Vilka effekter har covid-19-påfyllnadsvaccination på risken att utveckla postcovid och på symtomens svårighetsgrad, hos grundvaccinerade vuxna?

Frågeställare: Infektionsläkare Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning

SARS-CoV-2 är det coronavirus som orsakar sjukdomen covid-19. Uppskattningar visar att cirka 6 av 100 personer som insjuknar i covid-19 utvecklar följdsjukdomen postcovid, eller långtidscovid [1]. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras postcovid som symtom som börjar inom tre månader efter covid-19-infektionen, pågår i minst två månader och inte kan förklaras av någon annan diagnos [1]. Risken att utveckla postcovid verkar ha minskat över tid, men tillståndet utgör fortfarande ett folkhälsoproblem [1]. Vanliga symtom är trötthet, muskel- och ledvärk, andfåddhet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, smakförändringar, sömnproblem, depression och ångest [1] [2]. Cirka 15 procent av dem som har postcovidsymtom tre månader efter en SARS-CoV-2-infektion, beräknas ha kvar symtom efter 12 månader [1].

Covid-19 har gått från en akut pandemi år 2020 till en sjukdom som förekommer på en relativt stabil och förutsägbar nivå. Genetiska förändringar i viruset har lett till uppkomst av olika varianter, som kan skilja sig i smittsamhet och sjukdomsbild. Under år 2022 blev omikron den dominerande varianten i Sverige. Sedan dess har nya undervarianter av omikron utvecklats, men hittills har ingen av dem orsakat mer allvarlig sjukdom än tidigare varianter [3]. Folkhälsomyndigheten bedömer att en mycket stor andel av befolkningen i Sverige har haft covid-19 minst en gång, men exakta siffror saknas [3].

Vaccination mot covid-19 påbörjades i Sverige i början av år 2021, och under år 2022 hade över 88 procent av den vuxna befolkningen grundvaccinerats med två doser. Enligt Folkhälsomyndigheten och internationella riktlinjer rekommenderas påfyllnadsvaccination i nuläget till riskgrupper, eftersom covid-19 numera sällan orsakar svår sjukdom hos övriga befolkningen [4] [5] [6]. Indirekt framhålls att en minskad risk för svår sjukdom sannolikt också minskar risken för långvariga komplikationer. För att kunna informera och vid behov uppdatera nuvarande riktlinjer ser Folkhälsomyndigheten ett behov av mer kunskap om effekten av påfyllnadsdoser hos grundvaccinerade vuxna i relation till risken att drabbas av postcovid.

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO¹:

Population: Grundvaccinerade vuxna
Intervention: Påfyllnadsvaccination mot SARS-CoV-2 (särskilt omikron)
Control: Ingen påfyllnadsvaccination
Outcome: Förekomst och svårighetsgrad av postcovid

Vi inkluderar systematiska översikter publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt systematiska översikter från myndigheter och HTA-organisationer, som har publicerats på engelska eller ett av de skandinaviska språken.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling), comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).

Vi har identifierat en systematisk översikt med måttlig risk för bias [7]. Det innebär att vi anser att den är tillräckligt välgjord för att presentera resultaten. Vi har också identifierat fyra översikter som är relevanta för vår fråga, men som vi bedömt har hög risk för bias [8] [9] [10] [11]. Eftersom hög risk för bias innebär en betydande risk för att resultaten är missvisande presenterar vi inga resultat och slutsatser från de översikterna. SBU vill dock påtala att alla fem översikterna resultatmässigt pekar åt samma håll.

Sökning och urval av studier samt bedömning av risk för bias beskrivs i metodavsnittet nedan, och i Bilaga 4. Resultaten har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.

Nedan presenterar vi resultat och slutsatser som redovisas i en systematisk översikt av Green och medarbetare [7]. I översikten undersöktes vilken påverkan covid-19-vaccination – både grundvaccination (vanligen två doser) och påfyllnadsvaccination (tredje dosen eller senare doser) – har på att utveckla postcovid, efter infektion med omikronvarianter av SARS-CoV-2. Översikten är därmed relevant för frågan om påfyllnadsvaccination i relation till förekomst av postcovid, men omfattar inte studier som undersöker svårighetsgraden av postcovidsymtom.

Översikten av Green och medarbetare utgår från en definition av postcovid där symtom ska ha debuterat minst fyra veckor efter infektion, vilket innebär en bredare definition än den som används av WHO. I översikten inkluderades totalt 31 observationsstudier, varav 11 uppfyllde kriterierna för att ingå i de statistiska metaanalyserna. Fem av dessa 11 studier undersökte samband mellan påfyllnadsvaccination och incidens av postcovid, och ingick i metaanalyser där påfyllnadsvaccination jämfördes med ingen vaccination respektive enbart grundvaccination. I de inkluderade studierna användes flera olika vacciner, men mRNA-vaccinerna från Pfizer-BioNTech och Moderna dominerade.

Enligt Green och medarbetare indikerar resultaten att personer som fått påfyllnadsvaccination före infektion med omikron har en lägre förekomst av postcovid, än både personer som endast fått grundvaccination och ovaccinerade individer. Enligt översiktsförfattarna tyder resultaten på att påfyllnadsdoser kan ge ett visst ytterligare skydd mot postcovid. Översiktsförfattarna betonar dock att evidensläget är mycket osäkert på grund av det begränsade antalet studier, betydande heterogenitet och metodologiska begränsningar. De framhåller därför att ytterligare studier av hög kvalitet behövs för att bekräfta resultaten.

Det bör noteras att SBU:s bedömning är att översikten är finansierad av ett läkemedelsbolag och att flera av författarna har kopplingar till läkemedelsindustrin, vilket skulle kunna påverka urval av studier och tolkning av resultaten. Enligt SBU:s granskning redovisar översiktsförfattarna inte vilka studier som har exkluderats, vilket försvårar möjligheten att bedöma om relevanta studier har uteslutits på goda grunder.

Sökning

Urval

Bedömning av risk för bias

Vetenskapliga kunskapsluckor

Detta svar är sammanställt av Eva Bergman (utredare), Jessica Dagerhamn (utredare), Erik Eriksson (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Emma Wojda (enhetschef), Per Lytsy (intern sakkunnig), Sigurd Vitols (intern sakkunnig) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.

1. Post COVID-19 condition (long COVID). World Health Organzation (WHO); 2025. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/post-covid-19-condition-(long-covid)
2. Insatser vid postcovid och andra närliggande tillstånd och syndrom - En kartläggning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024. SBU Bereder 379. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.sbu.se/379
3. Folkhälsomyndigheten. Covid-19 – statistik. Folkhälsomyndigheten; 2022. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/statistik-och-data/hitta-statistik-och-data/covid-19-statistik/
4. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om vaccination mot covid-19. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2025. Artikelnummer 20107. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer-om-vaccination-mot-covid-19/?pub=147005
5. National Institute for Health and Care Excellence (NICE). COVID-19 rapid guideline: managing the long-term effects of COVID-19. United Kingdom: NICE; 2024. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/NG188
6. Clinical management of COVID-19: living guideline. World Health Organization (WHO); 2025. [accessed Feb 16 2026]. Available from: https://www.who.int/publications/i/item/B09467
7. Green R, Marjenberg Z, Lip GYH, Banerjee A, Wisnivesky J, Delaney BC, et al. A systematic review and meta-analysis of the impact of vaccination on prevention of long COVID. Nat Commun. 2025;16(1):10326. Available from: https://doi.org/10.1038/s41467-025-65302-0
8. Patel V, Korsun M, Cervia J. Protective effects of booster dose of SARS-COV-2 vaccination against post-acute COVID-19 syndrome: A systematic review. J Investig Med. 2025;73(8):606-13. Available from: https://doi.org/10.1177/10815589251346963
9. Peine C, Stoliaroff-Pepin A, Reinacher U, Heldt K, Sarganas G, Piechotta V, et al. Effectiveness of COVID-19 vaccines against post-COVID-19 condition/long COVID: systematic review and meta-analysis. Clin Microbiol Infect. 2025;31(12):1961-71. Available from: https://doi.org/10.1016/j.cmi.2025.07.026
10. Rudolph AE, Al Akoury N, Bogdanenko N, Markus K, Whittle I, Wright O, et al. Factors affecting the impact of COVID-19 vaccination on post COVID-19 conditions among adults: A systematic literature review. Hum Vaccin Immunother. 2025;21(1):2474772. Available from: https://doi.org/10.1080/21645515.2025.2474772
11. Sterian M, Naganathan T, Corrin T, Waddell L. Evidence on the associations and safety of COVID-19 vaccination and post COVID-19 condition: an updated living systematic review. Epidemiol Infect. 2025;153:e62. Available from: https://doi.org/10.1017/S0950268825000378

Upplysningstjänsten har gjort sökningar i databaserna Medline (Ovid) och Scopus. Utöver databassökningarna utfördes även kompletterande handsökning, inklusive Google-sökning, samt referenssökning i utvalda artiklar. Den kompletterande sökningen identifierade en nyligen publicerad översikt som ännu inte hade indexerats i databaserna vid tiden för den ursprungliga sökningen, men som skulle ha fångats upp av söksträngen vid ett senare sökdatum.

Sökningen har begränsats till systematiska översikter.

Nedan redovisas sökningen som gjorts i de vetenskapliga databaserna.

Medline via OvidSP 17 October 2025

Scopus via scopus.com 17 October 2025

En systematisk översikt syftar till att ge en samlad och tillförlitlig bild av forskningsläget. För att bedöma kvaliteten på de inkluderade översikterna har vi granskat fem metodologiska domäner: (D1) hur forskningsfrågan formulerats och litteratursökningen genomförts; (D2) hur urval av studier och dataextraktion hanterats; (D3) hur kvaliteten på de ingående studierna bedömts; (D4) hur resultaten sammanvägts; samt (D5) övriga faktorer som kan påverka tillförlitligheten, såsom hantering av intressekonflikter och transparens kring exkluderade studier.

I Figur 1 nedan redovisar vi vår sammantagna (overall) bedömning av risk för bias för de inkluderade systematiska översikterna. Bedömningen görs enligt följande principer:

• Om en översikt har allvarliga brister (det vill säga hög risk för bias) i någon av domänerna D1–D4, bedöms den sammantagna risken för bias som hög.
• Om en översikt inte har allvarliga brister i någon av domänerna D1–D4, bedöms den sammantagna risken för bias som måttlig – även om domän D5 har allvarliga brister.
• Om en översikt inte har allvarliga brister i någon av de fem domänerna D1–D5, bedöms den sammantagna risken för bias som låg.

Figur 1 Sammantagna bedömning av risk för bias.

D1 = Steg 1; D2 = Steg 2; D3 = Steg 3; D4 = Steg 4; D5 = Steg 5 = Critical; = High; = Moderate; = Low; = Not assessed Risk-of-bias plot generated using robvis: McGuinness, LA, Higgins, JPT. Risk-of-bias VISualization (robvis): An R package and Shiny web app for visualizing risk-of-bias assessments. Res Syn Meth. 2020; 1–7. https://doi.org/10.1002/jrsm.1411
Study	D1	D 2	D 3	D 4	D 5	Overall
Green 2025 [7]
Patel 2025 [8]
Peine 2025 [9]
Rudolph 2025 [10]
Sterian 2025 [11]

Vi har i granskningen av översikter bedömt den sammantagna risken för bias som hög för fyra av de inkluderade översikterna [8–11]. Nedan beskriver vi de brister som medfört bedömningar av hög risk för bias, det vill säga brister som återfinns i domänerna D1 samt D3–D5 i Figur 1 ovan. Översikten av Green och kollegor [7] beskrivs i rapportens resultatavsnitt.

• Brister i litteratursökningen. En noggrant genomförd litteratursökning är viktig för att hitta alla relevanta studier och undvika urvalsbias. I en av översikterna beskrivs inte sökningens genomförande tillräckligt tydligt [11]. Sådana brister gör det svårt att bedöma om sökningen har genomförts på ett tillfredsställande sätt. Vi har kunnat konstatera att översikterna delvis bygger på olika studier. Ingen enskild studie ingår i samtliga översikter. Det kan tyda på att litteratursökningen inte har varit heltäckande.
• Brister i hantering av studiekvalitet. De studier som inkluderas i en översikt påverkar kvaliteten på översiktens slutsatser. Om primärstudierna har metodproblem blir även resultaten i översikten osäkra. SBU granskar inte primärstudierna, men bedömer hur översikternas författare har hanterat studiernas kvalitet. I en av översikterna gör översiktsförfattarna en mer generös bedömning av risk för bias än vad SBU skulle ha gjort. Till exempel att vissa primärstudier har låg eller måttlig risk för bias, trots att analyserna inte kontrollerat för confounders [10].
• Brister i sammanvägning av resultat. Sammanvägningen av de studier som inkluderas i en översikt ska göras med korrekta metoder. Här ser vi flera problem. En av översikterna använder riskkvot i fall–kontroll-studier. Det är inte lämpligt, eftersom antalet fall och kontroller bestäms av forskarna som gjort studien och därför inte speglar den verkliga risken i populationen [8]. Författarna till översikten diskuterar inte heller hur jämförbara studierna är, eller varför vissa studier har valts ut. Detta ökar risken för att metaanalysen kombinerar data som egentligen inte är jämförbara, vilket förstärker problemen med att använda felaktiga effektmått [8]. I en annan översikt blandas odds-, risk- och hasardkvoter i samma analys. Det är inte korrekt eftersom hasardkvoter beräknas över tid, medan odds- och riskkvoter saknar tidsaspekten och därför inte ska kombineras [9]. Slutligen baseras syntesen i en av översikterna enbart på statistisk signifikans. Det är en svag syntesmetod, eftersom p-värden inte visar hur stor eller relevant effekten är och kan påverkas av studiestorlek. Metoden tar inte heller hänsyn till studiernas kvalitet, vilket gör slutsatserna osäkra [10].
• Övriga metodologiska brister. En av översikterna är finansierad av ett läkemedelsbolag, och flera av författarna är knutna till samma företag [10]. Detta kan påverka både urvalet av studier och tolkningen av resultaten. En annan översikt redovisar varken vilka studier som exkluderats eller något protokoll [8]. När sådan information saknas blir det svårt att bedöma om relevanta studier har uteslutits på ett rimligt sätt.