Brandmän exponeras för flera typer av hälsorisker genom sitt arbete, bland annat brandgaser, asbest i äldre byggnader, kemikalier i brandsläckningsskum, flamskyddsmedel samt fordonsavgaser. Organisationen International Agency for Research on Cancer (IARC) klassificerade år 2022 brandmanyrket som cancerframkallande för människor. SBU kommenterar här IARCs systematiska översikt gällande brandmäns risk för att drabbas av cancersjukdomar [1] som låg till grund för klassificeringen.

Översiktsförfattarna har utvärderat brandmäns risk för att drabbas av tolv olika cancerformer: mesoteliom, lungcancer, magsäckscancer, koloncancer, malignt melanom, prostatacancer, testikelcancer, njur-/urinvägscancer, urinblåsecancer, sköldkörtelcancer, non-Hodgkin-lymfom samt cancer i hjärnan eller nervsystemet. Metaanalyserna grundar sig på data från 16 kohortstudier.

Översiktens huvudanalyser visade att incidensen av åtta olika cancerformer var statistiskt signifikant högre bland personer som arbetat som brandmän än den var bland allmän befolkning¹ (Tabell 1). Med hänsyn till graden av heterogenitet i det vetenskapliga underlaget samt resultat från sensitivitetsanalyser med fokus på jämförelsegrupper, förväxlingsfaktorer och bias konstaterar författarna att den förhöjda incidensen av mesoteliom och urinblåsecancer är mest robust. För övriga cancerformer är underlaget otillräckligt för att dra säkra slutsatser. SBU instämmer i författarnas bedömningar.

Översiktsförfattarna har inte bedömt tillförlitligheten till resultaten. Detta innebär att det är oklart hur stark tillförlitligheten är för samband mellan exponering genom brandmansyrket och risken att drabbas för olika former av cancer.

SBU bedömer att överförbarheten till svensk kontext över lag är god. Den begränsas dock av att exponeringen är bred och utgörs av att någon gång ha arbetat som brandman, samt av att underlaget framför allt fokuserar på heltidsarbetande manliga brandmän.

1. I översikten utgörs jämförelsegruppen av generell, uniformsbärande (t.ex. polis) eller arbetande befolkning. I den här rapporten används termen allmän befolkning för att hänvisa till denna grupp.

Brandmän exponeras genom arbetet för en komplex blandning av potentiellt cancerframkallande ämnen. Denna blandning består framför allt av polycykliska aromatiska kolväten, flyktiga organiska föreningar, partiklar, metaller, asbest, flamskyddsmedel, kemikalier i brandsläckningsskum samt fordonsavgaser. Dessa förekommer exempelvis i brandrök, sot, äldre byggnadsmaterial och kontaminerad (förorenad) skyddsutrustning. Exponering sker via inandning, hudkontakt och i vissa fall oavsiktligt intag, som ofta förekommer vid upprepade tillfällen och under olika arbetsförhållanden [2] [3]. Allt detta utgör en trovärdig grund för att exponering av ohälsosamma ämnen genom brandmansyrket bidrar till utveckling av cancer över tid.

Exponeringsmönstren har dock förändrats över tid. Vissa ämnen som tidigare varit vanliga, såsom asbest, förekommer numera endast i äldre byggnader [4]. Samtidigt kan andra exponeringar ha ökat, exempelvis sådana som förekommer vid bränder i skog och mark [5] [6]. Även skyddsutrustning och arbetsförhållanden har successivt utvecklats [7] [8]. Resultat från epidemiologiska studier bör därför tolkas mot bakgrunden av att historiska exponeringar inte nödvändigtvis motsvarar dagens exponeringsnivåer och kemiska sammansättning.

Organisationen International Agency for Research on Cancer (IARC) klassificerade år 2022 brandmansyrket som cancerframkallande för människor. Risken för cancer ska enligt IARC och WHO betraktas som gällande för alla brandmän: heltidsarbetande, deltidsarbetande, volontärer, samt både kvinnor och män [3] [9]. Den metaanalys [1] som SBU kommenterar i den här rapporten låg, tillsammans med bland annat mekanistisk evidens, till grund för IARC:s bedömning av risk för cancer hos brandmän, där yrket i sig betraktas som en typ av exponering. Resultatet är allmänt accepterat i internationella sammanhang och används även i Sverige vid försäkringsmedicinska bedömningar.

Syftet med den systematiska översikten var att undersöka cancerincidens och cancerdödlighet bland brandmän. I huvudanalysen studerade översiktsförfattarna skillnader i incidens och dödlighet mellan personer som har arbetat som brandmän och allmän befolkning. Frågeställningen utgick från det etablerade ramverket PECO (eng. population, exposure, control, outcome), och presenteras här:

• Population: arbetstagare i brandförsvaret (brandmän).
• Exponering: anställning som brandman.
• Jämförelsegrupp (eng. control): allmän befolkning (definierat som generell, uniformsbärande eller arbetande befolkning).
• Utfall (eng. outcome): incidens respektive dödlighet i tolv olika cancerformer.

I översikten inkluderades sexton kohortstudier i metaanalyser för att jämföra incidens av olika cancerformer mellan brandmän och allmän befolkning. Antalet studier som inkluderades i analyserna varierade per cancerform från 7 (mesoteliom) till 14 (lung- och prostatacancer) studier (Tabell 1). Studierna publicerades mellan år 1993 och år 2022, och var genomförda i åtta länder: Sverige (en studie), Norge (två studier), Danmark (en studie), Kanada (två studier), USA (fem studier), Australien (två studier), Nya Zeeland (en studie) och Korea (en studie). Utöver detta hade en studie en samlad population av brandmän från de nordiska länderna.

Den exponerade studiepopulationen utgjordes huvudsakligen av heltidsanställda brandmän som var män. I en av studierna ingick även ett mindre antal kvinnliga brandmän, och i en annan studie inkluderades deltidsbrandmän och personer som arbetat som volontärer vid brandbekämpning.

Författarna publicerade ett studieprotokoll i PROSPERO som beskrev den planerade metoden. De sökte efter relevanta epidemiologiska studier i tre vetenskapliga databaser (PubMed, Web of Science och Embase). Referenslistorna i de inkluderade studierna samt en tidigare monografi från IARC granskades också. Totalt identifierades 643 potentiellt relevanta studier via databassökningarna. Inga ytterligare studier identifierades genom granskning av referenslistor. Grå litteratur inkluderades inte i underlaget. Studiernas abstrakt granskades av två medförfattare, varefter 63 relevanta studier gick vidare till fulltextgranskning. Efter fulltextgranskningen inkluderades totalt 35 studier i översikten. Data från dessa studier extraherades därefter av tre medförfattare.

Arbetsgruppen för översikten tog fram ett instrument för att bedöma sex typer av potentiell bias. Instrumentet baserades på kunskap om de viktigaste bias som kan påverka de studietyper som inkluderades i översikten. Risk för bias bedömdes oberoende av sex medförfattare.

De sammanvägda effektmåtten i metaanalysen, metarelativa risker (mRR), beräknades med random-effects-modeller. Variansen mellan studierna (τ²) skattades med metoden restricted maximum likelihood (REML).

Resultaten från huvudanalyserna prövades i sensitivitetsanalyser. Dessa omfattade analyser med alternativa jämförelsegrupper (exempelvis en analys begränsad till arbetare inom uniformbärande yrken eller med generell arbetande befolkning) samt analyser begränsade till studier med deltagare som uppnått högre ålder (≥55 år) eller längre uppföljningstid (>20 år). Vidare genomfördes analyser där studier med hög risk för medical surveillance-bias respektive healthy worker-bias exkluderades för att undersöka dessa faktorers betydelse för resultaten. Healthy worker effect, som innebär att personer i arbete generellt har bättre hälsa än personer utanför arbetskraften, kan leda till att riskökningar underskattas. Medical surveillance-bias innebär att sjukdomsfall upptäcks tidigare eller oftare i populationer som genomgår hälsoundersökningar i högre grad än genomsnittet.

Författarna har inte använt någon strukturerad metod, exempelvis GRADE, för att bedöma tillförlitligheten till översiktens sammanvägda resultat. Samtliga författare uppger att de arbetar vid IARC eller någon annan organisation inom arbetsmiljö och hälsa.

Resultaten visar att incidensen av vissa cancerformer är statistiskt signifikant högre bland personer som har arbetat som brandmän än den är bland allmän befolkning. Resultaten för mesoteliom och urinblåsecancer uppvisade låg heterogenitet och bedöms som robusta utifrån genomförda sensitivitetsanalyser. För prostatacancer, testikelcancer, koloncancer, malignt melanom, non-Hodgkin-lymfom och sköldkörtelcancer visade resultaten i vissa analyser en förhöjd incidens bland brandmän. På grund av hög heterogenitet samt påverkan av förväxlingsfaktorer och bias är resultaten för dessa cancerformer dock mer osäkra. För magsäckscancer, njur- och urinvägscancer samt cancer i hjärna eller nervsystem observerades ingen statistiskt signifikant skillnad i incidens. För lungcancer observerades i stället en statistiskt signifikant lägre incidens. I Tabell 1 redovisas resultat för respektive cancerform från huvudanalysen, samt sensitivitetsanalyser där jämförelsegrupper begränsades till endast generell befolkning eller uniformbärande yrken.

Med hänsyn till graden av heterogenitet i det vetenskapliga underlaget samt resultatet från sensitivitetsanalyser med fokus på jämförelsegrupper, förväxlingsfaktorer och bias, konstaterar författarna att den mest pålitliga slutsatsen är den förhöjda incidensen av mesoteliom och urinblåsecancer. För övriga cancerformer är underlaget otillräckligt för att dra säkra slutsatser.

Översiktsförfattarna framhäver att möjligheten att dra slutsatser om ett orsakssamband mellan arbete som brandman och de studerade cancerformerna är begränsad med utgångspunkt i det aktuella forskningsunderlaget. I epidemiologiska studier tillämpas vanligen Bradford Hills kriterier (Faktaruta 1) [10] som ett strukturerat sätt att bedöma om ett observerat samband mellan en exponering och ett utfall kan tolkas som ett orsakssamband. Ett högre antal uppfyllda kriterier ger starkare argument för orsakssamband.

International Agency for Research on Cancer. Volume 132: Occupational exposure as a firefighter. Lyon, France; June 7–14, 2022. IARC Monographs on the Identification of Carcinogenic Hazards to Humans.

SBU:s kansli

Intern granskare

Externa granskare

Bindningar och jäv

1. DeBono NL, Daniels RD, Beane Freeman LE, Graber JM, Hansen J, Teras LR, et al. Firefighting and Cancer: A Meta-analysis of Cohort Studies in the Context of Cancer Hazard Identification. Safety and Health at Work. 2023;14(2):141–52. Available from: https://doi.org/10.1016/j.shaw.2023.02.003
2. Lovén K, Hagvall L, Rex J, Nilsson CA, Malmborg V, Pagels J, et al. Characterization of exposure to air pollutants for workers in and around fires. Journal of Occupational and Environmental Hygiene. 2024;21(12):878–94. Available from: https://doi.org/10.1080/15459624.2024.2406244
3. IARC. Occupational Exposure as a Firefighter. IARC Monographs on the Identification of Carcinogenic Hazards to Humans. International Agency for Research on Cancer: World Health Organization (WHO); 2023. Available from: https://publications.iarc.who.int/615
4. Arbetsmiljöverket. Asbest. Stockholm: Arbetsmiljöverket; 2006. Korta sifferfakta 9. Available from: https://www.av.se/globalassets/filer/produktion-industri-och-logistik/asbest-korta-sifferfakta-2006-09.pdf
5. SMHI. Brandrisker idag och i framtiden. Sveriges meterologiska och hydrologiska institut. [accessed Jun 30 2026]. Available from: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimateffekter/brandrisker-idag-och-i-framtiden
6. RISE. Skogsbrand. Research Institutes of Sweden. [accessed Jun 30 2026]. Available from: https://www.ri.se/sv/brandsakerhet/expertis/skogsbrand
7. Chakr N, Sav A. The role of personal protective equipment (PPE) in reducing firefighter exposure to chemical hazards: A systematic review. Journal of Occupational and Environmental Hygiene. 2024;21(11):831–41. Available from: https://doi.org/10.1080/15459624.2024.2400237
8. Li J, Dai Y, Li J. Revisiting 30 years of advances in firefighter protective clothing: a quantitative assessment and bibliometric analysis. Textile Research Journal. 2025;95(9-10):1184–98. Available from: https://doi.org/10.1177/00405175241286859
9. Demers PA, DeMarini DM, Fent KW, Glass DC, Hansen J, Adetona O, et al. Carcinogenicity of occupational exposure as a firefighter. The Lancet Oncology. 2022;23(8):985–6. Available from: https://doi.org/10.1016/S1470-2045(22)00390-4
10. Hill AB. The environment and disease: association or causation? Journal of the Royal Society of Medicine. 2015;108(1):32–7. Available from: https://doi.org/10.1177/0141076814562718