medförfattare på. I fall där relevansen var oklar diskuterades detta i projektgruppen och vid behov uppdaterades exklusionskriterierna med mer specifika principer. Eventuella oenigheter löstes genom konsensusbeslut i projektgruppen.

Artiklar som inte bedömdes vara relevanta exkluderades och redovisas i Bilaga 3.

3.2.2.3 Bedömning av risk för bias

Projektledare på SBU:s kansli arbetade tillsammans med sakkunniga, och med utgångspunkt i de mallar SBU använt tidigare vid bedömning av exponeringsstudier, fram en granskningsmall varmed man kunde skatta risken för systematiska fel i de studier som bedömts relevanta (Bilaga 2).

Utifrån granskningsmallen bedömde projektets sakkunniga parvis, men oberoende av varandra, risk för bias och kategoriserade den sammanvägda risken för bias i en studie som låg, måttlig eller hög. Paret kom sedan överens om sina bedömningar, och eventuella oenigheter löstes genom diskussion i projektgruppen tills konsensus uppnåddes. Den sammanlagda bedömningen baserades på en sammantagen bedömning per studie, eller eventuellt flera olika bedömningar om studien innehöll flera olika arbetsmiljöfaktorer eller hälsotillstånd.

Endast studier med låg eller måttlig risk för bias ingår i analyserna. Studier med hög eller oacceptabelt hög risk för bias finns sammanställda i Bilaga 3.

3.2.3 Syntes

Projektgruppen gjorde ett antal ställningstaganden vid sammanvägning av resultaten. Dessa beskrivs närmare i texten nedan.

3.2.3.1 Indelning av exponering och utfall

För fysisk belastning har projektgruppen valt att dela upp arbetsmiljöfaktorerna generiskt, det vill säga på ett sätt som inte tar hänsyn till i vilket yrke eller med vilka redskap en exponering skapas, utan endast hur exponeringen ser ut i termer av exempelvis kraft, arbetsställningar och arbetsrörelser. Inom dessa tre dimensioner har projektet beaktat exponeringens struktur vad gäller intensitet, frekvens och duration; även om det i praktiken var så att nästan alla studier endast beaktade intensiteten. Exempelvis delades arbetsrörelser upp i ”handledens och handens rörelse” baserat på hastigheten i rörelserna (utan några krav på att rörelserna ska vara repetitiva) och i ”repetitiva rörelser med handleden och handen” baserat på frekvensen av rörelser, det vill säga hur ofta rörelserna sker (utan några krav på hur fort rörelserna går). Projektgruppen bedömer att detta ger en användbar och generell bild av exponeringens effekter. För den övergripande kategoriseringen av organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer har projektet valt att i stort sett använda samma indelning som Arbetsmiljöverket använder i sina analyser av arbetsmiljön i Sverige [19].

Termen organisatorisk arbetsmiljö reserverades till just de villkor och förutsättningar som styr hur arbetet genomförs (exempelvis ledarskap, anställningsform, arbetstider) utan att inkludera krav och resurser i detta. Istället användes, i enlighet med stora delar av forskningen, termen psykosocial arbetsmiljö för att beskriva olika typer av krav och resurser i arbetet (inklusive socialt stöd). Termen sociala faktorer som ingår i det bredare begreppet social arbetsmiljö reserveras i den här rapporten till sådant som mobbning och konflikter.

I likhet med föregående SBU-rapport delas denna rapport in i olika resultatkapitel baserat på funktionella anatomiska områden, såsom nacke och nacke/axlar, axlar, armar (armbågar och underarmar) samt händer (handleder och händer). Projektets ansats har i första hand varit att undersöka samband mellan exponering och besvär eller smärta i allmänhet. Detta innebär att rapporten speglar olika besvär eller diagnoser inom samma kroppsområde. Denna typ av kunskap ger viktig vägledning för det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Ur ett försäkringsmedicinskt perspektiv kan det vara värdefullt att även se över vilken kunskap det finns om samband mellan arbetsmiljöfaktorer och specifika diagnoser. I de fall underlaget varit tillräckligt stort har vi därför även undersökt samband för specifika diagnoser. Likaså är det värdefullt att lyfta fram de studier som tittat på långvarig smärta och arbetsmiljöfaktorer. I de fall det finns studier som specifikt har mätt långvarig smärta (smärta längre än 3 månader) så har vi redovisat detta. De studier som inte specifikt angett långvarig smärta som utfall kan självklart också innehålla deltagare som utvecklat långvarig smärta.

3.2.3.2 Ställningstaganden vid analyser av arbetsmiljöfaktorer

Typer av exponeringar i arbetet som ansågs vara likartade och meningsfulla att analysera tillsammans grupperades under en, av projektgruppen fördefinierad, arbetsmiljöfaktor. Detta oavsett hur exponeringen hade mätts (självrapportering, teknisk mätning osv.) eller vilken nivå av exponering som hade mätts (fanns flera nivåer av en exponering valdes de två som låg längst från varandra). Om en studie rapporterade flera typer av exponering för vad projektgruppen valt att betrakta som en enskild arbetsmiljöfaktor, valdes enbart en av dessa ut till det sammanvägda resultatet. Till exempel om en studie hade mätt både socialt stöd från chefer och socialt stöd från kollegor så ingick endast en av mätningarna i det sammanvägda resultatet för arbetsmiljöfaktorn Socialt stöd. I sådana fall valdes i första hand den exponering som har den tydligaste kopplingen till arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Om en studie exempelvis hade kodat kontroll i arbetet som ett krav (låg kontroll) när projektgruppen istället avsåg att inkludera kontroll som en resurs i arbetet (hög kontroll), vändes exponeringsskalan genom att transformera sambandsmåttet.

Mellan studier fanns en stor spridning i hur man formulerade sig om exponering, och i många fall var det inte möjligt att avgöra exponeringens nivå. Det var alltså inte möjligt att dela in samtliga studier enligt nivån på exponering. Däremot fanns det ett antal studier som angav mått på extra höga exponeringar (benämns som extrema i rapporten), och dessa studier analyserades separat, som en subgruppsanalys av respektive exponering. Subgruppsanalyser genomfördes i de fall det fanns tre eller fler studier där exponeringen betraktades som extrem och om huvudanalysen av ett sammanvägt resultat bedömts ha mycket låg tillförlitlighet.

3.2.3.3 Ställningstaganden vid analyser med hälsotillstånd

Mätningar av besvär och sjukdomar som ansågs vara jämförbara och meningsfulla att samanalysera grupperades under ett, av projektgruppen fördefinierat, hälsotillstånd. Det fanns en stor heterogenitet bland studiernas sätt att mäta besvär och sjukdom. Projektgruppen valde att samanalysera alla hälsoutfall som rörde samma kroppsregion till en generell grupp som benämndes ”besvär”, det vill säga sjukdomar i en viss region lades ihop med smärta i samma region. Till exempel ingick både mätning av ”upplevd smärta i axlar någon gång under senaste fyra veckorna” och diagnosen rotatorkuffsyndrom i hälsotillståndet besvär i axlar. Subgruppsanalyser av sambandet mellan en arbetsmiljöfaktor och en specifik sjukdomsdiagnos gjordes i de fall underlaget innehöll tre eller fler studier.

Uppföljningstid är en viktig aspekt då vissa tillstånd behöver lång tid att utvecklas. En lång uppföljningstid mellan mätningarna kan också vara problematisk då individer som utvecklar besvär inte längre är kvar på arbetsplatsen och i förlängningen studien. I de inkluderade studierna fanns det en stor variation på hur länge arbetstagare hade följts, och tid mellan mätningen av arbetsmiljöfaktorn och mätningen av hälsotillståndet kunde vara allt från en dag till tolv år. Då materialet var heterogent så valde projektgruppen att inte särskilja studierna baserat på uppföljningstid.

3.2.3.4 Ställningstaganden vid metaanalyser och sammanvägning av resultat

Även om studierna kunde variera mellan uppföljningstid, sätt att mäta arbetsmiljöfaktorer och hälsoutfall, samt i hur man hanterade confounders, bedömde projektgruppen att det var meningsfullt att sammanväga resultaten men valde att inte göra några utsagor om sambandets styrka utan endast att undersöka om det förelåg ett samband.

Ingående studier som hade redovisat resultaten i form av oddskvoter, relativa risker, incidenskvoter och prevalenskvoter sammanvägdes i samma metaanalys, vilket är ett medvetet avsteg från den vedertagna statistiska metoden vid metaanalys. Därför ska inte resultaten från metaanalyser tolkas som ett precist sambandsmått utan de ingår endast för att åskådliggöra studierna och det sammanvägda underlaget. Metaanalyserna utfördes med hjälp av programmet Comprehensive Meta Analysis (version 3) och med en ”random effect model”.

Hanteringen av confounders skiljde sig åt mellan de inkluderade studierna där vissa resultat var baserade på ojusterade data medan andra hade justerat för flera confounders i sina analyser. Valet av confounders varierade också mellan studier och de kunde exempelvis vara kön, ålder, BMI eller annan arbetsrelaterad exponering. Det aktuella projektet inkluderade alla relevanta resultat oavsett hur de hanterat confounders men valde att fokusera på så ojusterade sambandsmått som möjligt i den mån de rapporterades i studierna. Projektet gjorde därför en åtskillnad mellan studieresultat som justerat för tre eller färre confounders (mindre justerad modell) och studieresultat som justerat för fler än tre confounders (mer justerad modell). Metaanalyserna är baserade på resultat från den mindre justerade modellen och resultat från den mindre justerade modellen tillmättes störst betydelse i de fall studien presenterade flera modeller för justering.

Sammanvägningen av hela underlaget gjordes utifrån en analyserande (resonerande) diskussion där de studier som undersökt samma arbetsmiljöfaktor och samma hälsotillstånd beaktades ingående utifrån metod och resultat. I vissa fall var endast delar av underlaget åskådliggjort i en metaanalys och de studier som låg utanför metaanalysen ”vägdes in narrativt” i underlaget. För att kompensera bristen på power som kan uppstå när inte hela underlaget sammanvägs i en metaanalys så noterades även riktningen på de samband som inte var statistiskt signifikanta tillsammans med studiepopulationens storlek. Utifrån denna metod formulerande projektgruppen en bedömning av tillförlitligheten för hela underlaget huruvida det fanns ett samband.

3.2.4 Bedömning av de sammanvägda resultatens tillförlitlighet

De sammanvägda resultatens tillförlitlighet har bedömts utifrån det samlade underlaget. Vid denna bedömning använder SBU ett system som baseras på det internationellt utarbetade systemet GRADE (the Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation) för att klassificera tillförlitligheten [1].

I detta projekt har vi anpassat GRADE-systemet i ett antal fall.

Det aktuella projektet har bedömt tillförlitligheten för att det finns ett samband mellan en arbetsmiljöfaktor och besvär eller sjukdom men har inte gjort någon bedömning av hur starkt sambandet är. Bedömningarna utgick ifrån riktningen på sambandet, det vill säga om de sammanvägda resultaten visade en positiv respektive negativ riktning. Ett positivt samband innebär att personer som exponeras för arbetsmiljöfaktorn har en högre risk att utveckla besvär än oexponerade eller mindre exponerade, vilket medför att arbetsmiljöfaktorn är en riskfaktor. Ett negativt samband betyder att oexponerade eller mindre exponerade personer har en högre risk att utveckla besvär än exponerade, vilket innebär att arbetsmiljöfaktorn kan ha en skyddande effekt.

I de fall underlaget bestod av en eller två studier (oavsett storleken på studiepopulationen) ansåg projektgruppen att det var otillräckligt för att kunna dra slutsatser om det föreligger ett samband mellan en arbetsmiljöfaktor och ett hälsotillstånd. Vårt resonemang var att resultat som bygger på ett litet underlag (i form av få studier) blir mer känsligt för brister som leder till bias eller dålig precision [1].

I evidensgraderingen har vi bedömt att det varit motiverat att göra ett genomgående avdrag för risk för bias för alla underlag. Avdraget har gjorts med anledning av att det finns en variation i hur exponering och utfall definierats i olika studier. De resultat som ingår i översikten bygger på exponeringar och utfall som mätts vid enstaka tillfällen, och därför inte tar hänsyn till förändringar över tid. Ytterligare en omständighet som bidrar till minskad tillförlitlighet är att vid komplexa samband så är det inte säkert att effekten av den studerade exponeringen orsakas av en enskild faktor (utan av flera samverkande exponeringar).

Projektet inkluderade endast studier med arbetsmiljöfaktorer som har relevans för svenskt arbetsliv, oavsett var i världen studien utfördes. Projektgruppen bedömde därför att risken för att resultaten inte är överförbara till svenska förhållanden är låg. Det talade till fördel för det sammanvägda resultatets tillförlitlighet om de ingående studierna speglade olika populationer, miljöer och förutsättningar, så att det fanns god spridning i data.

I detta projekt fanns två faktorer som bedömdes kunna stärka tillförlitligheten till det sammanvägda resultatet: om någon av de ingående studierna uppvisade ett starkt samband (en hazardkvot eller oddskvot över 2) eller ett dos-responssamband, det vill säga att ökad exponering ledde till ökade besvär.
 

För följande arbetsmiljöfaktorer visar det vetenskapliga underlaget på ett samband med besvär i nacke eller nacke/axlar:

• nackens arbetsställning (måttlig tillförlitlighet )
• överarmens arbetsställning (låg tillförlitlighet )
• repetitiva arbetsrörelser med armen (låg tillförlitlighet )
• kvantitativa krav (låg tillförlitlighet )
• obalans mellan ansträngning och belöning (låg tillförlitlighet ).

Avsnitten nedan är indelade efter de studerade arbetsmiljöfaktorerna och redovisar information om ingående studier, analyser och bedömningar som ligger till grund för resultaten.

Även samband som har mycket låg tillförlitlighet är beskrivna i resultatkapitlet nedan.

5.2.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan kraftutveckling och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar. Det gäller för arbetsmiljöfaktorerna kraftutveckling för nacke och axlar och kraftutveckling för handleder och händer (Tabell 5.1).

5.2.2 Kraftutveckling för nacke och axlar

5.2.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår sju prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [27] [28] [29] [30] [31] [32] [33]. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av kraftutveckling för nacke och axlar, såsom lyfta vikter >25 kg för hand, bära objekt över 5 kg, lyfta eller hantera objekt som väger över 1 kg, bära tungt och trapezius aktivitet. Utfallet var besvär i nacke eller nacke/axlar och i en av studierna krävdes att besvären skulle vara långvariga [30]. Uppföljningstiden var minst två år i samtliga studier. I två av studierna hämtades deltagarna ur en allmän befolkning, i resterande studier hade man rekryterat från specifika yrkeskategorier, såsom kontorsarbetare, fabriksarbetare, sjukvårdspersonal, byggnadsarbetare, elektriker eller hårfrisörer. Studierna inkluderade både kvinnor och män. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.2.2.2 Beskrivning av resultaten

I Tabell 5.2 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan kraftutveckling för nacke och axlar och besvär i nacke eller nacke/axlar. Resultatet från metaanalysen visar inte på något statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär. Två av tre studier som vägts in narrativt uppvisade inte heller ett statistiskt säkerställt samband, medan en studie uppvisade ett negativt statistiskt säkerställt samband mellan kraftutveckling för nacke och axlar och besvär i nacke eller nacke/axlar. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

5.2.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att underlaget inte räcker för att uttala sig om sambandet mellan kraftutveckling för nacke och axlar och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.1). Vid bedömningen av tillförlitligheten för sambandet har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att studierna varierar i vilka samband de visar (brist i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag för att det sammanvägda resultatet från metaanalysen inte visar på ett säkerställt samband (brist i precision).

5.2.3 Kraftutveckling för handleder och händer

En studie har undersökt sambandet mellan kraftutveckling för handleder och händer (i form av att pressa hårt med händerna) och besvär i nacke eller nacke/axlar [31]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.1).

5.3.1 Sammanfattning av resultaten

Det finns ett positivt samband mellan nackens arbetsställning och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar, resultatets tillförlighet är måttlig (Tabell 5.3). Det finns också ett positivt samband mellan överarmens arbetsställning och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar, och resultatets tillförlitlighet är låg. För ryggens arbetsställning och för sittande arbetsställning går det inte att avgöra om det finns ett samband mellan exponering och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar.

5.3.2 Nackens arbetsställning

5.3.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår fem prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [28] [34] [35] [36] [37]. Exponeringen i studierna var arbete som krävde böjning av nacken i form av flexion och extension. Utfallet var besvär i nacke eller nacke/axlar och i en av studierna krävdes att besvären skulle vara långvariga [35]. Uppföljningstiden varierade mellan en vecka och fem år och för tre av studierna var tiden längre än två år [34] [36] [37]. Deltagarna i tre studier är hämtade ur en allmän befolkning, i resterande studier har man rekryterat från specifika yrkeskategorier som kontorsarbetare och fabriksarbetare. I alla studierna ingick både manliga och kvinnliga deltagare. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.3.2.2 Beskrivning av resultaten

I Tabell 5.4 beskrivs resultatens riktning för sambandet mellan nackens arbetsställning och besvär i nacke/axlar. Resultatet från metaanalysen visar på ett positivt statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär [35]. Två studier har vägts in narrativt och den ena uppvisar ett starkt (över 2) positivt statistiskt säkerställt samband medan den andra pekar på en negativ, inte statistiskt säkerställd, trend. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

5.3.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är det finns ett positivt samband mellan nackens arbetsställning och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar, resultatens tillförlighet är måttlig (Tabell 5.3). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som oftare arbetar med framåt- eller bakåtböjd nacke än hos andra. Vid bedömningen av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias).

5.3.3 Ryggens arbetsställning

5.3.3.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tre prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [34] [37] [38]. Exponeringen i studierna var arbete med böjd eller vriden rygg eller bål (engelska: trunk). Utfallet var besvär i nacke eller nacke/axlar och i ingen studierna krävdes att besvären skulle vara långvariga. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan tre och fem år. Deltagarna i två av studierna hämtades ur en allmän befolkning och i den resterande studien beskrevs deltagarna som yrkeschaufförer. I en studie undersöktes enbart män [38]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.3.3.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för sambandet mellan ryggens arbetsställning och besvär i nacke eller nacke/axlar beskrivs i Tabell 5.5. Två studier uppvisade ett statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär och den tredje studien visade ett positivt, statistiskt säkerställt, samband för män men en negativ, inte statistiskt säkerställd, trend för kvinnor. Se Bilaga 5 för enskilda samband från alla ingående studier samt en narrativ syntes av resultaten.

5.3.3.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att underlaget inte räcker för att uttala sig om sambandet mellan ryggens arbetsställning och besvär i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.3). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att studierna varierar i vilka samband de visar på (brist i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag för att underlaget endast består av tre studier, där nästan hela studiepopulation kommer från en enskild studie, vilket gör att det finns en osäkerhet i hur robust resultatet är (brist i precision).

5.3.4 Överarmens arbetsställning

5.3.4.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår åtta prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [27] [28] [31] [33] [34] [36] [39] [40]. Exponeringen i studierna var arbete med händer eller armar över axlarna, höjda armar, höjda axlar och arbete med datormus lokaliserad bort från kroppen. Utfallet var besvär i nacke eller nacke/axlar och ingen av studierna ställde krav på att besvären skulle vara långvariga. Uppföljningstiden varierade mellan en vecka och fem år där fyra studier hade en längre tidsperiod än två år [33] [34] [36] [39]. Deltagarna i fyra av studierna hämtades ur en allmän befolkning och i resterande studier har man rekryterat från specifika yrkeskategorier såsom kontorsarbetare, sjukvårdspersonal eller fabriksarbetare. I alla studierna ingick både manliga och kvinnliga deltagare. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.3.4.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för sambandet mellan överarmens arbetsställning och besvär i nacke eller nacke/axlar beskrivs i Tabell 5.6. Resultatet från metaanalysen visar på ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan exponering och besvär. En studie som vägts in narrativt visar på ett statistiskt säkerställt positivt samband. Ytterligare två studier som vägts in narrativt visar en positiv, men inte statistiskt säkerställd, trend. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

5.3.4.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan överarmens arbetsställning och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar, men resultatets tillförlighet är låg (Tabell 5.3). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som oftare arbetar med lyfta överarmar än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och avdrag för att studierna varierar i vilka samband de visar på (brist i samstämmighet).

5.3.5 Sittande arbetsställning

Två studier har undersökt sambandet mellan sittande arbetsställning och besvär i nacke eller nacke/axlar [34] [41]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.3).

5.4.1 Sammanfattning av resultaten

Det finns ett positivt samband mellan repetitiva arbetsrörelser med armen och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar, resultatets tillförlighet är lågt (Tabell 5.7). För repetitiva arbetsrörelser i handleden och handen går det inte att avgöra om det finns ett samband med besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.7).

5.4.2 Repetitiva arbetsrörelser med armen

5.4.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår fyra prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [30] [34] [36] [37]. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av repetitiva arbetsrörelser med armen, såsom hand- och armrepetition, mindre än tio minuters rast varje timme då mycket repetitiva rörelser utförs och precisa rörelser och repetitivt arbete. Utfallet var besvär i nacke/axlar i två studier [34] [37], medan två studier specifikt undersökte nackbesvär. Ingen av studierna ställde krav på långvarig smärta. Uppföljningstiden varierade mellan tre och fem år, för en av studierna framgick inte uppföljningslängden [37]. Deltagarna i studierna var hämtade ur en allmän befolkning, och inkluderade både kvinnor och män. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.4.2.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 5.8 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan repetitiva arbetsrörelser med armen och besvär i nacke eller nacke/axlar. En studie särredovisade resultat för kvinnor och män där sambandet var positivt och statistiskt säkerställt för kvinnor men inte för män. Resultatet från metaanalysen visar på ett statistiskt säkerställt positivt samband även om sambandet är svagt (nära 1). Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

5.4.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är det finns ett positivt samband mellan repetitiva arbetsrörelser med armen och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar, men resultatets tillförlighet är låg (Tabell 5.7). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som oftare arbetar med repetitiva rörelser med armen än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att studierna varierar i vilka samband de visar (brist i samstämmighet).

5.4.3 Repetitiva arbetsrörelser i handleden och handen

Två prospektiva kohortstudier har undersökt sambandet mellan repetitivt arbete med handleden och handen och besvär i nacke eller nacke/axlar [28] [31]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.7).

5.5.1 Sammanfattning av resultaten

Tre studier har undersökt sambandet mellan olika typer av fysisk exponering i kombination och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar. Kombinationerna av exponeringar som undersökts i de tre studierna bedöms vara alltför olika för att väga samman i ett större underlag. Resultatens tillförlitlighet bedöms vara mycket låg. Det går därför inte att avgöra om det finns ett samband mellan fysiska kombinationsexponeringar och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.9).

5.5.2 Kraftutveckling och arbetsställning för ryggen

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan kraftutveckling och arbetsställning för ryggen (i form av att lyfta över 15 kg med böjd rygg eller bål) och besvär i nacke eller nacke/axlar [38]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.9).

5.5.3 Obekväma lyft

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan obekväma lyft och besvär i nacke eller nacke/axlar [36]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.9).

5.5.4 Kraftutveckling och arbetsställning i nacke och axlar

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan kraftutveckling och arbetsställning i nacke och axlar och besvär i nacke eller nacke/axlar [32]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.9).

5.6.1 Sammanfattning av resultaten

Det finns ett positivt samband mellan kvantitativa krav i arbetet och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar, och resultatens tillförlighet är låg. Det finns även ett positivt samband mellan obalans mellan ansträngning och belöning (engelska: effort–reward imbalance) och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar, och resultatens tillförlighet är låg. För kvalitativa krav, spänt arbete (engelska: job strain), rollkonflikt, ansträngning, anställningsotrygghet, arbetsrelaterad stress, att arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda och styrd arbetstakt går det inte att avgöra om det finns ett samband mellan exponering och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.10).

5.6.2 Kvantitativa krav

5.6.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tio prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [27] [30] [33] [34] [35] [36] [42] [43] [44] [45]. Exponeringen i studierna var olika former av kvantitativa krav i arbetet, i form av kvantitativa krav, psykologiska krav och tidspress. Utfallet var besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar i alla studier och i två studier krävdes att besvären skulle vara långvariga [30] [35]. Uppföljningstiden varierade mellan ett och sju år och för sju studier var tidsperioden längre än två år [30] [33] [34] [36] [43] [44] [45]. Deltagarna i sex av studierna hämtades ur en allmän befolkning och i resterande studier har man rekryterat från specifika yrkeskategorier såsom kontorsarbetare, sjuksköterskor eller ultraljudstekniker. I en studie ingick endast kvinnor [43]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.6.2.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för sambandet mellan kvantitativa krav i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar beskrivs i Tabell 5.11. Resultatet från metaanalysen visar på ett positivt men inte statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär, men det är ett gränsfall. Ytterligare två studier som vägts in narrativt bekräftar ett samband, där en har ett statistiskt säkerställt resultat och en visar en trend. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

I Tabell 5.12 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan kvantitativa krav i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar för kvinnor. Sammantaget visar inte studierna på ett statistisk säkerställt samband mellan exponering och besvär.

I Tabell 5.13 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan kvantitativa krav i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar för män. Sammantaget visar inte studierna på ett statistisk säkerställt samband mellan exponering och besvär.

5.6.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan kvantitativa krav i arbetet och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar, men resultatens tillförlighet är låg (Tabell 5.10). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som arbetar under höga kvantitativa krav än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och avdrag för att studierna varierar i vilka samband de visar på (brist i samstämmighet). Vi har inte bedömt tillförlitligheten för sambandet för kvinnor respektive män.

5.6.3 Kvalitativa krav

5.6.3.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tre prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [27] [31] [42]. Exponeringen i studierna var olika former av kvalitativa krav i arbetet, såsom beslutskrav, kognitiva krav och svåra arbetsuppgifter. Utfallet var besvär i nacke eller nacke/axlar i alla studier och i ingen av studierna krävdes att besvären skulle vara långvariga. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan ett och två år. Deltagarna i en av studierna hämtades ur en allmän befolkning och i resterande studier har man rekryterat från specifika yrkeskategorier såsom kontorsarbetare, sjuksköterskor eller ultraljudstekniker. I alla studierna ingick både manliga och kvinnliga deltagare. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.6.3.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för sambandet mellan kvalitativa krav i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar beskrivs i Tabell 5.14. Tre studier har vägts in i en narrativ analys där två av dessa visar ett statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär medan en studie visar på en negativ trend. Ingen av studierna har särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

5.6.3.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att underlaget inte räcker för att uttala sig om sambandet mellan kvalitativa krav i arbetet och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.10).Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att studierna varierar i vilka samband de visar på (brist i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag på grund av att underlaget bara består av tre studier med relativt få antal deltagare vilket gör att det finns en osäkerhet i hur robust resultatet är (brist i precision).

5.6.4 Spänt arbete

5.6.4.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tre prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [40] [42] [46]. Exponeringen i studierna var spänt arbete (engelska: job strain) och utfallen var besvär i nacke eller nacke/axlar. Ingen av studierna krävde att besvären skulle vara långvariga. Uppföljningstiden i alla studier var under två år. Deltagare i studierna var hämtade från specifika yrkeskategorier som kontorsarbetare och fabriksarbetare. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.6.4.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för sambandet mellan spänt arbete och besvär i nacke eller nacke/axlar beskrivs i Tabell 5.15. Tre studier har vägts in i en narrativ analys där ingen uppvisade ett statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär, men två studier visar på en trend. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

5.6.4.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att underlaget inte räcker för att uttala sig om sambandet mellan spänt arbete och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.10). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att studierna varierar i vilka samband de visar på (brist i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag på grund av att underlaget bara består av tre studier med relativt få antal deltagare vilket gör att det finns en osäkerhet i hur robust resultatet är (brist i precision).

5.6.5 Obalans mellan ansträngning och belöning

5.6.5.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tre prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [47] [48] [49]. Exponeringen i studierna var obalans mellan ansträngning och belöning (engelska: effort-reward imbalance) och utfallen var besvär i nacke eller nacke/axlar. I två studier krävdes att besvären skulle vara långvariga [47] [49]. Uppföljningstiden varierade mellan ett och fyra år och en studie hade en tidsperiod längre än två år [48]. Deltagarna i en av studierna hämtades ur en allmän befolkning och i resterande studier hade man rekryterat från specifika yrkeskategorier såsom sjukvårdspersonal och barnskötare. En studie undersökte enbart kvinnor [47]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.6.5.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för sambandet mellan obalans mellan ansträngning och belöning och besvär i nacke eller nacke/axlar beskrivs i Tabell 5.16. Tre studier har vägts in i en narrativ analys där två visar ett statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär, varav en av dessa ett starkt samband (över 2). Den tredje studien visar på en trend, som inte var statistiskt säkerställd. Ingen av studierna har särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

5.6.5.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan obalans mellan ansträngning och belöning och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar, men resultatens tillförlighet är låg (Tabell 5.10). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som i högre grad har en obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias). Vi har även gjort avdrag på grund av att underlaget bara består av tre studier med relativt få antal deltagare vilket gör att det finns en osäkerhet i hur robust resultatet är (brist i precision).

5.6.6 Ansträngning

Två studier har undersökt sambandet mellan ansträngning (engelska: effort) och besvär i nacke eller nacke/axlar [31] [50]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.10).

5.6.7 Anställningsotrygghet

En studie har undersökt sambandet mellan anställningsotrygghet och besvär i nacke eller nacke/axlar [33]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.10).

5.6.8 Arbetsrelaterad stress

En studie har undersökt sambandet mellan arbetsrelaterad stress och besvär i nacke eller nacke/axlar [51]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.10).

5.6.9 Arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda

En studie har undersökt sambandet mellan att arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda och besvär i nacke eller nacke/axlar [34]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.10).

5.6.10 Rollkonflikt

Två studier har undersökt sambandet mellan rollkonflikt och besvär i nacke eller nacke/axlar [27] [36]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.10).

5.6.11 Styrd arbetstakt

En studie har undersökt sambandet mellan styrd arbetstakt och besvär i nacke eller nacke/axlar [34]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.10).

5.7.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan psykosociala resurser i arbetet och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar. Det gäller för exponeringarna kontroll i arbetet, socialt stöd; förutsägbarhet och tydlighet; belöning (engelska: reward) samt utvecklingsmöjligheter (Tabell 5.17).

5.7.2 Kontroll i arbetet

5.7.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tolv prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [27] [30] [31] [33] [34] [36] [38] [42] [43] [44] [45] [51]. Exponeringen som undersöktes i studierna var medarbetarens grad av kontroll i arbetet, främst inriktat på medarbetarens beslutsutrymme. Utfallet var besvär i nacke/axlar i sju studier medan fem studier [27] [34] [38] [42] [45] specifikt undersökt nackbesvär. I tre studier [30] [45] [51] krävdes att smärtan skulle vara långvarig. Uppföljningstiden varierade mellan ett och elva år, nio studier hade en uppföljningstid längre än två år. I fem av studierna hämtades deltagarna ur en allmän befolkning, medan resterande studier har undersökt mer specifika yrkesgrupper som yrkeschaufförer, kontorsarbetare, offentligt anställda, ultraljudstekniker och sjuksköterskor. I två av studierna inkluderades endast kvinnor [43] respektive män [38]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.7.2.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 5.18 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan kontroll i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar. Sammantaget visar inte resultaten från metaanalysen eller de studier som ingår narrativt på något statistisk säkerställt samband mellan exponering och besvär. Skattningarna av samband i studierna är dessutom i regel svaga (nära 1). Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

I Tabell 5.19 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan kontroll i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar för kvinnor. Sammantaget visar studierna på negativt men inte statistisk säkerställt samband mellan exponering och besvär. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

I Tabell 5.20 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan kontroll i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar för män. Sammantaget visar studierna på ett negativt men inte statistisk säkerställt samband mellan exponering och besvär. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

5.7.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att underlaget inte räcker för att uttala sig om sambandet mellan kontroll i arbetet och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.17). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att studierna varierar i vilka samband de visar på (brist i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag på grund av att det sammanvägda resultatet från metaanalysen inte visar på ett statistiskt säkerställt samband (brist i precision). Vi har inte bedömt tillförlitligheten för sambanden för kvinnor respektive män.

5.7.3 Socialt stöd

5.7.3.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår åtta prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [27] [33] [34] [38] [40] [42] [43] [46]. De exponeringar som undersöktes i studierna var olika former av socialt stöd, främst inriktat på stöd från chefen men även stöd från kollegor. Utfallet var besvär i nacke eller nacke/axlar i tre av studierna, och specifikt nackbesvär i fem av studierna. Ingen av studierna krävde att deltagarna skulle haft långvarig smärta. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan ett och fem år, i fem av studierna följdes deltagarna i mer än två år. Deltagarna i två av studierna hämtades ur en allmän befolkning, i resterande studier har man undersökt mer specifika yrkesgrupper som yrkeschaufförer, kontorsanställda, industriarbetare, ultraljudstekniker och sjuksköterskor. I två av studierna inkluderades endast kvinnor [43] respektive män [38]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.7.3.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 5.21 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan socialt stöd och besvär i nacke eller nacke/axlar. Metaanalysen visar på ett statistiskt säkerställt negativt samband mellan exponering och besvär, men sambandet är svagt (nära 1). En studie som vägs in narrativt tyder på ett icke signifikant negativt samband, medan två istället tyder på ett positivt samband. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

5.7.3.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att underlaget inte räcker för att uttala sig om sambandet mellan socialt stöd och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.17).Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att studierna varierar i vilken riktning de visar för sambandet (brist i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag på grund av att det finns en osäkerhet i hur robust resultatet är (brist i precision). Detta eftersom metaanalysen visar på ett mycket svagt samband (nära 1) som är statistiskt säkerställt samtidigt som flera studier som ingår narrativt inte visar på ett statistiskt säkerställt resultat. Det finns därför en betydande osäkerhet i om det sammantagna resultatet visar på ett samband.

5.7.4 Förutsägbarhet och tydlighet

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan faktorer som förutsägbarhet och tydlighet (i form av rollklarhet) och besvär i nacke eller nacke/axlar [27]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.17).

5.7.5 Belöning

Två prospektiva kohortstudier har undersökt sambandet mellan belöning (engelska: reward) och besvär i nacke eller nacke/axlar [31] [50]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.17).

5.7.6 Utvecklingsmöjligheter

5.7.6.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår fyra prospektiva kohortstudier med låg till måttlig risk för bias [27] [31] [34] [42]. De exponeringar som undersöktes i studierna var olika former av utvecklingsmöjligheter, som exempelvis positiva utmaningar. I en studie undersöktes besvär i nacke/axlar [31], medan tre studier specifikt undersökte besvär i nacke. Ingen av studierna krävde att deltagarna skulle ha haft långvarig smärta. Uppföljningstiden varierade mellan ett och två år i alla studier utom en där deltagarna följdes i fem år [31]. Deltagarna i två av studierna hämtades ur en allmän befolkning, i resterande två studier undersökte man kontorsarbetare. Studierna har inkluderat både män och kvinnor. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.7.6.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 5.22 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan utvecklingsmöjligheter och besvär i nacke eller nacke/axlar. Metaanalysen och den studie som ingår narrativt tyder på ett negativt samband mellan exponering och besvär, men sambanden är inte statistiskt säkerställda. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

5.7.6.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att underlaget inte räcker för att uttala sig om sambandet mellan utvecklingsmöjligheter och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.17).Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att studierna varierar i vilken riktning de visar för sambandet (brist i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag eftersom resultaten inte visar på ett statistiskt säkerställt samband (brist i precision).

5.8.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan organisatoriska faktorer och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar. Detta gäller för de undersöka exponeringarna skiftarbete, övertidsarbete, arbetsomfattning, tillfällig anställning, ackordssystem, destruktivt ledarskap och rättvist ledarskap (Tabell 5.23).

5.8.2 Skiftarbete

5.8.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tre prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [34] [52] [53]. Exponeringen i studierna var skiftarbete i form av dag- och nattskift eller varierande arbetstid varje vecka. Utfallen var besvär i nacke eller nacke/axlar/övre rygg. I en av studierna krävdes att besvären skulle varit långvariga [54]. Uppföljningstiden varierade mellan ett dygn och fem år. Deltagarna i två av studierna hämtades ur en allmän befolkning, i den resterande studien har man undersökt sjuksköterskor. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.8.2.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för sambandet mellan skiftarbete och besvär i nacke eller nacke/axlar beskrivs i Tabell 5.24. Tre studier har vägts in i en narrativ analys där ingen visar på ett statistisk säkerställt samband mellan exponering och besvär. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

5.8.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att underlaget inte räcker för att uttala sig om sambandet mellan skiftarbete och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.23). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att studierna varierar i vilken riktning de visar för sambandet (brist i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag på grund av precision i resultaten (brist i precision) eftersom nästan ingen av studierna visar på ett statistiskt säkerställt samband.

5.8.3 Övertidsarbete

En studie har undersökt sambandet mellan övertidsarbete och besvär i nacke eller nacke/axlar [31]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.23).

5.8.4 Arbetsomfattning

Två studier har undersökt sambandet mellan arbetsomfattning och besvär i nacke eller nacke/axlar [31] [43]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.23).

5.8.5 Tillfällig anställning

En studie har undersökt sambandet mellan tillfällig anställning och besvär i nacke eller nacke/axlar [34]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.23).

5.8.6 Ackordssystem

En studie har undersökt sambandet mellan ackordssystem och besvär i nacke eller nacke/axlar [33]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.23).

5.8.7 Destruktivt ledarskap

En studie har undersökt sambandet mellan destruktivt ledarskap och besvär i nacke eller nacke/axlar [54]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.23).

5.8.8 Rättvist ledarskap

5.8.8.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tre prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [27] [36] [54]. Exponeringen i studierna var olika former av rättvist ledarskap, såsom stödjande ledarskap och transformativt ledarskap. Utfallen som undersöktes var besvär i nacke eller nacke/axlar och i en av studierna krävdes att besvären skulle vara långvariga [54]. Uppföljningstiden varierade mellan sex månader och två år i alla studier utom en där deltagarna följdes upp i tre år [36]. Deltagarna i alla studierna hämtades ur en allmän befolkning i Norge. I samtliga studier ingick både kvinnor och män. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

5.8.8.2 Beskrivning av resultaten

Resultaten för sambandet mellan rättvist ledarskap och besvär i nacke eller nacke/axlar beskrivs i Tabell 5.25. Tre studier har vägts in i en narrativ analys där alla uppvisade ett svagt (nära 1) negativt statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär. Inga av studierna har särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

5.8.8.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att underlaget inte räcker för att uttala sig om sambandet mellan rättvist ledarskap och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.23).Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och på grund av att underlaget bara består av tre studier med relativt få antal deltagare där studierna kan delvis ha en överlappande studiepopulation (brist i precision). Ytterligare avdrag gjordes på grund av att alla studier var genomförda i samma land, eftersom det innebär en risk för att resultaten speglar en särskild kontext (brist i överförbarhet).

5.9.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan sociala faktorer och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar. Endast en arbetsmiljöfaktor, mobbning, har undersökts.

5.9.2 Mobbning

En studie har undersökt sambandet mellan mobbning och besvär i nacke eller nacke/axlar [45]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.26).

5.10.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan övriga exponeringar i form av visuell miljö eller sensoriska krav och besvär eller sjukdom i nacke eller nacke/axlar (Tabell 5.27).

5.10.2 Visuell miljö

En studie har undersökt sambandet mellan visuell miljö och besvär i nacke eller nacke/axlar [43]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.27).

5.10.3 Sensoriska krav

En studie har undersökt sambandet mellan sensoriska krav och besvär i nacke eller nacke/axlar [43]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 5.27).
 

För följande arbetsmiljöfaktorer visar det vetenskapliga underlaget på ett samband med besvär i axlar:

• kraftutveckling för nacke och axlar (måttlig tillförlitlighet )
• överarmens arbetsställning (måttlig tillförlitlighet )
• repetitiva arbetsrörelser med armen (måttlig tillförlitlighet ).

För följande arbetsmiljöfaktorer visar det vetenskapliga underlaget på ett samband med subakromiell smärta:

• kraftutveckling för nacke och axlar (måttlig tillförlitlighet )
• överarmens arbetsställning (måttlig tillförlitlighet )
• repetitiva arbetsrörelser med armen (låg tillförlitlighet ).

Avsnitten nedan är indelade efter de studerade arbetsmiljöfaktorerna och redovisar information om ingående studier, analyser och bedömningar som ligger tillgrund för resultaten.

Även samband som har mycket låg tillförlitlighet är beskrivna i resultatkapitlet nedan.

6.2.1 Sammanfattning av resultaten

Resultaten visar på att det finns ett samband mellan kraftutveckling för nacke och axlar och besvär eller sjukdom i axlar (måttlig tillförlitlighet) samt subakromiell smärta (måttlig tillförlitlighet). Det går däremot inte att avgöra om det finns ett samband mellan kraftutveckling för handleder och händer och besvär eller sjukdom i axlar (Tabell 6.1).

6.2.2 Kraftutveckling för nacke och axlar

6.2.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår totalt sju studier, tre fall–kontrollstudier [55] [56] [57], tre prospektiva kohortstudier [37] [58] [59] och en studie med poolade data från studier med olika studiedesign [60] med låg till måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av kraftutveckling för nacke och axlar, såsom hantera och bära objekt över 25 kg, manuell hantering över 15 kg, bära tungt och kumulativa lyft och bära över 20 kg. Utfallet var smärta i axlar [37] [58], kirurgisk behandling av subakromiell inklämning [55] [60], besvär i form av supraspinatus ruptur [57], samt subakromiell inklämning [56] [59]. I en studie krävdes att besvären skulle varit långvariga [58]. Uppföljningstiden varierade mellan två och fem år, i fyra av studierna följdes deltagarna i mer än två år och för två studier saknades information om uppföljningslängd. I fem studier hämtades deltagarna ur en allmän befolkning [37] [55] [57] [58] [60], och i två studier arbetade deltagarna inom industri eller inom hälso- och sjukvården [56] [59]. En studie inkluderade enbart män [57]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

6.2.2.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 6.2 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan kraftutveckling för nacke och axlar och besvär i axlar. Sammantaget visar resultaten på ett positivt samband mellan exponering och besvär. Skattningen i metaanalysen ger dessutom att sambandet är starkt (sammanvägt estimat över 2) och tre av studierna uppvisar dos-responssamband [55] [56] [57]. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Subakromiell smärta

Fem studier har specifikt undersökt sambandet mellan kraftutveckling för nacke och axlar och subakromiell smärta [55] [56] [57] [59] [60]. Även för subakromiell smärta är skattningen i metaanalysen att sambandet är starkt (sammanvägt estimat över 2) och tre av studierna uppvisar dos-responssamband. Sammantaget visar resultatet på ett positivt samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.3). Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

6.2.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan kraftutveckling för nacke och axlar och besvär i axlar (måttlig tillförlitlighet) (Tabell 6.1). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som arbetar med mer kraftkrävande arbete än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias). Vi har inte gjort ytterligare avdrag eftersom underlaget bygger på flera studier med sammantaget många deltagare där metaanalysen och den större av de studier som vägts in narrativt visar på ett tydligt samband.

Vår bedömning är att det också finns ett positivt samband mellan kraftutveckling för nacke och axlar och subakromiell smärta (måttlig tillförlitlighet) (Tabell 6.1).Vid bedömning av tillförlitligheten har vi resonerat på samma sätt som för sambandet med besvär i axlar.

6.2.3 Kraftutveckling för handleder och händer

En fall–kontrollstudie har undersökt sambandet mellan kraftutveckling för handleder och händer (i form av att arbeta med handhållna verktyg som väger över 3 kg) och axelbesvär (subakromiell inklämning) [56]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.1).

6.3.1 Sammanfattning av resultaten

Resultaten visar på att det finns ett samband mellan överarmens arbetsställning och besvär i axlar (måttlig tillförlitlighet) samt sjukdom i form av subakromiell smärta (måttlig tillförlitlighet). Det går däremot inte att avgöra om det finns ett samband mellan ryggens, respektive armbågens och handledens arbetsställning och besvär eller sjukdom i axlar (Tabell 6.4).

6.3.2 Ryggens arbetsställning

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan ryggens arbetsställning (i form av att köra med böjd eller vriden rygg) och besvär i axlar [38]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.4).

6.3.3 Överarmens arbetsställning

6.3.3.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår totalt tolv studier med låg till måttlig risk för bias. Av studierna är åtta prospektiva kohortstudier [37] [38] [39] [59] [61] [62] [63] [64], tre fall–kontrollstudier [55] [56] [57] och en studie med poolade data från studier med olika studiedesign [60]. Exponeringen som undersöktes i studierna var arbete med händer eller armarna över axlarna eller i en hög ställning. Utfallet var besvär eller smärta i axlar i sju studier [37] [38] [39] [61] [62] [63] [64], subakromiell inklämning i fem studier [55] [56] [59] [60] [65] och supraspinatusruptur i en studie [57]. Ingen av studierna krävde att deltagarna skulle ha haft långvarig smärta. Uppföljningstiden varierade mellan ett och tolv år. I åtta av studierna följdes deltagarna i mer än två år och i två av studierna framgick inte uppföljningslängden. Deltagare hämtades från en allmän befolkning i sex av studierna [37] [39] [55] [57] [61] [63], i resterande studier undersöktes mer specifika yrkeskategorier som industriarbetare, yrkeschaufförer, personal inom förskola och sjukvård, samt kontorsanställda. Tre studier inkluderade enbart män [38] [57] [62]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

6.3.3.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 6.5 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan överarmens arbetsställning och besvär i axlar. Sammantaget visar resultaten på ett positivt samband mellan exponering och besvär, även om enskilda studier pekar på negativt samband. Sambandet i metaanalysen är statistiskt säkerställt och två av studierna uppvisar dos-responssamband [55] [57]. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

I Tabell 6.6 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan överarmens arbetsställning och besvär i axlar för kvinnor. Sammantaget är resultatet av subgruppsanalysen förenligt med huvudanalysens resultat som visar på samband mellan exponering och besvär. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

I Tabell 6.7 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan överarmens arbetsställning och besvär i axlar för män. Sammantaget är resultatet av subgruppsanalysen förenligt med huvudanalysens resultat som visar på ett positivt samband mellan exponering och besvär. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Subakromiell smärta

Sex studier har specifikt undersökt sambandet mellan överarmens arbetsställning och subakromiell smärta [55] [56] [57] [59] [60] [65]. Sammantaget visar resultatet på ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.8). Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

6.3.3.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan överarmens arbetsställning och besvär i axlar (måttlig tillförlitlighet) (Tabell 6.4). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som oftare arbetar med lyfta överarmar än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias). Vi inte gjort ytterligare avdrag eftersom underlaget bygger på flera studier med sammantaget många deltagare där den större delen av underlaget visar på ett statistiskt säkerställt samband. Vi har inte bedömt tillförlitligheten för sambandet för kvinnor respektive män.

Vår bedömning är att det också finns ett positivt samband mellan överarmens arbetsställning och subakromiell smärta (måttlig tillförlitlighet) (Tabell 6.4). Underlaget för sambandet mellan överarmens arbetsställning och subakromiell smärta är mindre men vi har resonerat på samma sätt som för sambandet med besvär i axlar.

6.3.4 Armbågens och handledens arbetsställning

En prospektiv kohortstudie och en fall–kontrollstudie har undersökt sambandet mellan armbågens och handledens arbetsställning (i form av pronation/supination av armbåge och arbete med roterad underarm) och besvär i axel [37] [56]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.4).

6.4.1 Sammanfattning av resultaten

Resultaten visar på att det finns ett samband mellan repetitiva arbetsrörelser med armen och besvär eller sjukdom i axlar (måttlig tillförlitlighet) samt subakromiell smärta (måttlig tillförlitlighet). Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan precisionskrävande arbete med armen och besvär eller sjukdom i axlar (Tabell 6.9).

6.4.2 Repetitiva arbetsrörelser i armen

6.4.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår totalt sju studier med låg till måttlig risk för bias. Av studierna är fyra prospektiva kohortstudier [37] [58] [59] [61], två fall–kontrollstudier [55] [56] och en studie med poolade data från studier med olika studiedesign [60]. Exponeringen som undersöktes i studierna var repetitiva arbetsrörelser med armen. Utfallet var besvär i axlar i tre studier [37] [58] [61] och subakromiell smärta i fyra studier [55] [56] [59] [60]. En studie krävde att smärtan skulle varit långvarig [58]. Uppföljningstiden var två år i en studie [59], för två studier framgick inte uppföljningens längd [55] [60], i resterande studier var den fem år. I fem studier hämtades deltagarna från befolkningen i allmänhet medan de i två bestod av industriarbetare eller personal inom hälso- och sjukvården. Alla studier inkluderade både kvinnor och män. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

6.4.2.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 6.10 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan repetitiva arbetsrörelser med armen och besvär i axlar. Sammantaget visar resultaten på ett positivt samband mellan exponering och besvär, även om enstaka studier inte uppnår ett statistiskt säkerställt samband. Två av studierna uppvisar dos-responssamband [55] [60]. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Subakromiell smärta

Fyra studier har specifikt undersökt sambandet mellan repetitiva arbetsrörelser med armen och subakromiell smärta [55] [59] [60] [65]. Sammantaget visar resultatet på ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.11). Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

6.4.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan repetitiva arbetsrörelser med armen och besvär i axlar (måttlig tillförlitlighet) (Tabell 6.9). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som oftare arbetar med repetitiva rörelser med armen än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias).

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan repetitiva arbetsrörelser med armen och subakromiell smärta (låg tillförlitlighet) (Tabell 6.9). Vi har gjort en liknande bedömning för sambandet mellan repetitiva arbetsrörelser med armen och besvär i axlar men gjort ett ytterligare avdrag för att studierna varierar i vilka samband de visar på (brist i samstämmighet).

6.4.3 Precisionskrävande arbetsrörelser med armen

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan precisionskrävande arbetsrörelser med armen och besvär i axlar [58]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.9).

6.5.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan fysiska kombinationsexponeringar och besvär eller sjukdom i axlar. Det gäller för exponeringarna kraftutveckling och arbetsställning, samt kraftutveckling i kombination med arbetsställning och repetitiva arbetsrörelser (Tabell 6.12).

6.5.2 Kraftutveckling och arbetsställning

Två prospektiva kohortstudier har undersökt sambandet mellan kraftutveckling och arbetsställning (i form av lyfta över 15 kg med böjd eller vriden rygg samt höjda armar över 90° och bära över 25 kg) och besvär i axlar [38] [62]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.12).

6.5.3 Kraftutveckling, arbetsställning och repetitiva arbetsrörelser

Två studier, en fall–kontrollstudie och en studie som har poolat resultat från studier med olika design har undersökt sambandet kraftutveckling, arbetsställning och repetitiva arbetsrörelser och besvär i axlar [55] [60]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.12).

6.6.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan krav i arbetet och besvär eller sjukdom i axlar. Det gäller för exponeringarna kvantitativa krav, kvalitativa krav, spänt arbete, obalans mellan ansträngning och belöning, ansträngning, hinder och avbrott, anställningsotrygghet, arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda och styrd arbetstakt (Tabell 6.13).

6.6.2 Kvantitativa krav

6.6.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår fem prospektiva kohortstudier [42] [58] [59] [65] [66] och en studie som inkluderar poolade data från flera studier med olika design [60] med låg till måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av kvantitativa krav som tidspress och höga psykologiska krav. Tre av studierna undersökte sambandet till besvär i axlar i allmänhet, två undersökte mer specifikt rotatorkuffsyndrom [59] [66] och en subakromiell smärta [60]. I en studie ställdes krav på att smärtan skulle ha varit långvarig [58]. Studiernas uppföljningslängd varierade mellan ett och fem år. Två studier hade en uppföljningstid över två år [58] [65], för en studie framgår inte uppföljningstidens längd [60]. I tre studier hämtades deltagarna från en allmän befolkning, medan resterande studier undersökt mer specifika yrkesgrupper som kroppsarbetare, kontorsanställda och personal inom hälso- och sjukvård. Studierna har inkluderat både kvinnor och män. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

6.6.2.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 6.14 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan kvantitativa resultat och besvär i axlar. Sammantaget visar inte resultaten på något statistisk säkerställt samband mellan exponering och besvär, och den klart största studien med drygt 37 000 deltagare uppnår inte ett statistiskt säkerställt samband. En av studierna uppvisar dos-responssamband [66]. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Subakromiell smärta

Tre studier har specifikt undersökt sambandet mellan kvantitativa krav och subakromiell smärta [59] [60] [66]. Sammantaget ger studierna en oklar bild över sambandet mellan exponering och besvär (Tabell 6.15). Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

6.6.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är det inte går att bedöma om det finns ett samband mellan kvantitativa krav och besvär eller sjukdom i axlar. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att det finns en variation i vilka samband som studierna visar (brister i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag för att underlaget sammantaget inte ger en tydlig bild över att det finns ett samband (precision), där den enskilt största studien inte visar på ett statistiskt säkerställt samband. Vi har gjort motsvarande bedömning för sambandet mellan kvantitativa krav och subakromiell smärta (Tabell 6.13).

6.6.3 Kvalitativa krav

Två prospektiva kohortstudier har undersökt sambandet mellan kvalitativa krav (i form av svåra arbetsuppgifter och mentala krav) och besvär i axlar [42] [59]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.13).

6.6.4 Spänt arbete

6.6.4.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår två prospektiva kohortstudier [42] [59] och en fall–kontrollstudie [55] med låg till måttlig risk för bias. Exponeringen som undersökts i studierna är spänt arbete (engelska: job strain). Utfallet i studierna är besvär i axlar, subakromiell smärta i form av subakromiell inklämning (impingement eller rotatorkuffsyndrom). Uppföljningstiden varierade mellan ett och två år, för en studie framgår inte uppföljningstidens längd [55]. Deltagarna i studierna hämtades från en allmän befolkning, kontorsarbetare respektive personal inom hälso- och sjukvård. Studierna har inkluderat både kvinnor och män. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

6.6.4.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 6.16 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan spänt arbete och besvär i axlar. Sammantaget är det oklart om resultaten visar på samband mellan exponering och besvär. Den största studien visar på ett statistiskt säkerställt resultat för män men inte för kvinnor [55]. De andra två studierna är små, och en studie har en väldigt osäker skattning av sambandets styrka (brett konfidensintervall) [59]. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

6.6.4.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det inte går att bedöma om det finns ett samband mellan spänt arbete och besvär eller sjukdom i axlar (Tabell 6.13). Vid bedömning av tillförlitligheten av sambandet mellan spänt arbete och besvär i axlar har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att det finns en variation i om studierna visar på samband (brister i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag för att underlaget sammantaget inte ger en entydig bild över att det finns ett samband (precision), på grund av att de flesta resultat inte visar på ett statistiskt säkerställt samband.

6.6.5 Obalans mellan ansträngning och belöning

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan obalans mellan ansträngning och belöning (engelska: effort-reward imbalance) och besvär i axlar [49]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.13).

6.6.6 Ansträngning

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan ansträngning (engelska: effort) och besvär i axlar [67]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.13).

6.6.7 Hinder och avbrott

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan hinder och avbrott i arbetet och besvär i axlar [67]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.13).

6.6.8 Anställningsotrygghet

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan anställningsotrygghet och besvär i axlar [67]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.13).

6.6.9 Arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan att arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda och besvär i axlar [65]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.13).

6.6.10 Styrd arbetstakt

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan styrd arbetstakt och besvär i axlar [65]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.13).

6.7.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan psykosociala resurser i arbetet och besvär eller sjukdom i axlar. Det gäller för de undersökta exponeringarna kontroll i arbetet, socialt stöd, förutsägbarhet och tydlighet och utvecklingsmöjligheter (Tabell 6.17).

6.7.2 Kontroll i arbetet

6.7.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår sju prospektiva kohortstudier [38] [42] [49] [58] [59] [61] [66] och en studie som använt poolade data från andra studier med olika design [60], studierna har låg till måttlig risk för bias. Exponeringen som undersökts i studierna är kontroll i arbetet framför allt i form av beslutsutrymme. Utfallet i studierna är besvär i axlar i fem studier, rotatorkuffsyndrom i två studier [59] [66] respektive subakromiell inklämning (impingement) i en studie [60]. I en studie krävdes att deltagarna skulle ha långvarig smärta [58]. Uppföljningstiden varierade mellan ett och fem år, för tre studier översteg uppföljningstiden två år [38] [58] [61] och för en studie framgår inte uppföljningstidens längd [60]. Deltagarna hämtades från en allmän befolkning i tre studier, övriga studier har undersökt yrkesgrupper som förskolepersonal, kroppsarbetare, yrkeschaufförer och personal inom hälso- och sjukvård. En av studierna har enbart inkluderat män [38]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

6.7.2.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 6.18 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan kontroll i arbetet och besvär i axlar. Sammantaget är det oklart om resultaten visar på samband mellan exponering och besvär. Metaanalysen uppvisar inget statistiskt säkerställt resultat och det gör inte heller den största studien som ingår i underlaget [60]. En mindre studie uppvisar ett statistiskt säkerställt negativt samband [58]. De två kvarstående studierna har en osäker skattning av sambandets styrka (brett konfidensintervall) [59] [66]. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Subakromiell smärta

Tre studier har specifikt undersökt sambandet mellan kontroll i arbetet och subakromiell smärta [59] [60] [66]. Sammantaget ger studierna en oklar bild över sambandet mellan exponering och besvär (Tabell 6.19). Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

6.7.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det inte går att avgöra om det finns ett samband mellan kontroll i arbetet och besvär i axlar. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att det finns skillnader i vilka samband som studierna visar (brister i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag för att underlaget sammantaget inte ger en tydlig bild om det finns ett samband (precision), eftersom den enskilt största studien inte visar på ett statistiskt säkerställt samband. Vi har gjort motsvarande bedömning för sambandet mellan kontroll i arbetet och subakromiell smärta (Tabell 6.17).

6.7.3 Socialt stöd

6.7.3.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår sju studier med låg till måttlig risk för bias. Av studierna är fem prospektiva kohortstudier [38] [42] [59] [61] [67], en fall–kontrollstudie [55] och en studie som inkluderar poolade data från flera studier med olika design [60]. Exponeringen som undersöktes i studierna var socialt stöd, som stöd från chef eller medarbetare och stöd i arbetet. Fyra av studierna undersökte sambandet till besvär i axlar i allmänhet, tre undersökte mer specifikt subakromiell smärta [55] [60] [59]. I en studie krävdes att besvären skulle ha varit långvariga [58]. Studiernas uppföljningslängd varierar mellan ett och fem år. Två studier har en uppföljningstid över två år [38] [61], för två av studierna framgår inte uppföljningstidens längd [55] [60]. I tre studier hämtades deltagarna från en allmän befolkning, medan resterande studier undersökt mer specifika yrkesgrupper som kontorsanställda, yrkeschaufförer och personal inom hälso- och sjukvård. En av studierna har enbart inkluderat män [38]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

6.7.3.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 6.20 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan socialt stöd och besvär i axlar. Sammantaget är det oklart om resultaten visar på ett samband mellan exponering och besvär. Flera studier visar på negativa samband som är små (nära 1) och som inte är statistiskt säkerställda. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Subakromiell smärta

Tre studier har specifikt undersökt sambandet mellan socialt stöd och subakromiell smärta [55] [59] [60]. Sammantaget är det oklart om resultaten visar på ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.21). Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

6.7.3.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det inte går att bedöma om det finns ett samband mellan socialt stöd och besvär i axlar (Tabell 6.17). Vid bedömning av tillförlitligheten av sambandet har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att det finns en variation i vilka samband som studierna visar (brister i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag för att underlaget sammantaget inte ger en tydlig bild av om det finns ett samband (precision), eftersom flertalet studier inte visar på ett statistiskt säkerställt samband. Vi har gjort motsvarande bedömning för sambandet mellan socialt stöd och subakromiell smärta.

6.7.4 Förutsägbarhet och tydlighet

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan förutsägbarhet och tydlighet och besvär i axlar [61]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.17).

6.7.5 Utvecklingsmöjligheter

Två prospektiva kohortstudier har undersökt sambandet mellan utvecklingsmöjligheter och besvär i axlar respektive subakromiell inklämning [59] [67]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.17).

6.8.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan organisatoriska faktorer och besvär eller sjukdom i axlar. Det gäller för exponeringarna skiftarbete, övertidsarbete, säkerhetsklimat och tillfällig anställning (Tabell 6.22).

6.8.2 Skiftarbete

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan skiftarbete (i form av varierande arbetstid per vecka) och besvär i axlar [61] [65]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.22).

6.8.3 Övertidsarbete

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan övertidsarbete och besvär i axlar [61] [65]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.22).

6.8.4 Säkerhetsklimat

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan säkerhetsklimat och besvär i axlar [66]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.22).

6.8.5 Tillfällig anställning

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan tillfällig anställning och besvär i axlar [61] [65]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.22).

6.9.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan övriga exponeringar i form av kyla eller visuellt ansträngande arbete och besvär eller sjukdom i axlar (Tabell 6.23).

6.9.2 Kyla

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan kyla och besvär i axlar [61]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.23).

6.9.3 Visuellt ansträngande arbete

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan visuellt ansträngande arbete och besvär i axlar [61]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 6.23). 

För följande arbetsmiljöfaktorer visar det vetenskapliga underlaget på ett samband med besvär i armbågar och underarmar:

• kraftutveckling för nacke och axlar (måttlig tillförlitlighet )
• kraftutveckling för handleder och händer (låg tillförlitlighet )
• repetitiva arbetsrörelser med armen (låg tillförlitlighet ).

För följande arbetsmiljöfaktorer visar det vetenskapliga underlaget på ett samband med ulnarisentrapment:

• kraftutveckling för nacke och axlar (måttlig tillförlitlighet ).

Avsnitten nedan är indelade efter de studerade arbetsmiljöfaktorerna och redovisar information om ingående studier, analyser och bedömningar som ligger till grund för resultaten.

Även samband som har mycket låg tillförlitlighet är beskrivna i resultatkapitlet nedan.

7.2.1 Sammanfattning av resultaten

I tabellen nedan redovisas tillförlitligheten för sambanden mellan kraftutveckling och besvär i armbågar och underarmar (Tabell 7.1). För kraftutveckling för nacke och axlar och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar finns det ett positivt samband (måttlig tillförlitlighet). Sambandet kvarstår om man specifikt lyfter ut diagnosen ulnarisentrapment (måttlig tillförlitlighet). Även för kraftutveckling för handleder och händer och besvär i armbågar och underarmar finns det ett positivt samband (låg tillförlitlighet), men om man specifikt ser till diagnosen lateral epikondylalgi går det inte att avgöra om det finns ett samband (mycket låg tillförlitlighet).

7.2.2 Kraftutveckling för nacke och axlar

7.2.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår fyra prospektiva kohortstudier [37] [68] [69] [70] och en fall–kontrollstudie [71] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av kraftutveckling för nacke och axlar, såsom att bära över 25 kg, att lyfta över 3 procent av arbetstiden och att lyfta över 15 kg. Utfallet var olika former av besvär i armbågar och underarmar och ingen av studierna krävde att besvären skulle varit långvariga. En av studiernaundersökte specifikt lateral epikondylalgi [68] och tre studier tittade på ulnarisneuropati eller inklämning av nervus ulnaris [69] [70] [71]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan 3,5 och 21 år. I två av studierna hämtades deltagarna ur en allmän befolkning, i resterande studier hade man rekryterat från yrkeskategorin byggnadsarbetare eller inom tjänste- och tillverkningssektorn. I fall–kontrollstudien hade man använt sig av det danska nationella patientregistret. En studie innehöll bara manliga deltagare [69]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

7.2.2.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för kraftkrävande arbete i nacke och axlar beskrivs i Tabell 7.2. Fyra av studierna visar ett positivt statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär, en studie pekar på en positiv trend som inte är statistiskt säkerställd. I tre studier var sambandet starkt (<2) och i två av studierna fanns det dessutom ett dos-responssamband mellan exponering och besvär. Inga av studierna har särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Ulnarisentrapment

I Tabell 7.3 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan kraftutveckling för nacke och axlar och ulnarisentrapment. Sammantaget visar alla tre studier på ett starkt (>2) positivt och statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär. Två av studierna uppvisar dessutom ett dos-responssamband.

7.2.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan kraftutveckling för nacke och axlar och besvär i armbågar och underarmar (måttlig tillförlitlighet) (Tabell 7.1). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som har ett arbete som är mer kraftkrävande för nacke och axlar än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias). Vi har inte gjort ytterligare avdrag eftersom underlaget bygger på flera studier med sammantaget många deltagare där alla studier som vägts in narrativt visar på ett tydligt samband.

Vi bedömer att det finns ett positivt samband mellan kraftutveckling för nacke och axlar och ulnarisentrapment och att resultatet har måttlig tillförlitlighet (Tabell 7.1). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias).

7.2.3 Kraftutveckling för handleder och händer

I underlaget ingår fyra prospektiva kohortstudier med låg eller måttlig risk för bias [68] [72] [73] [74]. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av kraftutveckling för handleder och händer, såsom att arbete som kräver gripkraft i händerna. Utfallet var olika former av besvär i underarmar eller armbågar och ingen av studierna ställdes krav på att besvären skulle vara långvariga. Tre av studierna undersökte specifikt lateral epikondylalgi [68] [72] [73] och en studie tittade på inklämning av nervus ulnaris [69]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan ett och 13 år, i tre av studierna följdes deltagarna i mer än två år. I en studie hämtades deltagarna ur en allmän befolkning och i resterande studier rekryterade man från specifika yrkeskategorier, såsom byggnadsarbetare eller tjänste- och tillverkningssektorn. En studie innehöll bara manliga deltagare [69]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

7.2.3.1 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för kraftkrävande arbete i händer och fingrar beskrivs i Tabell 7.4. Två av studierna visar ett positivt statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär. Två studier pekar på en positiv trend som inte är statistiskt säkerställd. I en studie var sambandet starkt (<2) och i två av studierna fanns det dessutom ett dos-responssamband mellan exponering och besvär. Inga av studierna har särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Epikondylalgi

I Tabell 7.5 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan kraftutveckling för handleder och händer och epikondylalgi. Sammantaget pekar alla tre studier på en positiv trend som inte är statistiskt säkerställd.

7.2.3.2 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan kraftutveckling för handleder och händer och besvär i armbågar och underarmar (måttlig tillförlitlighet) (Tabell 7.1). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som har ett arbete som är mer kraftkrävande för handleder och händer än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att hälften av studierna i den narrativa sammanvägningen inte visar på ett statistisk säkerställt samband (brist i precision).

Vi bedömer att det inte går att avgöra om det finns ett samband mellan kraftutveckling för handleder och händer och epikondylalgi (mycket låg tillförlitlighet) (Tabell 7.1). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias). Vi har även gjort två avdrag för brist i precision då underlaget endast bygger på tre studier vilket gör att det finns en osäkerhet i hur robust resultatet är samt att ingen av studierna visar på ett statistiskt säkerställt samband.

7.3.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan arbetsställningar och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar (Tabell 7.6). Bedömningen gäller för alla tre undersöka arbetsställningar: ryggens arbetsställning, överarmens arbetsställning och armbågen och handledens arbetsställning.

7.3.2 Ryggens arbetsställning

En studie har undersökt sambandet mellan ryggens arbetsställning (i form av böjning och rotation) och besvär i armbågar och underarmar (epikondylalgi) [72]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.6).

7.3.3 Överarmens arbetsställning

En studie har undersökt sambandet mellan överarmens arbetsställning (i form av arbete som kräver lyfta armar) och besvär i armbågar och underarmar (ulnar nerve entrapment) [70]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.6).

7.3.4 Armbågens och handledens arbetsställning

7.3.4.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår fyra prospektiva kohortstudier [37] [68] [73] [74] och en fall–kontrollstudie [71] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av arbetsställningar för armbåge och handleder såsom böjning av handleden eller dålig ställning för handleden. Utfallet var olika former av besvär i underarmar eller armbågar och ingen av studierna ställde krav på att besvären skulle vara långvariga. Två av studierna undersökte specifikt lateral epikondylalgi [68] [73] och två studier tittade på ulnarisneuropati eller inklämning av nervus ulnaris [69] [71]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan 3,5 år och 13 år. I en studie var deltagarna hämtade ur en allmän befolkning, i resterande studier hade man rekryterat från specifika yrkeskategorier såsom byggnadsarbetare eller från tjänste- och tillverkningssektorn. I fall–kontrollstudien hade man använt sig av det danska nationella patientregistret. En studie innehöll bara manliga deltagare [69]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

7.3.4.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för armbågen och handledens arbetsställning beskrivs i Tabell 7.7. Resultatet från metaanalysen visar på ett statistiskt säkerställt positivt samband, men ingen av de två studierna som vägts in narrativt kan bekräfta ett samband. I studien med flest deltagare visar resultaten på en negativ trend (inte statistiskt säkerställd). Ingen av studierna hade särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

7.3.4.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det inte går att avgöra om det finns ett samband mellan armbågens och handledens arbetsställning och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar (mycket låg tillförlitlighet) (Tabell 7.6). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias). Vi har även gjort avdrag för brist i samstämmighet då studiernas resultat varierar i vilket samband de visar. Då den studien med tyngst vikt (flest antal deltagare) inte visar på ett statistiskt säkerställt resultat så har vi även gjort avdrag för precision.

7.4.1 Sammanfattning av resultaten

Det finns ett positivt samband mellan repetitiva arbetsrörelser med armen och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar (Tabell 7.8). För övriga arbetsrörelser, armens arbetsrörelser, handleden och handens arbetsrörelser samt repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen, går det inte att avgöra om det finns ett samband med besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar (Tabell 7.8).

7.4.2 Armens arbetsrörelser

Två publikationer baserade på samma studie har undersökt sambandet mellan armens arbetsrörelser (i form av hög frekvens av statiskt arbete) och besvär i armbågar och underarmar (inklämning av nervus ulnaris och nervus radialis) [69] [74]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.8).

7.4.3 Repetitiva arbetsrörelser med armen

7.4.3.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tre prospektiva kohortstudier [37] [69] [70] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av repetitiva arbetsrörelser med armen. Utfallet var olika former av besvär i underarmar eller armbågar och ingen av studierna ställde krav på att besvären skulle vara långvariga. Två av studierna undersökte specifikt inklämning av nervus ulnaris [69] [70]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan fem år och 21 år. I två studier var deltagarna hämtade ur en allmän befolkning och i en studie hade man endast rekryterat byggnadsarbetare. En studie innehöll bara manliga deltagare [69]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

7.4.3.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för repetitiva arbetsrörelser med armen beskrivs i Tabell 7.9. En studie visar ett positivt statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär. Resterande två studier visar på en positiv trend på samband men resultaten är inte statistiskt säkerställda. Ingen av studierna hade särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

7.4.3.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan repetitiva arbetsrörelser med armen och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar (låg tillförlitlighet) (Tabell 7.8). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som oftare arbetar med repetitiva arbetsrörelser med armen än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias). Vi har även gjort avdrag för brist i precision då studien med störst vikt (flest antal deltagare) inte visar på ett statistiskt säkerställt resultat, det finns därför en osäkerhet i om studiernas sammantagna resultat visar ett statistiskt säkerställt samband.

7.4.4 Handleden och handens arbetsrörelser

7.4.4.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår fyra prospektiva kohortstudier [68] [72] [73] [74] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av arbetsrörelser i händer och fingrar, såsom böjning av handled och händer. Utfallet var olika former av besvär i underarmar eller armbågar och ingen av studierna ställdes krav på att besvären skulle vara långvariga. Tre av studierna undersökte specifikt lateral epikondylalgi [68] [72] [73] och en studie tittade på inklämning av nervus ulnaris [69]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan två och 13 år. En studie hämtade deltagarna ur en allmän befolkning och i resterande studier hade man rekryterat från specifika yrkeskategorier, såsom byggnadsarbetare eller tjänste- och tillverkningssektorn. En studie innehöll bara manliga deltagare [69]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

7.4.4.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för handledens och handens arbetsrörelser beskrivs i Tabell 7.10. En studie visar ett positivt och starkt (>2) statistiskt säkerställt samband med dos-respons mellan exponering och besvär. Två studier pekar på en positiv trend som inte är statistiskt säkerställd. Den största studien pekar åt motsatt håll mot en negativ trend, inte statistiskt säkerställd. Inga av studierna har särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Epikondylalgi

I Tabell 7.11 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan handledens och handens arbetsrörelser och epikondylalgi för de tre studier som undersökt lateral epikondylalgi. En studie uppvisar ett positivt och starkt (>2) statistiskt säkerställt samband med dos-respons mellan exponering och besvär. Två studier pekar på en positiv trend som inte är statistiskt säkerställd.

7.4.4.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det inte går att avgöra om det föreligger ett samband mellan rörelser i händer och fingrar och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar (mycket låg tillförlitlighet) (Tabell 7.8).Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och avdrag för brist i samstämmighet då studiernas resultat varierar i vilket samband de visar. Då den studien med tyngst vikt (flest antal deltagare) inte visar på ett statistiskt säkerställt resultat så har vi även gjort avdrag för brist i precision.

Vi bedömer att det inte går att avgöra om det föreligger ett samband mellan rörelser i händer och fingrar och epikondylalgi (mycket låg tillförlitlighet) (Tabell 7.8).Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias). Vi har även gjort två avdrag för brist i precision då underlaget endast bygger på tre mindre studier samt att bara en av dessa visar på ett statistiskt säkerställt samband.

7.4.5 Repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen

7.4.5.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår två prospektiva kohortstudier [73] [74] och en fall–kontrollstudie [71] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen. Utfallet var olika former av besvär i underarmar eller armbågar och ingen av studierna ställde krav på att besvären skulle vara långvariga. Studierna undersökte specifikt tre olika diagnoser: lateral epikondylalgi [73], inklämning av nervus ulnaris [69] eller ulnarisneuropati [71]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan sex och 13 år. I de två prospektiva studierna var deltagarna hämtade ur specifika yrkeskategorier, såsom byggnadsarbetare eller tillverkningssektorn. I fall–kontrollstudien hade man använt sig av det danska nationella patientregistret. En studie innehöll bara manliga deltagare [69]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

7.4.5.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen beskrivs i Tabell 7.12. En studie uppvisar ett positivt och starkt (>2) statistiskt säkerställt samband med dos-respons mellan exponering och besvär. En studie pekar på en positiv trend som inte är statistiskt säkerställd. Den största studien pekar åt motsatt håll mot en negativ trend, inte statistiskt säkerställd. Inga av studierna har särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

7.4.6 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det inte går att avgöra om det finns ett samband mellan repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen och besvär i armbågar och underarmar (mycket låg tillförlitlighet) (Tabell 7.8). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att flera av studierna i den narrativa sammanvägningen inte visar på ett statistiskt säkerställt samband (brist i precision). Vi har även gjort avdrag för brist i samstämmighet då studiernas resultat varierar i vilket samband de visar.

7.5.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan olika typer av fysiska kombinationsexponeringar och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar (Tabell 7.13). De kombinationsexponeringar som ingår i underlaget har varit för få eller för heterogena för att kunna analyseras tillsammans.

7.5.2 Kraftutveckling och arbetsställning

En studie har undersök sambandet mellan kraftutveckling och arbetsställning och lateral epikondylalgi [68]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.13).

7.5.3 Strain index

En studie har undersök sambandet mellan strain index (kraftutveckling och arbetsrörelser i handleden) och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar i form av epikondylalgi [73] [75]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.13).

7.5.4 Grip score

Två publikationer av en studie har undersökt sambandet mellan grip score och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar i form av inklämning av nervus ulnaris eller nervus radialis [69] [74]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.13).

7.5.5 HAL TLV

En studie har undersök sambandet mellan HAL TLV (kraftutveckling och arbetsrörelser i handleden) och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar i form av lateral epikondylalgi [73]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.13).

7.6.1 Sammanfattning av resultaten

Det inte går inte att avgöra om det finns ett samband mellan olika typer av psykosociala krav i arbetet och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar.

7.6.2 Kvantitativa krav

En studie har undersökt sambandet mellan kvantitativa krav (i form av psykologiska krav) och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar i form av epikondylalgi [75]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.14).

7.6.3 Anställningsotrygghet

En studie har undersökt sambandet mellan anställningsotrygghet och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar i form av epikondylalgi [75]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.14).

7.6.4 Arbetsrelaterad stress

En studie har undersökt sambandet mellan arbetsrelaterad stress och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar i form av epikondylalgi [75]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.14).

7.6.5 Styrd arbetstakt

En studie har undersökt sambandet mellan styrd arbetstakt och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar i form av och epikondylalgi [75]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.14).

7.7.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan olika typer av psykosociala resurser i arbetet och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar (Tabell 7.15).

7.7.2 Kontroll i arbetet

En studie har undersökt sambandet mellan kontroll i arbetet (i form av beslutsutrymme) och epikondylalgi [75]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.15).

7.7.3 Socialt stöd

7.7.3.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tre prospektiva kohortstudier [72] [73] [75] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av socialt stöd i arbetet, såsom stöd från chef. Utfallet var olika former av besvär i underarmar eller armbågar och alla studierna undersökte specifikt lateral epikondylalgi. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan ett och sex år. I en studie hämtades deltagarna ur en allmän befolkning och i resterande studier rekryterades deltagarna från tjänste- och tillverkningssektorn. Alla studierna innehöll både manliga och kvinnliga deltagare [69]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

7.7.3.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 7.16 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan socialt stöd och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar. Sammantaget visar ingen studie på något statistiskt säkerställt sammanband. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Epikondylalgi

I Tabell 7.17 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan socialt stöd och epikondylalgi. Sammantaget visar ingen studie på något statistiskt säkerställt sammanband. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

7.7.3.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att underlaget inte räcker för att uttala sig om det finns ett samband mellan socialt stöd och besvär i armbågar och underarmar (Tabell 7.15). Vi har gjort motsvarande bedömning för sambandet mellan socialt stöd och epikondylalgi. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och två avdrag på grund av precision i resultaten då ingen av studierna visar på ett statistiskt säkerställt samband.

7.8.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan övriga exponeringar i form av värme, kyla eller temperaturförändringar och besvär eller sjukdom i armbågar och underarmar (Tabell 7.18).

7.8.2 Värme

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan värme och besvär i armbågar och underarmar (i form av inklämning av nervus ulnaris) [70]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.18).

7.8.3 Kyla

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan kyla och besvär i armbågar och underarmar (i form av inklämning av nervus ulnaris) [70]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.18).

7.8.4 Temperaturförändringar

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan temperaturförändringar och besvär i armbågar och underarmar (i form av inklämning av nervus ulnaris) [70]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 7.18). 

För följande arbetsmiljöfaktorer visar det vetenskapliga underlaget på ett samband med besvär i handleder och händer:

• kraftutveckling för handleder och händer (måttlig tillförlitlighet )
• armbågens och handledens arbetsställning (låg tillförlitlighet )
• repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen (låg tillförlitlighet )
• HAL TLV (måttlig tillförlitlighet )
• spänt arbete (låg tillförlitlighet )

För följande arbetsmiljöfaktorer visar det vetenskapliga underlaget på ett samband med karpaltunnelsyndrom:

• kraftutveckling för handleder och händer (måttlig tillförlitlighet )
• HAL TLV (måttlig tillförlitlighet )

Avsnitten nedan är indelade efter de studerade arbetsmiljöfaktorerna och redovisar information om ingående studier, analyser och bedömningar som ligger till grund för resultaten.

Även samband som har mycket låg tillförlitlighet är beskrivna i resultatkapitlet nedan.

8.2.1 Sammanfattning av resultaten

I tabellen nedan redovisas tillförlitligheten för sambanden mellan kraftutveckling och besvär eller sjukdom i handleder och händer (Tabell 8.1). För kraftutveckling för nacke och axlar och besvär eller sjukdom i handleder och händer går det inte att avgöra om det föreligger ett samband (mycket låg tillförlitlighet). Tittar man specifikt på tunga lyft går det inte heller att avgöra om det finns ett samband mellan exponering och besvär eller sjukdom i handleder och händer (mycket låg tillförlitlighet). För kraftutveckling för handleder och händer och besvär eller sjukdom i handleder och händer finns det ett positivt samband (måttlig tillförlitlighet), sambandet kvarstår även om man ser till diagnosen karpaltunnelsyndrom (måttlig tillförlitlighet).

8.2.2 Kraftutveckling för nacke och axlar

8.2.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår fyra prospektiva [37] [76] [77] [78] och en retrospektiv kohortstudie [79] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av kraftutveckling för nacke och axlar såsom tungt manuellt arbete, lyft över 15 kg och bära vikter över 25 kg. Utfallet var olika former av besvär i handleder och händer. Inte i någon av studierna krävdes att besvären skulle varit långvariga. En av studierna undersökte specifikt Dupuytrens kontraktur [79] och två studier undersökte karpaltunnelsyndrom [76] [78].

Uppföljningstiden i studierna varierade mellan ett år och 30 år, men i en studie hade man inte angett en specifik tidsperiod. Resterande studier innehöll deltagare som hade följts upp i mer än två år. I alla prospektiva studier var deltagarna hämtade ur en allmän befolkning. I den retrospektiva studien hade man rekryterat gruvarbetare samt personer från arbeten som inte krävde tungt manuellt arbete. En studie innehöll bara manliga deltagare [79]. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

8.2.2.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för kraftkrävande arbete i nacke och axlar beskrivs i Tabell 8.2. Två av studierna visar ett positivt statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär, och i en av dessa var sambandet starkt (<2). En studie pekar på en positiv trend och två på en negativ trend, ingen av dessa samband är statistiskt säkerställda. Inga av studierna har särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Specifik exponering – Tunga lyft

I Tabell 8.3 redovisas en subgruppsanalys, där vi har plockat ut de exponeringar av kraftutveckling för nacke och axlar som bygger på tunga lyft. Även här varierar riktningen på sambanden då en av studierna visar ett positivt statistiskt säkerställt samband och resterande två inte visar något samband (en studie pekar på en positiv och en på negativ trend).

8.2.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det inte går att avgöra om det finns ett samband mellan kraftutveckling för nacke och axlar och besvär eller sjukdom i handleder och händer (mycket låg tillförlitlighet) (Tabell 8.1). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och avdrag för brist i samstämmighet då studiernas resultat varierar i vilket samband de visar. Eftersom det är oklart om underlaget som helhet visar på ett statistiskt säkerställt samband har vi även gjort avdrag för brist i precision.

Vid bedömning av tillförlitligheten av sambandet mellan tunga lyft och besvär i handleder och händer har vi resonerat på samma sätt som ovan. Vi bedömer därför att det inte går att avgöra om det föreligger ett samband mellan tunga lyft och besvär eller sjukdom i handleder och händer (mycket låg tillförlitlighet) (Tabell 8.1).

8.2.3 Kraftutveckling för handleder och händer

I underlaget ingår åtta prospektiva kohortstudier [37] [78] [80] [81] [82] [83] [84] [85] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av kraftutveckling för handleder och händer såsom pincettgrepp och kraftfullt grepp med handen. Utfallet var olika former av besvär i handleder och händer och i ingen av studierna ställdes krav på att besvären skulle vara långvariga. I fem av studierna undersöktes specifikt diagnosen karpaltunnelsyndrom [78] [80] [81] [83] [85] och en studie tittade på tendinopati i handled eller hand [82]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan ett och tio år, men i två studier har man inte angett en specifik tidsperiod. I fem av studierna följdes deltagarna i mer än två år. De flesta av studierna hämtade deltagarna ur en allmän befolkning och i två studier hade man rekryterat från specifika yrkessektorer, såsom industri, tillverkning, eller tjänstesektorn. Alla studierna innehöll både kvinnliga och manliga deltagare. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

8.2.3.1 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för kraftutveckling för handleder och händer beskrivs i Tabell 8.4. Två metaanalyser visar ett positivt statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär. En studie som vägs in narrativt visar också ett positivt statistiskt säkerställt samband. I fem studier var sambandet starkt (<2) och i tre av studierna fanns det dessutom ett dos-responssamband mellan exponering och besvär. Inga av studierna har särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Karpaltunnelsyndrom

I Tabell 8.5 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan kraftutveckling för handleder och händer och karpaltunnelsyndrom. Metaanalysen visar ett positivt statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär och två studier som vägs in narrativt visar liknande resultat. I tre studier var sambandet starkt (<2) och i en av studierna fanns det dessutom ett dos-responssamband mellan exponering och besvär.

8.2.3.2 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan kraftutveckling för handleder och händer och besvär i handleder och händer (måttlig tillförlitlighet) (Tabell 8.1). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som har ett arbete som är mer kraftkrävande för handleder och händer än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias). Vi inte gjort ytterligare avdrag eftersom underlaget bygger på flera studier med sammantaget många deltagare där metaanalyserna och det narrativa underlaget visar på ett statistiskt säkerställt samband.

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan kraftutveckling för handleder och händer och karpaltunnelsyndrom (måttlig tillförlitlighet) (Tabell 8.1).Vid bedömning av tillförlitligheten har vi resonerat på samman sätt som ovan. Här består underlaget visserligen av färre studier och deltagare men flera studier i underlaget har en dos-responseffekt och sambanden är starka (>2).

8.3.1 Sammanfattning av resultaten

Det finns ett positivt samband mellan armbågens och handledens arbetsställning och besvär i handleder och händer (låg tillförlitlighet). För överarmens arbetsställning går det inte att avgöra om det finns ett samband med besvär eller sjukdom i handleder och händer (Tabell 8.6).

8.3.2 Överarmens arbetsställning

En studie har undersökt sambandet mellan överarmens arbetsställning (i form av arbete som kräver höjda armar) och besvär i handleder och händer (karpaltunnelsyndrom) [76]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.6).

8.3.3 Armbågens och handledens arbetsställning

8.3.3.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår åtta prospektiva kohortstudier [37] [78] [81] [82] [83] [84] [86] [87] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av armbågens och handledens arbetsställning såsom att böja handleden över fyra timmar per dag och icke-neutral ställning för handleden. Utfallet var olika former av besvär i handleder och händer. Inte i någon av studierna krävdes att besvären skulle varit långvariga. I fem av studierna undersöktes specifikt diagnosen karpaltunnelsyndrom [78] [81] [82] [86] [87] och en studie tittade på tendinopati i handled eller hand [82]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan 2,5 och 5 år, men i tre studier har man inte angett en specifik tidsperiod. I de flesta av studierna hämtades deltagarna ur en allmän befolkning och i två studier rekryterades deltagarna från specifika yrkeskategorier, såsom målare eller från tillverknings- och tjänstesektorn. Samtliga studier inkluderade både kvinnliga och manliga deltagare. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

8.3.3.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för sambandet armbågens och handledens arbetsställning och besvär eller sjukdom i handleder och händer beskrivs i Tabell 8.7. Resultatet från metaanalysen visar på ett svagt men statistiskt säkerställt positivt samband, men ingen av de fyra studierna som vägts in narrativt kan bekräfta sambandet. Ingen av studierna hade särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Karpaltunnelsyndrom

I Tabell 8.8 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan armbågens och handledens arbetsställning och karpaltunnelsyndrom. Metaanalysen visar inget statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär, vilket överensstämmer med resultaten från de två studier som vägts in narrativt.

8.3.3.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det föreligger ett samband mellan armbågens och handledens arbetsställning och besvär eller sjukdom i handleder och händer (låg tillförlitlighet) (Tabell 8.6). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som oftare arbetar med handlederna i en böjd eller vriden position än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och samstämmighet då studiernas resultat varierar i vilket samband de visar. Då de två största studierna med tyngst vikt (flest antal deltagare) som ingår i metaanalysen båda visar på ett statistiskt säkerställt resultat så har vi inte dragit av för precision.

Vår bedömning är att det inte går att avgöra om det finns ett samband mellan armbågens och handledens arbetsställning och karpaltunnelsyndrom (Tabell 8.6). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att studierna varierar i vilka samband de visar på (brist i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag på grund av att det sammanvägda resultatet från metaanalysen inte visar på ett statistiskt säkerställt samband (brist i precision).

8.4.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan handens och handledens arbetsrörelser och besvär eller sjukdom i handleder och händer (Tabell 8.9). För repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen och besvär i handleder och händer finns det däremot ett positivt samband (låg tillförlitlighet). Det går däremot inte att avgöra om det finns ett samband mellan repetitiva arbetsrörelser och karpaltunnelsyndrom (mycket låg tillförlitlighet).

8.4.2 Handledens och handens arbetsrörelser

Två studier har undersökt sambandet mellan handleden och handens arbetsrörelser (i form av flexion och extension i handled) och besvär i handleder och händer. Båda studierna har undersökt karpaltunnelsyndrom [86] [87]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.9).

8.4.3 Repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen

8.4.3.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår åtta prospektiva kohortstudier [37] [76] [77] [78] [80] [82] [83] [85] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen. Utfallet var olika former av besvär i handleder och händer och ingen av studierna krävde att besvären skulle ha varit långvariga. Studierna undersökte specifikt två olika diagnoser: karpaltunnelsyndrom [76] [78] [80] [83] [85] och tendinopati i handled eller hand [82]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan två och 18 år, men i två studier angavs ingen specifik tidsperiod. I alla studier utom två hämtades deltagarna ur en allmän befolkning. I resterande två studier hade man rekryterat deltagare från tillverknings- och tjänstesektorn. Alla studier innehöll en blandad population av både män och kvinnor. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

8.4.3.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för sambandet mellan repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen och besvär i handleder och händer beskrivs i Tabell 8.10. Metaanalysen uppvisar inget statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär. Ytterligare fem studier vägs in narrativt. Två av dessa visar ett positivt statistiskt säkerställt samband, två studier pekar mot en positiv trend som inte är statistiskt säkerställd och en studie visar inget samband. Inga av studierna har särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Karpaltunnelsyndrom

I Tabell 8.11 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen och karpaltunnelsyndrom. Ingen av de fem studier som ingår i underlaget visar ett statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär. Tre studier pekar mot en positiv trend och en studie pekar på en negativ trend.

8.4.3.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det föreligger ett samband mellan repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen och besvär i handleder och händer (låg tillförlitlighet) (Tabell 8.9). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som i högre grad arbetar med repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och på grund av brist i samstämmighet då studiernas resultat varierar i vilket samband de visar.

Vi bedömer att det inte går att avgöra om det finns ett samband mellan repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen och karpaltunnelsyndrom (Tabell 8.9). Vid bedömning av tillförlitligheten av sambandet har vi resonerat på liknande sätt som ovan. Men även gjort avdrag för att flera av studierna i den narrativa sammanvägningen inte visar på ett statistiskt säkerställt samband (brist i precision).

8.5.1 Sammanfattning av resultaten

Det finns ett positivt samband mellan HAL TLV och besvär eller sjukdom i handleder och händer (måttlig tillförlitlighet) och sambandet består även för den specifika diagnosen karpaltunnelsyndrom. För strain index går det inte att avgöra om det finns ett samband mellan exponering och besvär eller sjukdom i handleder och händer (Tabell 8.12).

8.5.2 HAL TLV

8.5.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår fyra prospektiva kohortstudier [80] [82] [85] [88] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var HAL TLV (kraftutveckling och arbetsrörelser i handleden). Utfallet var olika former av besvär i handleder och händer och ingen av studierna krävde att besvären skulle vara långvariga. Studierna undersökte specifikt två olika diagnoser: karpaltunnelsyndrom [80] [85] [88] och tendinopati i handled eller hand [82]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan två och tio år, där två av studierna hade en tidsperiod längre än två år. I en studie var deltagarna hämtade ur en allmän befolkning. I resterande tre från specifika branscher som industri-, tillverknings- och tjänstesektorn. Alla studier innehöll en blandad population av både män och kvinnor. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

8.5.2.2 Beskrivning av resultaten

Resultatens riktning för sambandet mellan HAL TLV och besvär i händer beskrivs i Tabell 8.13. Metaanalysen visar ett positivt statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär. Ytterligare en studie som vägs in narrativt bekräftar sambandet. För två av studierna i underlaget är sambandet dessutom starkt (över 2). Inga av studierna har särredovisat resultat för kvinnor eller män. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

Diagnos – Karpaltunnelsyndrom

I Tabell 8.14 redovisas en subgruppsanalys för resultatens riktning för sambandet mellan för HAL TLV och karpaltunnelsyndrom. Alla tre studier som ingår i underlaget visar ett positivt statistiskt säkerställt samband mellan exponering och besvär, varav en pekar på ett starkt samband (över 2).

8.5.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan HAL TLV och besvär eller sjukdom i händer och handleder (måttlig tillförlitlighet) (Tabell 8.12). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som i högre grad arbetar med kraftkrävande arbete kombinerat med repetitiva arbetsrörelser för händerna (HAL TLV) än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias).

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan HAL TLV och karpaltunnelsyndrom (måttlig tillförlitlighet) (Tabell 8.12). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias).

8.5.3 Strain index

Två studier har undersök sambandet mellan strain index (kraftutveckling och arbetsrörelser i handleden) och besvär i handleder och händer, där den ena studien tittade på karpaltunnelsyndrom och den andra på tendinopati i handled eller hand [82] [89].

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.12).

8.6.1 Sammanfattning av resultaten

Det finns ett positivt samband mellan spänt arbete (engelska: job strain) och besvär i handleder och händer (låg tillförlitlighet). Det går däremot inte att avgöra om kvantitativa krav, anställningsotrygghet, att arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda och styrd arbetstakt har samband med besvär eller sjukdom i handleder och händer (Tabell 8.15).

8.6.2 Kvantitativa krav

8.6.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tre prospektiva kohortstudier [77] [90] [91] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av kvantitativa krav såsom höga psykologiska krav och tidspress. Utfallet var olika former av besvär i händer och handleder och i ingen av studierna ställdes krav på att besvären skulle vara långvariga. En av studierna undersökte en specifik diagnos: karpaltunnelsyndrom [83]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan ett och fem år och i en av studierna, som var baserad på en poolad analys av sex olika studier, angavs ingen precis tidsperiod. I alla studierna var deltagarna hämtade ur en allmän befolkning och innehöll en blandad population av både män och kvinnor. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

8.6.2.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 8.16 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan kvantitativa krav och besvär i handleder och händer. Tre studier har vägts in narrativt där ingen hade statistiskt säkerställa samband men två fann en positiv trend. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

8.6.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det inte går att avgöra om det finns ett samband mellan kvantitativa krav i arbetet och besvär eller sjukdom i handleder och händer (Tabell 8.15). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och att studierna varierar i vilket samband de visar (brist i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag för att underlaget innehåller tre studier med relativt få deltagare vilket gör att det finns en osäkerhet i hur robust resultatet är (brist i precision).

8.6.3 Spänt arbete

8.6.3.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tre prospektiva kohortstudier [80] [82] [92] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var spänt arbete (engelska: job strain) i form av höga krav och låg kontroll. Utfallet var olika former av besvär i händer och handleder och ingen av studierna ställde krav på att besvären skulle vara långvariga. Studierna undersökte specifikt två olika diagnoser: karpaltunnelsyndrom [80] [83] och tendinopati i handled eller hand [82]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan 2 och 2,5 år och i en av studierna som var baserad på en poolad analys av sex olika studier angavs ingen precis tidsperiod. I två studier hämtades deltagarna ur en allmän befolkning och i den tredje inkluderades deltagare från branscher som industri och tillverkningssektorn. Samtliga studier inkluderade både män och kvinnor. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

8.6.3.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 8.17 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan spänt arbete och besvär i händer och handleder. En metaanalys med alla tre studierna visar på ett positivt statistiskt säkerställt samband. Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

8.6.3.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det finns ett positivt samband mellan spänt arbete och besvär eller sjukdom i handleder och händer (låg tillförlitlighet) (Tabell 8.15). Det innebär att det är vanligare med besvär eller sjukdom hos personer som i högre grad har ett spänt arbete (dvs. en kombination av höga krav och små möjligheter till kontroll eller inflytande) än hos andra. Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias). Vi har även gjort avdrag för att underlaget innehåller tre studier med relativt få deltagare vilket gör att det finns en osäkerhet i hur robust resultatet är (brist i precision).

8.6.4 Anställningsotrygghet

En studie har undersökt sambandet mellan anställningsotrygghet och besvär i handleder och händer [90]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.15).

8.6.5 Arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda

En studie har undersökt sambandet mellan att arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda och besvär i handleder och händer [77]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.15).

8.6.6 Styrd arbetstakt

En studie har undersökt sambandet mellan styrd arbetstakt och besvär i handleder och händer [77]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.15).

8.7.1 Sammanfattning av resultaten

Det inte går inte att avgöra om det finns ett samband mellan olika typer av psykosociala resurser i arbetet och besvär eller sjukdom i handleder och händer (Tabell 8.18).

8.7.2 Kontroll i arbetet

8.7.2.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tre prospektiva kohortstudier [77] [90] [91] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av kontroll i arbetet såsom beslutsutrymme. Utfallet var olika former av besvär i handleder och händer och i ingen av studierna ställdes krav på att besvären skulle vara långvariga. En av studierna undersökte specifikt diagnosen karpaltunnelsyndrom [91]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan ett och fem år och i en av studierna som var baserad på en poolad analys av sex olika studier angavs ingen precis tidsperiod. I alla studierna hämtades deltagarna ur en allmän befolkning och utgick från en blandad population av både män och kvinnor. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

8.7.2.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 8.19 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan kontroll i arbetet och besvär i handleder och händer. Tre studier har vägts in narrativt där ingen uppvisar ett statistiskt säkerställt samband. Två pekar på en negativ trend och för en studie är riktningen oklar (effektestimatet ligger på 1,0). Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

8.7.2.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det inte går att avgöra om det finns ett samband mellan kontroll i arbetet och besvär eller sjukdom i handleder och händer (Tabell 8.18). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och för att studierna varierar i vilket samband de visar (brist i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag för att underlaget innehåller tre studier med relativt få deltagare vilket gör att det finns en osäkerhet i hur robust resultatet är (brist i precision).

8.7.3 Socialt stöd

8.7.3.1 Sammanfattande beskrivning av ingående studier

I underlaget ingår tre prospektiva kohortstudier [77] [90] [92] med låg eller måttlig risk för bias. Exponeringen som undersöktes i studierna var olika former av socialt stöd såsom stöd från chef. Utfallet var olika former av besvär i handleder och händer och ingen av studierna ställde krav på att besvären skulle vara långvariga. En av studierna undersökte specifikt diagnosen karpaltunnelsyndrom [92]. Uppföljningstiden i studierna varierade mellan ett och fem år och i en av studierna, som var baserad på en poolad analys av sex olika studier, angavs ingen precis tidsperiod. I alla studierna hämtades deltagarna ur en allmän befolkning och innehöll en blandad population av både män och kvinnor. Närmare beskrivning av de ingående studierna finns i Bilaga 4.

8.7.3.2 Beskrivning av resultat

I Tabell 8.20 redovisas resultatens riktning för sambandet mellan socialt stöd och besvär i handleder och händer. Tre studier har vägts in narrativt där endast en uppvisar ett statistiskt säkerställt samband. En studie pekar på en trend och en studie visar inte på någon riktning alls (estimatet ligger på 1). Se Bilaga 5 för de resultat och metaanalyser som ingår i underlaget.

8.7.3.3 Bedömning av resultatens tillförlitlighet

Vår bedömning är att det inte går att avgöra om det finns ett samband mellan socialt stöd och besvär eller sjukdom i handleder och händer (Tabell 8.18). Vid bedömning av tillförlitligheten har vi gjort avdrag på grund av studiedesign (risk för bias) och att studierna varierar i vilket samband de visar (brist i samstämmighet). Vi har även gjort avdrag för att underlaget innehåller tre studier med relativt få deltagare vilket gör att det finns en osäkerhet i hur robust resultatet är (brist i precision).

8.7.4 Förutsägbarhet och tydlighet

En studie har undersökt sambandet mellan förutsägbarhet och tydlighet och besvär i handleder och händer [77]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.18).

8.7.5 Utvecklingsmöjligheter

En studie har undersökt sambandet mellan utvecklingsmöjligheter i arbetet och besvär i handleder och händer [77]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.18).

8.8.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan olika typer av organisatoriska faktorer och besvär eller sjukdom i handleder och händer.

8.8.2 Skiftarbete

Två studier har undersökt sambandet mellan skiftarbete och besvär i handleder och händer [77] [82]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.21).

8.8.3 Övertidsarbete

Två studier har undersökt sambandet mellan övertidsarbete och besvär i handleder och händer [77] [90]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.21).

8.9.1 Sammanfattning av resultaten

Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan övriga exponeringar i form av värme, kyla och termeraturförändringar och besvär eller sjukdom i handleder och händer (Tabell 8.22).

8.9.2 Värme

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan värme och besvär i handleder och händer (karpaltunnelsyndrom) [76]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.22).

8.9.3 Kyla

Två prospektiva kohortstudier har undersökt sambandet mellan kyla och besvär i handleder och händer [76] [77]. Resultaten finns beskrivna i Bilaga 5 och studierna finns även beskrivna i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.22).

8.9.4 Temperaturförändringar

En prospektiv kohortstudie har undersökt sambandet mellan temperaturförändringar och besvär i handleder och händer (karpaltunnelsyndrom) [76]. Resultatet finns beskrivet i Bilaga 5 och studien finns även beskriven i Bilaga 4.

För underlag som består av en eller två longitudinella studier har vi gjort bedömningen att underlaget består av för få studier och därför är otillräckligt för att bedöma om det finns ett samband mellan exponering och besvär (Tabell 8.22).

9.1.1 Sambandens rimlighet

Vår ansats i det här projektet har varit att göra en bred utvärdering av arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdomar i nacke, axlar, armar och händer. För att förutsättningslöst fånga upp samband gjordes inledningsvis ingen avgränsning av vilka faktorer i arbetsmiljön som skulle utvärderas i projektet. Det gör att det för vissa samband finns uttalade och rimligt grundade hypoteser om mekanismerna bakom att exponeringen kan leda till besvär och sjukdomar, medan andra samband är av en mera explorativ karaktär och där det inte är uppenbart hur ett orsakssamband mellan arbetsmiljöfaktorn och ett besvär skulle kunna se ut.

Vi kan inte dra några slutsatser om de samband som identifierats i denna rapport är kausala (Avsnitt 2.1.2). Det kan finnas flera orsaker än just den undersökta exponeringen som gör att en person utvecklar sjukdom eller besvär. Det kan till exempel röra sig om samsjuklighet eller fritidsaktiviteter. Icke-arbetsrelaterade orsaker till samband har vi inte undersökt här. Vår ansats i rapporten är inte heller att presentera någon uttömmande förklaringsmodell om olika mekanismer bakom ett samband. Texten nedan redogör för de resultat där rapporten fann ett samband mellan arbetsmiljöfaktor och besvär, samt rimligheten av just dessa i ljuset av en enkel förklaring av befintliga idéer om vad mekanismen skulle kunna vara.

9.1.1.1 Nacke och nacke/axlar

Rapporten fann att både nackens och överarmens arbetsställning har samband med besvär i nacke och nacke/axlar vilket är ett rimligt samband då arbetsställningen för både överarm och nacke kan ge en ökad belastning om vinkeln mot lodlinjen är stor, som till exempel när man lyfter armen. Vidare fanns det samband mellan repetitiva arbetsrörelser med armen och besvär i nacke och nacke/axlar och en möjlig förklaring till detta är att brist på variation, med belastning om och om igen av samma strukturer, kan leda till smärta. Det gick dock inte att avgöra om det finns ett samband mellan besvär i nacke och kraftkrävande arbete. En förklaring till detta kan vara att exponeringen har mätts på olika sätt i de studier som inkluderats, det vill säga självskattade lyft över 1 kg, lyft över 25 kg, samt elektromyografi i trapeziusmuskeln.

Det fanns samband för psykosociala krav i form av kvantitativa krav och obalans mellan ansträngning och belöning. Tidigare forskning har visat att kvantitativa krav kan ge upphov till ökad muskelspänning, även utan fysisk belastning [93]. Det finns också forskning som tyder på att psykosociala krav kan förstärka de negativa effekterna av olika fysiska krav samtidigt som att psykosociala resurser kan mildra dessa negativa effekter [94].

9.1.1.2 Axlar

Det fanns samband mellan kraftutveckling, överarmens arbetsställning och repetitiva armrörelser för både subakromiell smärta och besvär i axlar. Det finns flera mekanismer som kan leda till subakromiell smärta, exempelvis kan arbete med armen ovan axelhöjd innebära att utrymmet i axeln (det subakromiella utrymmet) minskar och senorna som löper där kan utsättas för mikrotrauman och försämrad cirkulation, vilket i sin tur kan leda till inflammatoriska processer och i förlängningen till ett smärttillstånd i axelleden. Hög kraftutveckling och upprepade (repetitiva) arbetsrörelser kan leda till liknande förlopp. Avseende kombinationsexponeringar går det inte att avgöra om det finns något samband eller inte, och det finns bara ett fåtal studier som undersökt detta.

9.1.1.3 Armbågar och underarmar

Kraftutveckling i både handled och händer samt nacke och axlar har samband med besvär i armbågar och armar. Det finns också samband mellan kraftutveckling för nacke och axlar och påverkan på ulnarisnerven (ulnarisentrapment). Kraftutveckling påverkar muskulaturen i både under- och överarm och en möjlig mekanism är att utrymmet för nerven minskar och att den utsätts för tryck. Repetitiva arbetsrörelser med armen har samband med besvär i armbågar och armar och en möjlig förklaring till detta är att brist på variation, med belastning om och om igen av samma strukturer, kan leda till smärta. Det går inte att avgöra om det finns ett samband mellan epikondylalgi (epikondylit) (medial och lateral) och faktorer i arbetet. Här skulle ett samband vara väntat då det finns en tydlig koppling till belastningsfaktorer, tillstånden kallas vanligen för tennis- respektive golfarmbåge.

9.1.1.4 Handleder och händer

För besvär i handleder och händer finns det ett samband mellan kraftutveckling i handleder och händer, armbågens och handledens arbetsställning, repetitiva arbetsrörelser med handleder och händer samt för kombinationen av kraftutveckling och repetitivt arbete (som det speglas i HAL TLV). För två av dessa arbetsmiljöexponeringar, kraftutveckling i handleder och händer och HAL TLV, finns det även ett samband med diagnosen karpaltunnelsyndrom. Detta är förväntade samband och en förklaringsmodell är att upprepade kraftgrepp med händerna ger en tryckökning på senor, nerver och muskler i handleden. Detta kan i sin tur leda till bristande cirkulation och svullnad i karpaltunneln där medianusnerven utsätts för ett tryck som kan leda till känselbortfall och smärta. När det gäller spänt arbete, som innebär en kombination av höga krav och låg kontroll, kan finnas flera tänkbara förklaringsmodeller, där en är att ökad anspänning leder till att man arbetar på ett annat sätt (kanske med färre pauser) vilket i sin tur antingen i sig leder till besvär eller förstärker de negativa effekterna av de fysiska belastningarna [94].

9.1.2 Avsaknad av tillförlitliga samband

I flera fall har vi i den här rapporten inte funnit tillförlitliga samband mellan exponering och besvär. Det finns två principiellt olika situationer där en bedömning av tillförlitligheten för att det finns ett samband har landat i mycket låg. I det ena fallet är underlaget för litet, på grund av att det saknas relevanta studier eller att de relevanta studier som finns har för hög risk för bias, för att det ska gå att bedöma om det finns ett samband mellan en viss arbetsmiljöfaktor och besvär. I det andra fallet finns det tillräckligt många bra studier, men inget faktiskt samband mellan en viss arbetsmiljöfaktor och besvär. I den här rapporten har vi bara bedömt tillförlitligheten av att ett samband föreligger, men inte hur säkra vi är på att ett samband inte föreligger. Vi gör därför ingen distinktion mellan dessa två möjligheter, även om de egentligen är principiellt helt olika.

För vissa kategorier av arbetsmiljöfaktorer och besvär eller sjukdomar saknas det nästan genomgående vetenskapligt stöd. Det gäller till exempel för degenerativa sjukdomar i halsryggen och cervikobrakialt smärtsyndrom. För dessa besvärsområden fanns det inga relevanta studier med låg eller måttlig risk för bias som kunde inkluderas i det vetenskapliga underlaget.

Bland alla organisatoriska och psykosociala faktorer var det bara tre (kvantitativa krav, obalans mellan ansträngning och belöning och spänt arbete) för vilka säkerställda samband kunde konstateras. I många fall var antalet studier väldigt litet, i andra fall var resultaten i studierna heterogena (brist på samstämmighet) eller så påverkades resultatens tillförlitlighet av betydande risk för bias. Det finns dock forskning som visar att olika organisatoriska och psykosociala faktorer hänger samman med olika aspekter av psykisk och fysisk hälsa [95]. En stor del av underlagen i tidigare litteraturöversikter inom området inkluderar även tvärsnittsanalyser i sina resultat, något som kanske kan förklara skillnaderna.

För en mer fördjupad diskussion om kunskapsluckor hänvisar vi till Kapitel 10 i rapporten.

9.1.3 Nivåer för exponering

Denna rapport har inte kunnat ge besked om vid vilken nivå en viss exponering blir skadlig. Till exempel har vi inte på basis av det material vi har att tillgå kunnat göra någon närmare precisering av exponeringsnivåer, utan fått nöja oss med analyser som i flertalet studier gäller dikotomt uppdelad exponering, till exempel ”hög” jämfört med ”låg” eller ”mycket” jämfört med ”lite”. Det har därför inte funnits tillräckligt mycket information i studierna för att undersöka förekomsten av icke-linjära samband, eftersom det kräver minst tre exponeringsnivåer. De få studier som tillämpar en finare gradering av exponeringen har använt olika gränser för sina kategorier, och kan inte sammanställas på ett enkelt sätt. Endast ett fåtal studier har mätt exponering på en kontinuerlig skala. En konsekvens av den, i huvudsak, dikotoma och ospecifika kategoriseringen av exponering är att rapporten tyvärr inte kan ge vägledning om vad som är ”för tungt”, ”för mycket” ”för ofta” eller ”för länge”.

9.1.4 Varaktigheten för besvären

Denna rapport kan inte heller ge några slutsatser kring varaktigheten för de besvär som kan utvecklas till följd av en viss arbetsmiljöexponering. De flesta studier som är inkluderade i underlaget har inte skilt på långvarig och kortvarig smärta och endast ett fåtal har specifikt frågat efter långvarig smärta (smärta i 3 månader eller mer). I utfallen ”besvär” kan det därmed ingå både långvariga och kortvariga besvär såväl som specifika diagnoser.

9.1.5 Resultaten i förhållande till SBU-rapporten från år 2012

Denna rapport följer upp resultaten från en äldre SBU-rapport genom granskning av den vetenskapliga litteraturen som tillkommit efter år 2010 [5]. Resultaten med mycket låg tillförlitlighet kan därför inte tolkas som att det inte finns ett sammantaget stöd i den vetenskapliga litteraturen, utan snarast som att det på senare år inte tillkommit ytterligare studier som styrker ett samband. För en del arbetsmiljöfaktorer och hälsotillstånd har varken denna eller föregående SBU-rapport funnit tillförlitliga samband. Det kan finnas flera olika förklaringar till detta, som nyss diskuterats (Avsnitt 9.1.2.), såsom att det faktiskt inte finns något samband, eller att det ännu inte har studerats tillräckligt. Det är också möjligt att vi i vissa fall skulle ha funnit ett vetenskapligt stöd för ett samband om vi i denna rapport hade tittat på all vetenskaplig publicerad litteratur bakåt i tiden, även den från år 2010 och tidigare. Om det hade varit samma metodologiska ansats i båda rapporterna skulle förutsättningarna att lägga ihop resultaten från de olika rapporterna varit betydligt bättre.

En viktig skillnad mellan den här rapporten och den tidigare är på vilket sätt exponeringar i arbetet har delats in i olika kategorier av arbetsmiljöfaktorer. I denna rapport har vi haft en generisk princip för kategoriseringen, det vill säga att vi har kategoriserat exponering på ett sätt som inte tar hänsyn till i vilket yrke eller med vilka redskap en exponering skapas., Den tidigare rapporten gjorde inte en lika strikt uppdelning, utan kategoriserade exponeringen pragmatisk, det vill säga i huvudsak så som studierna hade valt att beskriva den. Detta innebär att det inte går att slå samman eller enkelt jämföra resultaten. Skillnader mellan rapporternas resultat kan också bero på att de två rapporternas forskningsresultat bygger på olika och inte överlappande vetenskapliga underlag. I texten nedan diskuteras viktiga skillnader mellan rapporternas resultat. Till hjälp för läsaren finns också en evidenskarta med sammanställda resultat för olika kombinationer av arbetsmiljöfaktorer och besvär som har undersökts här och i den tidigare rapporten.

För nacke och nacke/axlar finner vi, till skillnad från SBU-rapporten från år 2012, ett stöd för samband mellan arbetsställningar i nacke respektive överarm och besvär i nacke och nacke/axlar. Vi finner även ett samband mellan repetitiva rörelser i armen och besvär.

I rapporten från år 2012 fann man ett stöd i litteraturen för att kraftkrävande arbete (lyfta, bära, skjuta, dra) och arbetsrörelser (vridning eller böjning av bålen) ökar risken för att drabbas av besvär. I den litteratur som publicerats efter år 2010 har vi inte funnit samma stöd. Det kan ha flera orsaker, som till exempel vår indelning av exponeringsvariabler (Kapitel 3). Därför ska vårt resultat inte tolkas som att det inte skulle finnas ett sammantaget stöd i den vetenskapliga litteraturen, utan snarare som att det på senare år inte tillkommit ytterligare studier som styrker ett sådant samband.

I denna rapport finner vi också ett stöd för att höga kvantitativa krav och en obalans mellan ansträngning och belöning ökar risken för besvär. I föregående rapport fann man också ett stöd för att höga krav ökar risken för besvär, men här fann man även att låg kontroll och spänt arbete (dvs. kombinationen av höga krav och låg kontroll, lågt beslutsutrymme) ökar risken för besvär i nacke och nacke/axlar. Även här ska poängteras att resultaten i denna rapport inte ska tolkas som att det inte skulle finnas ett sammantaget stöd i den vetenskapliga litteraturen för dessa exponeringar, utan snarare som att det på senare år inte tillkommit ytterligare studier som styrker ett sådana samband.

För axlar finner vi, liksom föregående SBU-rapport, ett vetenskapligt stöd för ett samband mellan kraftkrävande arbete för nacke och axlar och besvär. I den här rapporten finner vi även ett stöd för ett samband mellan kraftkrävande arbete för nacke och axlar och subakromiell smärta, då det har tillkommit flera studier på senare år som studerat specifika diagnoser. Till skillnad från föregående SBU-rapport, finner vi nu även ett stöd för ett samband mellan arbetsställningar där överarmarna lyfts högt och besvär i axlar respektive subakromiell smärta. Nytt för denna rapport är också att vi ser ett stöd i litteraturen för ett samband mellan repetitiva rörelser med armen och besvär i axlar och även för subakromiell smärta. I föregående rapport fann man ett stöd för att arbete med datormus under lång tid ökar risken för att utveckla smärta i axeln. I denna rapport har vi delat in exponeringarna efter en annan princip och kan därför inte uttala oss om datorarbete specifikt.

För armbågar och underarmar finner vi ett vetenskapligt stöd för samband mellan kraftkrävande arbete för nacke och axlar respektive armar och händer och besvär i armbågar och underarmar. I föregående SBU-rapport har man inte delat upp exponeringen på det sättet, men funnit liknande resultat, det vill säga ett stöd för samband mellan kraftkrävande arbete (lyfta, bära, skjuta, dra) och besvär i armbågar och underarmar. Efter föregående rapport har det publicerats studier som stöder ett samband mellan ett specifikt tillstånd, ulnarisentrapment, och kraftkrävande arbete för nacke och axlar. Både i denna och i föregående rapport finner man stöd för ett samband mellan repetitivt arbete med armen och risken att utveckla besvär i armbåge och underarm. I föregående rapport fann man ett stöd för att arbete med datormus under lång tid ökar risken för att utveckla smärta i armbåge och underarm. I denna rapport har vi delat in exponeringarna efter en annan princip och kan därför inte uttala oss om datorarbete specifikt.

För handleder och händer finner vi, likt föregående SBU-rapport, ett vetenskapligt stöd för att kombinationen av repetitiva rörelser och kraftkrävande arbete för händerna har samband med besvär i handleder och händer. I denna rapport finner vi även stöd för att denna belastning ökar risken specifikt för diagnosen karpaltunnelsyndrom, mot bakgrund av ett flertal studier med utfallet karpaltunnelsyndrom som publicerats senare än år 2010. Likaså finner vi ett stöd för att kraftkrävande arbete för handleder och händer ökar risken för besvär och mer specifikt även för karpaltunnelsyndrom. Vi finner också stöd i litteraturen för ett samband mellan repetitiva arbetsrörelser i handleder och händer samt arbete med handlederna i böjd eller vriden position och besvär i handleder och händer. Nytt för den här rapporten är också att vi finner ett stöd för ett samband mellan psykosocialt spänt arbete (höga krav i kombination med låg kontroll) och besvär i handleder och händer.

9.1.6 Generaliserbarhet i resultaten

Resultaten i den här rapporten kommer från många olika länder. En stor andel av studierna använder data som samlats in i Nordamerika och Europa, men det finns också studier från Sudan, Australien och Sydkorea. Studierna baseras ibland på befolkningspopulationer där ett flertal olika yrken ingår, och ibland på undersökningar som gjorts inom någon eller några specifika yrkesgrupper. Ett grundläggande kriterium som avgjorde om en studie inkluderades var att den skulle ha undersökt exponeringar i arbetet som kan överföras till en svensk kontext, det vill säga till yrkesarbete på den svenska arbetsmarknaden. Av detta skäl exkluderades studier med exempelvis personer som satt direkt på golvet och knöt mattor. Vår bedömning är därför att de samband som redovisas i rapporten kan generaliseras till svenska förhållanden.

9.1.7 Kvinnors och mäns arbetsmiljö

I den här rapporten fann vi att underlaget var för litet för att vi skulle kunna uttala oss om eventuella könsskillnader i sambandet mellan exponering i arbetet och besvär i nacke, axlar, armar eller händer. För att undersöka skillnader och likheter mellan könen behövs studier där forskarna inkluderar både kvinnor och män i tillräckligt antal, och där resultaten även analyseras uppdelade på kön.

Kvinnor i arbetslivet drabbas oftare än män av muskuloskeletala besvär. En slutsats från en kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket är att biologiska skillnader mellan könen, som att män i genomsnitt är starkare än kvinnor, endast marginellt kan förklara skillnader i besvär, och att organisatoriska faktorer är mycket viktigare. Det kan till exempel handla om att män och kvinnor har olika arbetsuppgifter inom ett visst yrke, och att verktygen och arbetsredskap i stor utsträckning är anpassade för män [96].

Kvinnor och män återfinns dessutom i stor utsträckning i olika yrken och det är möjligt att kvinnodominerade yrken som exempelvis ensidigt monteringsarbete, kassaarbete, städarbete, arbete som innebär patientförflyttningar, innebär mera exponering för faktorer som har samband med muskuloskeletala besvär än mansdominerade yrken. Det finns skillnader mellan kvinno- och mansdominerade yrken och branscher även när det gäller exponering för psykosociala och organisatoriska faktorer [95].

9.2.1 Subjektiva och objektiva mätningar

I den här rapporten har vi inte gjort någon distinktion mellan självrapporterade och direkta mätningar av arbetsmiljöfaktorer. När det gäller fysiska arbetsmiljöfaktorer innebär det att vi har inkluderat studier som baseras på självrapportering, direkta observationer, tekniska mätningar och, i vissa fall, exponeringsmått där individen tilldelas ett värde utifrån en jobbexponeringsmatris, det vill säga en JEM. Även om tekniska mätningar och observationer allmänt ger mer exakta mått på exponering än självrapportering, bedömer vi att självrapporterade arbetsställningar, arbetsrörelser och kraftutveckling fungerar tillfredsställande i analyser på gruppnivå. Vi ser en viss risk med att slå samman studier med olika mätmetoder. När det gäller organisatoriska och psykosociala faktorer har flertalet studier använt sig av självskattningar, men även data från JEMs förekommer för exempelvis krav, kontroll och socialt stöd i arbetet. Just individuella upplevelser av sådant som kvantitativa och kvalitativa krav, rollkonflikt, kontroll, socialt stöd och utvecklingsmöjligheter är svåra att mäta på annat sätt än genom självskattningar.

9.2.2 Avgränsningar och ställningstagande vid analysarbetet

Flera av de avgränsningar som gjordes initialt i arbete med denna rapport kan diskuteras; det gör vi nedan. Övriga avgränsningar är redovisade under projektets urvalskriterier (Avsnitt 3.2)

9.2.2.1 Interventionsstudier i arbetsmiljön

Interventionsstudier kan vara mycket informativa när det gäller sambandet mellan exponering och besvär, men de har inte ingått i den här rapporten. Anledningen till detta är att projektets syfte har varit att undersöka epidemiologiska samband mellan ”sedvanlig” exponering och besvär, inte att studera effekterna på exponering och besvär av olika händelser som avviker från det sedvanliga arbetet.

9.2.2.2 Tvärsnittsstudier

I denna rapport ingår inte tvärsnittsstudier (där exponering och utfall mäts vid samma tillfälle) i de resultat som har tillförlitlighetsbedömts. Vi tycker ändå att tvärsnittsstudier kan ge viktig information om samband, särskilt i de fall det saknas forskning från välgjorda longitudinella studier. Men tvärsnittsstudier har vissa metodologiska problem som gör att slutsatser om orsakssamband blir osäkra, i synnerhet om både exponering och utfall är självrapporterade. Den senare studiedesignen innebär en ökad risk för felklassificering av exponeringen eftersom den skattade exponeringen kan ha påverkats av utfallet och omvänt. Vi har därför exkluderat samtliga studier med samtidiga självrapporteringar av exponering och besvär. I denna rapport har vi alltså valt att redovisa resultat från tvärsnittsstudier där antingen exponeringen eller utfallet har mätts genom en objektiv metod (Bilaga 4) så att läsaren själv kan tillgodogöra sig kunskap som baseras på tvärsnittsstudier.

9.2.2.3 Arbetstrivsel och mentala hälsobesvär

I den här rapporten valde projektgruppen att skilja mellan olika exponeringar i arbetet (fysiska, psykosociala och organisatoriska) och deras tänkbara konsekvenser. Detta innebär att vi har exkluderat faktorer som arbetstrivsel och mentala hälsobesvär som snarare speglar personers känslor och uppfattning om sin situation. En sådan distinktion mellan arbetsmiljöfaktorer och arbets- och hälsorelaterade utfall är även i linje med tidigare forskning som pekar på arbetsmiljöfaktorers betydelse för olika utfall [95].

9.2.2.4 Besvär i flera olika kroppsregioner

Projektet syftade till att studera enskilda effekter för fyra olika kroppsregioner (nacke, axlar, armar eller händer). Hälsotillstånd som lagt ihop besvär från flera kroppsregioner som nacke, skuldra, armbåge eller hand, så att det inte går att särskilja olika regioner, har därför exkluderats.

9.2.2.5 Hantering av confounders (förväxlingsfaktorer)

Det finns ett antal okända och kända confounders (exempelvis ålder, rökning, tidigare eller nuvarande besvär i kroppsregionen, längd och vikt) som skulle kunna ha påverkan på de funna sambanden mellan arbetsmiljöfaktorer och besvär. En del av de inkluderade studiernas resultat var justerade för ett flertal olika confounders medan andra studier rapporterade ojusterade resultat, och några rapporterade både ojusterade och justerade resultat. Det finns fördelar och nackdelar med både justerade och ojusterade data. Det finns faktorer som är tydligt relaterade till risken att drabbas av sjukdom eller besvär. Ett exempel är ålder och axelbesvär där ogynnsamma påfrestningar i arbetssituationer skulle kunna orsaka en rotatorkuffruptur hos en predisponerad äldre individ medan samma påfrestningar inte behöver vara skadliga hos yngre. Men att justera bort för många faktorer kan också leda till över- eller underskattning av ett faktiskt samband. Om man kontrollerar för faktorer som är associerade med relevanta orsakskedjor så kan man introducera ny bias.

Vi valde att redovisa resultat från ojusterade eller mindre justerade modeller, det vill säga använda sambandsmått från analyser som inkluderar så få confounders som möjligt. Ett skäl till detta är att vi anser att bivariata samband ger en bättre förståelse av relationen mellan en arbetsmiljöfaktor och ett hälsotillstånd än vad som blir fallet när modellen kontrollerar för en rad tänkbara confounders. Det senare förfarandet innebär att det redovisade sambandet gäller för den genomsnittliga undersökningsdeltagaren, justerad för alla dessa faktorer. Ett samband mellan en given arbetsmiljöfaktor och ett givet utfall kan därmed suddas ut om alltför många confounders kontrolleras, så att sambandet gäller enbart för personer som har en genomsnittlig ålder, ett genomsnittligt BMI och så vidare.

9.2.2.6 Faktorer utanför arbetsmiljön

Fritidsaktiviteter eller exponering i hemmiljön kan innebära belastningar som kan samverka med exponering i arbetet och påverka risken att utveckla besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer. Faktorer utanför arbetet har dock inte belysts inom ramen för projektet, vilket gör att vi inte kan uttala oss om fritidsaktiviteternas eller hemsituationens betydelse för de resultat som finns i rapporten.

Nedan identifierar vi specifika kunskapsområden där det helt saknas relevant och högkvalitativ forskning på samband mellan arbetsmiljöexponering och besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer. Dessutom lyfter vi fram övergripande metodologiska frågor som behöver belysas i framtida forskning.

10.1.1 Områden som behöver mer forskning

Inom vissa områden hade vi inte förväntat oss några samband mellan arbetsmiljö och besvär. För somliga av de arbetsmiljöfaktorer som ingått i litteratursökningen finns det inte någon teoretisk förklaringsmodell till varför den exponeringen skulle leda till besvär eller sjukdom. Dessa fall betraktar vi i dagsläget inte som kunskapsluckor och de ingår därmed inte heller i sammanställningen nedan.

10.1.1.1 Specifika diagnoser

Det finns kunskapsluckor som är värda att lyfta när det gäller specifika diagnoser. Vi saknar till exempel kunskap om samband mellan arbetsmiljöfaktorer och degenerativa sjukdomar i halsryggen. Det saknas även tillförlitliga studier gällande cervikobrakialt smärtsyndrom och arbetsmiljöfaktorer. Redan i föregående rapport konstaterades att den epidemiologiska forskningen tenderar att använda kohortstudier med allt finare exponeringsmetodik för att studera alltmer diffusa utfall med hjälp av frågeformulär [5]. Utfallet blir då ofta besvär eller smärta men mer sällan specifika diagnoser. I flertalet studier som ingår i denna rapport skattas utfallet smärta eller besvär genom att studiedeltagarna fyller i ett frågeformulär där man anger i vilka regioner man har smärta eller besvär. Ett sätt att studera mer specifika diagnoser är fall–kontrollstudier där man fångar väldefinierade fall som diagnostiserats via sjukvården, och till exempel registreras i nationella register med sjukdomsdiagnoser eller bildunderlag.

10.1.1.2 Könsskillnader

Det är angeläget med ytterligare forskning om orsakerna till, och konsekvenserna av, att kvinnor oftare än män drabbas av besvär i nacke, axlar, armar och händer. Den kunskapen vi kunde identifiera var sporadisk och svag. I det sammanhanget behöver man ta hänsyn till den ojämlika fördelningen av män och kvinnor mellan yrken, den ojämlika fördelningen av arbetsuppgifter inom yrken, och den ojämlika möjligheten för återhämtning utanför arbetet.

10.1.2 Metodologiska kunskapsluckor

Vi vill också lyfta några övergripande metodologiska frågor som kan leda till mer och bättre information om samband mellan arbetsmiljöfaktorer och muskuloskeletala besvär i nacke, axlar, armar och händer.

Det behövs större kontrast mellan exponerade och oexponerade individer. Framtida studier bör utgå från ett tillräckligt stort underlag av individer med god kontrast (stor spridning) mellan individer i de exponeringar man vill studera. Studier bör även undersöka både ”mycket låga” och ”mycket höga” exponeringar eller ta hänsyn till graderna av exponering.

Det behövs studier som undersöker specifika grupper av arbetstagare. Framtida studiepopulationer bör ha en sammansättning som ger förutsättning att undersöka individer med olika kapacitet. Ett exempel är att den äldre arbetskraften, som i allt högre grad finns på dagens arbetsmarknad, skulle kunna utgöra en särskild riskgrupp när det gäller att utveckla besvär. Likaså vore det värdefullt att studera grupper i arbetslivet med våra vanliga folksjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, cancer och psykisk ohälsa. Ytterligare ett exempel är personer med funktionsvariation (oavsett ålder) som kan ha svårare att klara vissa moment i arbetslivet, som när det gäller att lyfta tungt.

De arbetsmiljöfaktorer som undersöks behöver beskrivas tydligare. Som exempel har flera forskare använt samlingsbegrepp av typen ”stressande arbete” och ”fysisk tungt arbete” för att beskriva exponeringens beskaffenhet. Om forskarna istället undersöker vad i arbetet som är stressande eller tungt, och hur stressande och tungt det är, blir kunskapen mer exakt. Det vore positivt med en gemensam uppsättning av variabler och definitioner av exponering i arbetslivet som framtida studier skulle kunna använda, med eventuella tillägg av ytterligare exponeringsmått, till exempel för variation i arbetet. På sikt skulle detta kunna bidra till utveckling av kvantitativa rekommendationer om hur ett hälsofrämjande arbete kan se ut.

Studier behöver undersöka betydelsen av exponering över tid. Att bättre kunna kvantifiera när en exponering blir skadlig är en viktig uppgift för framtida forskning. Det är oklart hur lång tids exponering av ett visst slag som krävs innan besvär visar sig. I de studier som ligger till grund för den här utvärderingens resultat har forskarna inte systematiskt undersökt samband mellan exponeringens varaktighet och utfallet efter olika långa tidsperioder. Forskarna har även antagit att exponeringen varit stabil under hela uppföljningsperioden, men har sällan kontrollerat om detta är sant genom att göra flera mätningar. Det saknas alltså studier med upprepade exponeringsmätningar över lång tid. Framtida studier bör ha långa uppföljningstider med fler och tätare mätningar, gärna av såväl exponering som utfall, för att bättre ta tillvara eventuella förändringar under studieperioden. Ett skäl är att det då blir möjligt att fånga sjukdomar som utvecklas långsamt.

Men det kan vara problematiskt att genomföra upprepade mätningar av exponering över långa perioder. I det fallet är det viktigt att veta i vilken grad arbetstagarens svar på enkla frågor, där man vet att svaren inte är trovärdiga, kan användas för att ändå estimera exponeringen. Detta kan ske genom en ”kalibrering”, det vill säga en översättning av svaret till det ”sanna” resultatet, med viss säkerhet. Mera forskning om kostnadseffektiva metoder för upprepad exponeringsmätning, inklusive kalibrering, är önskvärt.

Det behövs studier av betydelsen av variation. Få studier inkluderar mått på belastningens variation, trots att man i allmänhet är överens om att tidsmönstret av arbete och återhämtning är avgörande för hälsan. Exponeringens förändring över tid, både på kort sikt (arbetsdagen) och på lång sikt (arbetsåret), är viktig för att förstå sambanden mellan arbetsbelastning och besvär. Att utveckla och testa olika mått på variation i arbetet är en angelägen utmaning för den framtida forskningen.

Hur utfallen definieras behöver bli mer enhetligt. I de studier som ingår i den här översikten har forskarna valt olika definitioner och tidsmässiga utsträckningar för besvär. Utsträckningen av smärtan varierar från ”mer än ett par timmar den senaste månaden” till ”regelbunden eller långvarig de senaste 12 månaderna”. Det samlade kunskapsvärdet av framtida forskning skulle stärkas om forskarna utvecklade gemensamma standardiserade definitioner och avgränsningar av begreppet besvär.

Icke-linjära samband behöver undersökas. I den övervägande delen av forskningen har man antagit att relationen mellan (oddsen för) exponering och utfall är linjär; mest tydligt är detta i studier där deltagarna delas upp i två grupper: oexponerade och exponerade. I framtida studier bör man ta hänsyn till att sambandet mycket väl kan vara icke-linjärt, till exempel att för lite exponering ger ett negativt utfall och för mycket exponering ger ett annat, men även det negativt, utfall. Det behövs alltså flera studier där forskarna delar in exponeringen i större detalj, eller använder kontinuerliga exponeringsmått och icke-linjära sambandsanalyser, för att se om relationen mellan exponering och utfall inte enbart är linjär.

Det behövs fler studier av samverkan mellan olika arbetsmiljöfaktorer. Det är oklart i vilken utsträckning olika exponeringsfaktorer samverkar vid uppkomsten av besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer. Det vore därför värdefullt att studera olika kombinationer av flera belastningstyper, så som det görs för till exempel kraft och repetitiva arbetsrörelser för handen. Det finns ett behov av att undersöka hur olika psykosociala faktorer samverkar med varandra och hur detta påverkar uppkomsten av besvär. Ett exempel på detta är hur stöd på arbetsplatsen interagerar med andra psykosociala variabler såsom krav och kontroll. En vidare hypotes, som stöds av vissa studier, är att psykosociala faktorer samverkar med fysisk belastning på ett synergistiskt sätt. Därmed skulle risken för besvär öka i större omfattning vid samtidig exponering för flera faktorer än vad summan av effekterna av varje belastning predikterar. Det behövs även studier som tar hänsyn till att samverkan kan innebära att vissa faktorer i arbetsmiljön skyddar från negativa effekter av andra.

Besvär och sjukdomar i nacke, axlar, armar eller händer drabbar den enskilde individen men medför även konsekvenser för samhället. Denna systematiska litteraturöversikt ger tillgång till ny kunskap om vad som bör beaktas i arbetsmiljön för att så långt som möjligt undvika dessa besvär, särskilt genom förebyggande arbete. Det är vår förhoppning att rapportens aktuella kunskap om arbetsmiljöfaktorer och besvär kan utgöra ett underlag i andra aktörers arbete. Vi hoppas också att kunskapen ska implementeras i det konkreta arbetsmiljöarbetet och därmed komma till användning för exempelvis arbetsgivare, fackliga företrädare och företagshälsovård, så att människors arbetssituation förbättras, och risken minskar för att personer ska drabbas av besvär och sjukdomar i arbetet.

De resultat som presenteras i den här utvärderingen grundas på genomsnittliga sambandsmått på gruppnivå. För specifika undergrupper och för enskilda personer kan sambanden vara annorlunda. Resultat på gruppnivå kan därför enbart ge en generell vägledning för beslutsfattare, men kan inte ersätta individuella bedömningar utifrån den enskilda individens situation. Det är även viktigt att understryka att ett otillräckligt evidensläge innebär att underlaget inte räcker för att dra slutsatser om samband, varken om det föreligger ett samband eller om det inte gör det. För många samband mellan arbetsmiljöfaktorer och besvär i nacke, axlar, armar eller händer finns i dagsläget lite stöd att hämta från forskning på gruppnivå, därför behöver man i hög grad förlita sig på en grundlig utredning och bedömning av den enskilda individens situation.

För specifika undergrupper och för enskilda individer kan således sambandet se annorlunda ut. Sannolikheten att en enskild person ska utveckla sjukdom eller besvär i nacke, axlar, armar eller händer i samband med en viss arbetsmiljöexponering kan vara både högre och lägre än vad den är på gruppnivå. Utvärderingen av det sammantagna vetenskapliga underlaget kring arbetets betydelse för besvär och sjukdomar i nacke, axlar, armar eller händer, kan inte på individnivå avgöra om en arbetsskada föreligger eller inte.

Vi hoppas att framtida forskning tar avstamp i den vetenskapligt säkerställda kunskap som presenteras i denna rapport och utvecklar insatser som bygger på denna kunskap. En konkret användning av denna rapport är att resultaten kan utgöra en grund för framtida interventionsstudier, det vill säga det vore lämpligt att utforma studier av interventioner som rör exponeringar där vi har konstaterat tillförlitliga samband med besvär eller sjukdomar.
 

11.1.1 Sakkunniga

• Svend Erik Mathiassen, professor, avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle
• Helena Sandén, med.dr., överläkare, avdelningen för arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet
• Magnus Sverke, professor, avdelningen för arbets-och organisationspsykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
• Jens Wahlström, docent, belastningsergonom, avdelningen för hållbar hälsa, Umeå universitet

11.1.2 Kansli

• Margareta Hedner, projektledare
• Sara Fundell, projektadministratör
• Jan Adolfsson, biträdande projektledare (fram till december 2021)
• Martin Norman, biträdande projektledare, (fr.o.m. januari 2022)
• Agneta Brolund, informationsspecialist (fram till mars 2020)
• Hanna Olofsson, informationsspecialist (fr.o.m. januari 2021)
• Jenny Odeberg, projektansvarig chef

11.1.3 Externa granskare

SBU anlitar externa granskare av sina rapporter. De har kommit med värdefulla kommentarer som förbättrat rapporten. SBU har dock inte alltid möjlighet att tillgodose alla ändringsförslag och de externa granskarna står därför inte med nödvändighet bakom samtliga slutsatser och texter i rapporten.

• Lars Adolfsson, professor, avdelningen för kirurgi, ortopedi och onkologi, Linköpings universitet
• Jane Frølund Thomsen, överläkare och doktor, department of occupational and environmental medicine, Bispebjerg and Frederiksberg Hospital
• Ulf Lundberg, professor, avdelningen för biologisk psykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

11.1.4 Bindningar och jäv

Sakkunniga och externa granskare har i enlighet med SBU:s krav lämnat deklarationer om bindningar och jäv. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisats där är förenliga med myndighetens krav på saklighet och opartiskhet.

11.1.5 SBU:s vetenskapliga råd

• Svante Twetman, Köpenhamns universitet, ordförande (tandvård)
• Christel Bahtsevani, Malmö universitet, vice ordförande (omvårdnad)
• Magnus Svartengren, Uppsala universitet (arbetsmiljö)
• Ulrik Kihlbom, Uppsala universitet (etik)
• Magnus Tideman, Högskolan Halmstad (funktionshinderområdet)
• Pernilla Åsenlöf, Uppsala universitet (fysioterapi)
• Martin Henriksson, Linköpings universitet (hälsoekonomi)
• Katarina Steen Carlsson, Lunds universitet (hälsoekonomi)
• Jan Holst, Malmö och Lunds universitet (medicin)
• Mussie Msghina, Örebro universitet (medicin)
• Britt-Marie Stålnacke, Umeå universitet (medicin)
• Sverker Svensjö, Falun och Uppsala universitet (medicin)
• Anna Ehrenberg, Falun, Högskolan Dalarna (omvårdnad)
• Ata Ghaderi, Uppsala, Karolinska institutet (psykologi)
• Martin Bergström, Lunds universitet (socialt arbete)
• Lena Dahlberg, Falun, Högskolan Dalarna (socialt arbete)
• Christina Nehlin-Gordh, Uppsala universitet (socialt arbete)
• Sten-Åke Stenberg, Stockholms universitet (socialt arbete)

11.1.6 SBU:s nämnd

• Kerstin Nilsson (ordförande SBU:s nämnd) seniorprofessor, obstetrik och gynekologi, Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet
• Susanna Axelsson, generaldirektör, SBU
• Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Örebro län
• Heike Erkers, ordförande, Akademikerförbundet SSR
• Björn Halleröd, professor, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
• Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
• Thomas Lindén, chef för avdelningen kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen
• Olle Lundberg, huvudsekreterare, Forte
• Ulf Näslund, prefekt vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
• Monica Persson, socialdirektör, Karlstads kommun
• Jenny Rehnman, chef för avdelningen kunskapsstyrning för socialtjänsten, Socialstyrelsen
• Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet
• Sofia Rydgren Stale, ordförande, Sveriges läkarförbund
• Johan Sanmartin Berglund, professor, institutionen för hälsa, Blekinge Tekniska Högskola
• Elisabeth Wallenius, ordförande, Funktionsrätt Sverige