Kunskapsläget kan ha förändrats genom att det har kommit ny forskning eller systematiska översikter av relevans för den aktuella frågeställningen. Sammanställda resultat och ett kunskapsläge med starkt vetenskapligt stöd är dock ofta tillförlitliga över tid.
Välkommen att läsa mer i SBU:s Metodbok. Metodboken ger vägledning åt de som utför och granskar systematiska översikter inom hälso- och sjukvård, tandvården samt socialtjänst och funktionshinderområdet.
Indelning i undergrupper gav missvisande resultat
Resultat från undergrupper av försökspersoner kan leda vilse – men sådana analyser kan heller inte undvikas helt.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Teoretiker och praktiker inom medicinen har ofta skilda åsikter. Ett exempel är huruvida det är lämpligt att undersöka om behandlingsresultat skiljer sig mellan olika subgrupper av försökspersoner i en studie. Medan statistiker har påpekat att resultaten kan bli vilseledande, har kliniker betonat värdet av att undersöka hur resultaten varierar mellan exempelvis olika åldersgrupper.
En aktuell artikel i tidskriften The Lancet ger båda lägren rätt. Författaren Peter Rothwell betonar att sådana analyser måste användas sparsamt. Samtidigt är de värdefulla när man förväntar sig viktiga skillnader mellan undergrupperna, när analysen gäller praktiska frågor om indikationer eller om nyttan av behandlingen är särskilt ifrågasatt för någon grupp. Rothwell föreslår regler för planering, genomförande och rapportering av subgruppsanalyser. Exemplen i rutan här nedan illustrerar att resultaten måste tolkas försiktigt.
|
FELAKTIGA SLUTSATSER EXEMPEL PÅ MISSVISANDE FYND
|