Implementering av Individual Placement and Support (IPS)

Publikationstyp: SBU Kommenterar Rapport 2026_03Publicerad: 25 juni 2026

Sammanfattning

SBU kommenterar en kartläggning [1] om samverkan mellan psykiatriska verksamheter och kommunala verksamheter. Kartläggningen fokuserar på faktorer som påverkar samverkan, återhämtningsorienterat arbete och brukarinflytande inom psykiatrisk vård och kommunala verksamheter. Resultaten kan vara relevanta för verksamheter som arbetar med samordnade insatser för personer med psykisk ohälsa.

SBU bedömer att kartläggningen är relevant för arbete med arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser som exempelvis IPS som förutsätter samverkan mellan flera aktörer, exempelvis psykiatrisk vård, socialtjänst och arbetsmarknadsinriktade verksamheter. Kunskap om hinder och möjliggörare för samverkan kan därför vara av betydelse vid implementering av IPS och andra arbetslivsinriktade insatser.

Den kommenterade översikten inkluderar en analys av totalt 30 studier, varav majoriteten var studier med kvalitativ forskningsmetodik. I översikten beskrivs fem olika teman:

personcentrerad och återhämtningsorienterad vård
utmaningar i tvärsektoriellt samarbete
betydelsen av att ha ett brukarperspektiv i beslutsfattandet gällande klienten/patienten
att balansera ett medicinskt och ett återhämtningsfokuserat perspektiv
behovet av strukturerad kommunikation och samordning.

SBU anser att författarna lyfter fram viktiga delar för att förstå vad som kan främja en ökad implementering av forskningsbaserade rehabiliteringsinsatser, samt hur det är möjligt att systematiskt arbeta med att förbättra rehabiliteringsinsatser både för brukade som för professionella. Kartläggningen visar att faktorer som kommunikationssvårigheter, professionella stuprör och skillnader i organisationskultur är viktiga att tänka på när integrerade vårdformer implementeras. För att samverkan ska fungera väl krävs strukturerade kommunikationssystem, gemensamma arbetssätt samt aktiv delaktighet från patienter och klienter för att säkerställa en helhetsorienterad och personcentrerad vård. Det behövs ytterligare forskning för att undersöka långsiktiga effekter och utveckla standardiserade mått för att utvärdera hur samverkan påverkar den psykiatriska vården och de stödinsatser som erbjuds.

Orförklaringar och förkortningar

Bias	Ett systematiskt fel (snedvridning) i en vetenskaplig studies upplägg eller genomförande som påverkar resultaten och inte beror på slumpfaktorer
Exklusionskriterium	På förhand fastställt villkor som avgränsar urval av deltagare i en studie eller urval av primärstudier för en systematisk översikt.
Implementering	Uppsättning av aktiviteter utformade för att i praktiken omsätta en väl definierad insats eller intervention.
Inklusionskriterium	På förhand fastställt villkor som ska vara uppfyllt för deltagande i en studie, eller för att en primärstudie kan tas med i en systematisk översikt.
Population	Den grupp som studeras i ett forskningsprojekt, till exempel alla med ett visst tillstånd eller problem, eller alla som bor i en viss geografisk region.
Primärstudie	Undersökning där forskare samlar in och analyserar nya data.
Studie med kvalitativ forskningsmetodik	Vetenskaplig studie som syftar till att skapa förståelse av företeelser så som upplevelser, erfarenheter eller attityder, och som bygger på information från till exempel intervjuer, observationer eller textanalys.

Slutsatser i översikten

SBU kommenterar sammanfattade slutsatser i översikten

Översikten betonar att ett väl fungerande samarbete mellan hälso- och sjukvård och kommunala verksamheter är en förutsättning för att kunna erbjuda sammanhållen och återhämtningsorienterad vård och stöd till personer med psykisk ohälsa. Ett hinder för att leverera stödinsatser är framför allt dåligt fungerande system för kommunikation mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Stödinsatserna förutsätter att hälso- och sjukvård och socialtjänst har gemensamma referensramar och utgångspunkter gällande patienterna. Vidare betonas vikten av att brukarperspektivet står i centrum. I det sammanhanget är kommunikation viktigt för att förstå de hinder som kan uppkomma i samband med att individer får insatser. Resultaten visar att gemensamma arbetssätt, fungerande kommunikation och tydliga ansvarsförhållanden är viktiga förutsättningar för samverkan. Översikten lyfter också fram betydelsen av att individer ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör deras vård och stöd.

Utifrån ett praktiskt perspektiv lyfts samarbete mellan psykiatrisk vård och kommuner fram som en viktig förutsättning för att kunna genomföra samverkansbaserade rehabiliteringsinsatser, exempelvis IPS.

Översiktens slutsatser är även relevanta i en svensk kontext i verksamheter där rehabiliteringsinsatser ska implementeras. Att lyfta vikten av brukarmedverkan och delat beslutsfattande är ytterligare en faktor vid implementering av denna typ av insats i en svensk kontext och något som har framhållits i rapporter av Socialstyrelsen [2]. Samtidigt är det viktigt att betona att även om integrerade vårdmodeller visar potential att förbättra vårdens organisering och genomförande kvarstår betydande hinder, såsom kommunikationssvårigheter, professionella stuprör och skillnader i organisationskultur.

Översiktsförfattarna visar att det krävs strukturerade kommunikationssystem, gemensamma arbetssätt och aktiv delaktighet från patienter och klienter för att säkerställa en helhetsorienterad och personcentrerad vård. Det behövs forskning för att undersöka långsiktiga effekter samt utveckla standardiserade mått för att utvärdera hur samverkan påverkar den psykiatriska vården och de stödinsatser som erbjuds.

SBU:s sammanfattande bedömning av översiktens kvalitet

SBU har bedömt att översikten har en måttlig risk för bias. Bedömningen gjordes med hjälp av mallen SnabbSTAR [3]. Översiktens frågeställningar är relevanta och metoderna för litteratursökning, urval och analys är i huvudsak tydligt beskrivna. Samtidigt finns vissa brister i rapporteringen som medför osäkerhet kring resultatens fullständighet.

SBU bedömer att översikten ger en användbar beskrivning av återkommande utmaningar och möjliggörare för samverkan mellan psykiatrisk vård och kommunala verksamheter. Samtidigt finns metodologiska begränsningar, bland annat avsaknad av kvalitetsbedömning av de inkluderade studierna och begränsad transparens i den genomförda analysen.

Bakgrund

Personer med psykisk ohälsa saknar ofta ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Det har konsekvenser för både individen och för samhället. En anställning ökar självkänslan, förbättrar den fysiska hälsan, ökar inkomsterna och minskar stigmatisering och utanförskap.

Socialstyrelsen har fått uppdrag gällande arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser, exempelvis individanpassat stöd till arbete (IPS), och för att stödja implementeringen av metoden (S2025/01084 och S2025/01084). Vidare gav regeringen den 30 mars 2026 Socialstyrelsen i uppdrag att stärka arbetet med IPS, genom att de ska dela ut statsbidrag till kommuner för att utveckla arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser enligt IPS-modellen. Målet är att fler personer med psykisk ohälsa ska kunna få och behålla ett arbete. Även utifrån detta uppdrag är det relevant att öka och sprida kunskapen gällande hur IPS implementeras.

SBU genomförde en förstudie där flera relevanta och välgjorda översikter om effekter och implementering av IPS identifierades (SBU 2025/1081). Förstudien genomfördes i dialog med Socialstyrelsen. Beslut fattades därefter om att genomföra en SBU Kommenterar.

Den kommenterade kartläggningen utvärderar inte specifikt implementering av IPS. Den fokuserar i stället på samverkan mellan psykiatriska verksamheter och kommunala verksamheter, samt på faktorer som påverkar möjligheterna att erbjuda samordnade och återhämtningsorienterade insatser, däribland IPS, för personer med psykisk ohälsa.

SBU bedömer att översikten är relevant i ett IPS-sammanhang eftersom IPS förutsätter samverkan mellan flera aktörer, exempelvis psykiatrisk vård, socialtjänst och arbetsmarknadsinriktade verksamheter. Kunskap om hinder och möjliggörare för samverkan kan därför vara av betydelse vid implementering av IPS och andra samverkansbaserade insatser.

Översiktens frågeställningar

På vilka sätt integrerar hälso- och sjukvård med fokus på psykiatri och kommuner återhämtningsorienterade arbetssätt i sitt samarbete?
Vilka är de vanligaste hindrande och underlättande faktorerna för effektivt tvärsektoriellt samarbete i arbetet med att ge en sammanhållen och heltäckande psykiatrisk vård?

SBU kommenterar översiktens frågeställning

SBU har valt att inkludera båda frågeställningarna. Detta eftersom temana i översiktens resultatdel besvarar båda frågeställningarna utan att resultaten redovisas separat för respektive fråga.

SBU noterar att översiktens frågeställningar är breda och omfattar flera professioner och målgrupper. Detta ger en bred kartläggning av området, men innebär samtidigt att översiktsförfattarnas slutsatser blir relativt övergripande och mindre specifika för vissa verksamheter eller målgrupper.

SBU noterar att översiktens frågeställningar inte är specifikt inriktade på IPS eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Frågorna berör mer generellt hur samverkan mellan psykiatriska verksamheter och kommunala verksamheter fungerar och vilka faktorer som påverkar denna samverkan. Resultatens relevans för IPS behöver därför förstås utifrån att IPS är en insats som bygger på samverkan mellan flera verksamheter.

Inkluderade studier i översikten

Författare, år och land	Studiepopulation	Resultat enligt översiktsförfattarna
Sundet et al. (2020) Norge	Patienter inom psykiatri och beroendevård samt hälso- och sjukvårdspersonal	Dialogbaserat samarbete främjar personcentrerad vård.
Kristensen et al. (2019) Danmark	Vårdpersonal	Organisatoriska hinder och skillnader i professionskultur försvårar vårdens kontinuitet.
Gandré et al. (2020) Frankrike	Vårdgivare och patienter med komplex psykisk ohälsa	Sjukhuscentrerade modeller hindrar en sammanhållen lokalbaserad vård. Fragmenterade nätverk minskar samordningen.
Steihaug et al. (2016) Norge	Vårdpersonal	Maktkamper, fragmenterade vårdkedjor och kulturella skillnader utgör stora hinder.
Holwerda et al. (2016) Nederländerna	Personal inom psykiatri och socialtjänst	Strukturerat samarbete förbättrar arbetsmöjligheter och sysselsättning för individen.
Finne et al. (2024) Norge	Personal inom psykiatri	Täta och regelbundna dialoger med socialtjänsten associeras med bättre patientutfall.
Happell et al. (2019) Australien	Patienter inom psykiatri samt hälso- och sjukvårdspersonal	Integrering av somatisk och psykiatrisk vård förbättrar den sammanhållna vården. Patientfokus är kritiskt.
Løvsletten et al. (2020) Norge	Vårdpersonal	Flexibilitet i vården och tydligare sektorssamverkan ger bättre utfall.
Ådnanes et al. (2020) Norge	Patienter inom psykiatri	Effektiv utskrivningsplanering och stöd till egenvård är nyckeln till färre återinläggningar.
Davidsen et al. (2020) Danmark	Allmänläkare, regional psykiatri och socialpsykiatri	Olika organisationskulturer skapar kommunikationsbrister. Samordning och informationsdelning krävs.
Matscheck & Piuva (2023) Sverige	Patienter/klienter	Samordnad individuell plan (SIP) används inkonsekvent. Brukarinflytandet är ofta begränsat.
Labourot et al. (2024) Kanada	Patienter sjukskrivna för psykisk ohälsa	Familjeläkare brister i samordning. Bättre integrering av psykosociala tjänster behövs.
Jørgensen et al. (2024) Danmark	Personal inom psykiatri	Konflikt mellan standardiserade institutionella metoder och återhämtningsmodeller hindrar samverkan.
Bonfils (2022) Danmark	Psykiatripersonal och IPS-handledare	IPS kräver stor anpassning till lokala sammanhang.
Pans & Leys (2018) Belgien	Personal inom psykiatri och rättspsykiatri	Maktkamper och brist på gemensamma mål försvårar vården. Styrningsmekanismer krävs för hållbarhet.
Jasmin et al. (2019) Storbritannien	Personal inom akutpsykiatri och akutsjukvård	Fragmenterad kommunikation kräver tydligare remissvägar och bättre interprofessionellt samarbete.
De Sutter et al. (2019) Belgien	Personal inom primärvården	Interprofessionellt samarbete ger bättre patientvård och minskar personalens utbrändhet.
Andvig et al. (2014) Norge	Personal inom psykiatri och kommunal hälso- och sjukvård	Förbättrad teamkommunikation ökar kontinuiteten och ger en starkare gemensam professionell förståelse.
Heath et al. (2015) Kanada	Vårdpersonal inom primärvård	Gemensam tvärprofessionell utbildning stärker samverkan och rollförståelsen på landsbygden.
Ulvestad et al. (2023) Norge	Sjuksköterskestudenter i psykiatrisk praktik	Interdisciplinärt arbete ökar problemlösningsförmågan, men studenter behöver mer förberedelse.
Klevan et al. (2021) Norge	Patienter och hälso- och sjukvårdspersonal	Ömsesidigt lärande och tillit mellan parterna stärker den återhämtningsinriktade vården.
Fuchs et al. (2022) Schweiz	Sjuksköterskor på äldreboenden	Psykiatriska utredningsteam utökar personalens kunskap och avlastar deras börda på äldreboenden.
Biringer et al. (2020) Norge	Patienter med komplexa behov och vårdpersonal	Bristande rolltydlighet och kommunikation skadar vården. Tidiga insatser krävs för krisprevention.
Dahl & Crawford (2018) Norge	Skol- och distriktssköterskor	Rollförvirring och institutionella hinder försvårar samarbete. Tydlig kommunikation krävs.
Athié et al. (2016) Brasilien	Verksamhetschefer och personal i primärvård och psykiatri	Integrering gynnar sårbara grupper men kräver kontinuerlig utbildning och bättre samordning.
Jørgensen et al. (2022) Danmark	Vårdpersonal på psykiatriska sjukhus och i kommunala verksamheter	Avsaknad av en gemensam syn på återhämtning hindrar effektiv samverkan.
Jørgensen et al. (2021a) Danmark	Vårdpersonal och patienter i psykiatri	Fragmentering och bristande brukarinflytande undergräver de återhämtningsinriktade insatserna.
Jørgensen et al. (2021b) Danmark	Vårdpersonal och patienter inom psykiatri	Nätverksmöten fokuserar för mycket på praktiska detaljer istället för personliga återhämtningsmål.
Vaughan et al. (2020) Irland	Personal inom öppenvårdsteam samt patienter	Sektorisering ger lokal vård men riskerar att splittra långvariga, viktiga vårdrelationer.
Bleyel et al. (2020) Tyskland	Primärvårdspatienter inför videokonsultationer	Digitala specialistkonsulter ökar tillgängligheten men väcker frågor om integritet och teknik.

SBU kommenterar inkluderade studier i översikten

Arton av de inkluderade studierna var genomförda i Norge eller Danmark, nio av studierna var genomförda i övriga Europa och tre var genomförda i övriga världen. Tjugo av studierna var genomförda med endast vårdpersonal, tre var genomförda med enbart patienter/klienter och sju studier var genomföra med både vårdpersonal och patienter/klienter.

Flera av de identifierade temana bygger på ett begränsat antal studier. Detta bör beaktas vid tolkning av resultaten eftersom vissa perspektiv kan få ett relativt stort genomslag i den samlade analysen.

SBU noterar att det finns motstridiga uppgifter om antalet inkluderade studier. I resultattexten anges att 31 studier inkluderades, medan PRISMA-diagrammet och studietabellen redovisar 30 studier. Detta är en rapporteringsbrist som försvårar granskningen av översikten, men bedöms inte ha någon avgörande betydelse för de övergripande slutsatserna.

Översiktens metod

Kartläggningen genomfördes enligt etablerade metodologiska ramverk för kartläggande översikter (scoping reviews). Författarna utgick från Arksey och O’Malleys ramverk [4], vidareutvecklat av Levac och medarbetare [5], samt vägledning från Joanna Briggs Institute (JBI) [6]. Ramverken användes för att strukturera arbetet med litteratursökning, urval av studier, dataextraktion och sammanställning av resultaten. Fyra databaser (PubMed, CINAHL, PsycINFO och Web of Science) användes för att söka relevant litteratur. Litteratursökningen genomfördes i enlighet med Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses extention for Scoping Review (PRISMA-ScR) [7].

Inklusions- och exklusionskriterier

Studier inkluderades som handlade om:

Personer med psykisk ohälsa, vårdpersonal och andra aktörer i samverkan.
Tvärsektoriellt samarbete mellan psykiatriska verksamheter och kommunala verksamheter såsom socialtjänst.
Hinder och möjliggörare av tvärsektoriellt samarbete.

Studierna var publicerade mellan år 2012 och 2024.

Studier som exkluderades var:

Studier som inte fanns i fulltext.
Studier som enbart fokuserade på kliniska utfall.
Studier som inte var genomförda i en sjuvårdskontext.

Dataextrahering och analys

Studierna gallrades på sammanfattningsnivå (abstrakt) och fulltextnivå av två av författarna, oberoende av varandra. Om det uppstod olika bedömningar gällande inkludering av en studie löstes detta genom att konsensus uppnåddes efter diskussion.

Författarna använde en mall som utvecklats av dem själva för att säkerställa att dataextraktionen skedde på ett enhetligt vis. Data gällande författare och publiceringsår, studieort, syfte, forskningsfrågor och studiedesign samlades in. Vidare samlades data in från de inkluderade studierna gällande samarbete samt hindrande och möjliggörande faktorer. Information gällande rekommendationer för framtida forskning och praktiska implikationer samlades också in. Data gällande framtida forskning presenteras inte. En pilottestning av mallen genomfördes med fem studier. Mallen justerades efter det, men det är inte specificerat i översikten vilka justeringar som gjordes.

Data sammanställdes och strukturerades utifrån ett arbetssätt baserat på induktiv innehållsanalys. Analysen genomfördes i flera steg där de viktigaste stegen utgjordes av kodning och tematisk gruppering. Analysen resulterade i fem övergripande teman. Författarna anger att tematisk mättnad uppnåddes under analysprocessen, det vill säga att ytterligare analyser inte bedömdes tillföra nya teman eller centrala kategorier. Programmet NVivo användes för att genomföra analysstegen. Författarna anger inte att de har validerat analysen på något sätt.

Författarna anger att tematisk mättnad uppnåddes under analysprocessen, det vill säga att ytterligare analys inte bedömdes tillföra nya teman eller kategorier. Det framgår dock inte närmare hur denna bedömning gjordes.

SBU kommenterar översiktens metod

SBU:s samlade bedömning av översiktens kvalitet

SBU har identifierat några metodologiska brister i översikten. Även om författarna inte explicit anger något strukturerande ramverk, såsom PICO, bedömer SBU att inklusionskriterierna är tillräckligt tydligt beskrivna för kartläggningens syfte. Studierna omfattar tvärsektoriellt samarbete mellan psykiatriska verksamheter och kommunala verksamheter, personer med psykisk ohälsa, vårdpersonal och andra aktörer involverade i samverkan. Fokus ligger på tvärsektoriellt samarbete, återhämtningsorienterade arbetssätt samt faktorer som kan främja eller hindra samverkan mellan olika verksamheter.

SBU bedömer därför inte att avsaknaden av ett PICO-format utgör någon väsentlig metodologisk begränsning i denna kartläggning. Mer betydelsefulla metodologiska begränsningar är att de inkluderade studiernas kvalitet inte bedömdes samt att beskrivningen av den tematiska analysen är relativt översiktlig, vilket försvårar bedömningen av hur de identifierade temana har genererats från de inkluderade studierna.

SBU finner dock att översikten bidrar med relevanta aspekter gällande införandet av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser utifrån att de inkluderade studierna främst är genomförda i en nordisk och europeisk kontext.

Urval

Ett PRISMA-flödesschema finns, men översiktsförfattarna har inte presenterat en litteraturlista över exkluderade artiklar med tillhörande exklusionsorsaker. Detta gör att det är svårt att dra några slutsatser gällande vilka typer av studier som exkluderades och hur kontext definierades.

Författarna genomförde ingen bedömning av de inkluderade studiernas risk för bias eller metodologiska kvalitet. Översikten syftade i stället till att kartlägga och sammanfatta återkommande teman i litteraturen om samverkan mellan psykiatriska verksamheter och kommunala verksamheter. Detta är i linje med syftet med en scoping review, men innebär att resultaten inte kan användas för att bedöma det vetenskapliga stödet för de identifierade faktorerna.

Analys

Kartläggningen är genomförd enligt Joanna Briggs Institute:s (JBI:s) metodologiska riktlinjer.

SBU noterar att författarna beskriver analysen som en induktiv innehållsanalys som resulterade i fem övergripande teman. Beskrivningen av analysprocessen är dock begränsad. Författarna redovisar inte hur enskilda studier bidrog till respektive tema, vilket gör det svårt att bedöma analysens transparens.

Översikten identifierar återkommande teman i den vetenskapliga litteraturen. Resultaten bör inte tolkas som att de identifierade faktorerna har visats vara effektiva genom kontrollerade studier. Översikten kan därför främst användas för att identifiera områden som kan vara viktiga att beakta vid utveckling av samverkansformer.

Översiktens resultat och slutsatser

Översiktsförfattarna har identifierat fem övergripande teman:

Behovet av strukturerad kommunikation och samordning (tio studier).
Personcentrerad och återhämtningsorienterad vård (nio studier).
Utmaningar i tvärsektoriellt samarbete (sju studier).
Betydelsen av brukarperspektiv i beslutsfattande (sex studier).
Att balansera ett medicinskt och ett återhämtningsfokuserat perspektiv (sex studier).

Det första temat lyfter fram hur brister i kommunikation, informationsöverföring, samordning och ansvarsfördelning kan försvåra samverkan mellan verksamheter. Studierna betonar behovet av gemensamma arbetssätt, tydliga roller och strukturerad koordinering för att skapa kontinuitet och sammanhållna vård- och stödinsatser.

I det andra temat visade studierna att fokus behöver förflyttas från ett medicinskt perspektiv till ett förhållningssätt där individens autonomi betonas, och där hen är med i beslutsfattandet. Utifrån detta perspektiv ses hela individen och de styrkor och svagheter hen har. Det betonas att det är viktigt att se hela individens livssituation och inte enbart medicinska behov för att kunna stödja individen i att leva ett meningsfullt liv. Temat betonar även betydelsen av delaktighet, empowerment och möjligheten att leva ett meningsfullt liv utifrån individens egna mål och prioriteringar.

Fokus i det tredje temat är hur skillnader i professionella kulturer, organisatoriska strukturer, ansvarsfördelning och synsätt på vård och stöd kan försvåra samverkan. Även maktobalanser och bristande samsyn mellan verksamheter lyfts fram som hinder. De studier som inkluderades i temat visade på betydelsen av integrerade vårdsystem för att kunna tillhandahålla heltäckande och kontinuerlig vård.

Det fjärde temat fokuserade på att upplevda hinder är fragmenterad vård och strukturella restriktioner. Temat belyser vikten av att individen ges möjlighet att delta aktivt i planering och beslut som rör ens vård och stöd. Flera studier beskriver att individen ofta har begränsat inflytande trots att delaktighet betraktas som en central del av återhämtningsorienterad vård.

Det femte och sista temat beskriver den spänning som kan uppstå mellan medicinskt orienterade arbetssätt, där fokus ligger på symtom och behandling, och återhämtningsorienterade arbetssätt, där individens egna mål, resurser och livssituation står i centrum. Studierna visar att denna spänning ibland kan försvåra samverkan mellan olika aktörer.

SBU kommenterar översiktens resultat och slutsatser

På övergripande nivå är översiktens resultat och slutsatser, utifrån metoden som använts samt de inkluderade studierna, en bra sammanställning av viktiga hindrande och underlättande faktorer i relation till implementering av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser.

Kartläggningen understryker den centrala betydelsen av att stärka samverkan mellan psykiatriska verksamheter och kommunala verksamheter för att kunna erbjuda en helhetsorienterad och återhämtningsinriktad vård. För yrkesverksamma belyser författarna viktiga hinder för integrerad vård, såsom fragmenterade verksamheter och avsaknad av gemensamma kommunikationsvägar. Genom att förstå dessa utmaningar och dra lärdomar av erfarenheter från modeller som exempelvis IPS kan yrkesverksamma verka för mer strukturerade kommunikationsformer och ökad delaktighet från patienter och klienter. Detta kan i sin tur bidra till förbättrade utfall för individen och en bättre integrering mellan olika delar av vård- och omsorgssystemet.

Kartläggningen bygger på en tematisk analys av resultaten från de inkluderade studierna. Beskrivningen av analysprocessen är dock relativt översiktlig och det framgår inte tydligt hur resultaten från de enskilda studierna bidrog till de fem identifierade temana. Detta försvårar bedömningen av analysens transparens och av hur väl temana speglar det samlade underlaget. Slutsatserna bör därför tolkas med viss försiktighet.

Lästips

SBU. Förstudie - Kunskapssammanställningar om effekter och implementering av Individanpassat stöd till arbete (IPS). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU 2025/1081.
SoS. IPS (Individanpassat stöd till arbete). Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. [updated Jun 15 2023; accessed Jun 24 2026]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/individanpassat-stod-till-arbete/
SBU. Individanpassat stöd till arbete (IPS) för personer med psykisk funktionsnedsättning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. SBU Kommenterar. [accessed Jun 24 2026]. Available from: https://www.sbu.se/2020_10
SBU. Arbetsfrämjande åtgärder för personer med funktionsnedsättning som söker arbete. Betydelsen av Supported Employment och Individual Placement and Support. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU Kommenterar. [accessed Jun 24 2026]. Available from: https://www.sbu.se/2018_06

Projektgrupp

David Forsström, projektledare
Petra Jonvallen, intern granskare
Anna Attergren Granath, projektadministratör
Maria Hoppe, projektadministratör
Uliana Hellberg, projektansvarig chef

Referenser

Jørgensen K, Bro Jørgensen K, Karlsson B. Cross-sectoral collaboration between mental health hospitals and municipalities: A scoping review. Issues in Mental Health Nursing. 2025;46(6):587–601. Available from: https://doi.org/10.1080/01612840.2025.2478419
SoS. Delat beslutsfattande vid psykiatriska tillstånd och psykisk funktionsnedsättning – Rekommendation och kunskapsstöd till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen; 2025. 2025-3-9328. [accessed Jun 24 2026]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/delat-beslutsfattande-vid-psykiatriska-tillstand-och-psykisk-funktionsnedsattning--rekommendation-och-kunskapsstod-till-halso--och-sjukvarden-och-socialtjansten-2025-3-9328/
SBU. SnabbSTAR. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2026. [accessed Jun 24 2026]. Available from: https://www.sbu.se/contentassets/860b798d8e614b259f88009cb97da620/Granskningsmall_snabbstar_2.pdf
Arksey H, O'Malley L. Scoping studies: towards a methodological framework. International journal of social research methodology. 2005;8(1):19–32. Available from: https://doi.org/10.1080/1364557032000119616
Levac D, Colquhoun H, O'Brien KK. Scoping studies: advancing the methodology. Implementation science. 2010;5(1):69.
Peters MD, Godfrey CM, McInerney P, Soares CB, Khalil H, Parker D. The Joanna Briggs Institute reviewers' manual 2015: methodology for JBI scoping reviews. 2015.
Tricco AC, Lillie E, Zarin W, O'Brien KK, Colquhoun H, Levac D, et al. PRISMA extension for scoping reviews (PRISMA-ScR): checklist and explanation. Annals of internal medicine. 2018;169(7):467–73. Available from: https://doi.org/10.7326/M18-0850

SBU Kommenterar

Kommenterad systematisk översikt