SGLT2-hämmare och risken för njurskada vid röntgenundersökning med jodbaserat kontrastmedel
Sammanställning av systematiska översikter från SBU:s upplysningstjänst
Vilken effekt har behandling med SGLT2-hämmare på risken för kontrastutlöst njurskada hos personer med riskfaktorer som hög ålder (>64 år), diabetes typ 2, hjärtsvikt eller kronisk njursjukdom, som genomgår röntgenundersökning med jodbaserat kontrastmedel?
SBU:s upplysningstjänst presenterar resultatet från en litteratursökning och granskning av systematiska översikter
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Fråga
Vilken effekt har behandling med SGLT2-hämmare på risken för kontrastutlöst njurskada hos personer med riskfaktorer som hög ålder (>64 år), diabetes typ 2, hjärtsvikt eller kronisk njursjukdom, som genomgår röntgenundersökning med jodbaserat kontrastmedel?
Frågeställare: Överläkare, MRT och Neuroradiologi, Röntgenavdelningen Danderyds sjukhus
Sammanfattning
Kunskapsläget
- Vi har identifierat nio systematiska översikter som är relevanta för frågeställningen, men som vi bedömer har så pass allvarliga metodologiska brister att vi inte presenterar resultaten.
Vad betyder det här?
Kunskapsläget är oklart. Det saknas systematiska översikter av tillräckligt god kvalitet för att bedöma vilken effekt behandling med SGLT2-hämmare har på risken för kontrastutlöst njurskada hos personer med riskfaktorer som hög ålder (>64 år), diabetes typ 2, hjärtsvikt eller kronisk njursjukdom, som genomgår röntgenundersökningar med jodbaserat kontrastmedel. För att förbättra kunskapsläget behövs det fler primärstudier av hög kvalitet samt välgjorda systematiska översikter.
Citera denna rapport
SBU. SGLT2-hämmare och risken för njurskada vid röntgenundersökning med jodbaserat kontrastmedel [Internet]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2026. SBU:s upplysningstjänst. [cited date]. Available from: https://www.sbu.se/ut202604