SBU sammanfattar och kommenterar en systematisk översikt som undersöker arbetssätt för att stötta och motivera personal i äldreomsorgen, så att de i sin tur kan hjälpa de äldre personerna med munvård [1]. Författarna till översikten lyfter strategier där personalen får en ökad kunskap om hur man ger munvård, samt praktisk träning och handledning i att borsta de äldre personernas tänder eller tandproteser. Andra strategier som författarna lyfter innefattar att förändra personalens attityder till munvård och att de får en ökad förståelse för vikten av en god munhälsa.

Effekten av dessa strategier bedöms genom att mäta munhälsan hos de äldre personerna. Munhälsan bedömdes genom att mäta blödning i tandköttet (så kallad gingivit) och genom en bedömning av hur mycket beläggningar (plack) som fanns på de äldre personernas tänder eller tandproteser. Resultatet visar på att implementeringsstrategierna förbättrar munhälsan hos de äldre.

SBU bedömer att översikten håller acceptabel (måttlig) kvalitet, och att författarna har tagit hänsyn till bristerna i det vetenskapliga underlaget vid tolkning av resultat och vid formulering av slutsatser. SBU anser också att översiktsförfattarnas slutsatser är rimliga (se avsnitt Översiktens resultat och slutsatser, samt Sammanfattande slutsatser).

Bedömningen av översiktens kvalitet är utförd av tre av SBU:s projektledare oberoende av varandra, med stöd av bedömningsverktyget ROBIS [2]. Läs mer om bedömning av systematiska översikter (ROBIS) på SBU:s webbplats.

Munhälsan är viktig för en god livskvalitet. Infektioner i munnen eller förlust av tänder kan ge tuggsvårigheter och leda till en ovilja att prata, skratta eller le, och därmed visa känslor. Det är stigmatiserande och kan leda till att självkänslan sjunker. Personer som upplever en dålig munhälsa tenderar att dra sig undan och kan också ha svårt att få i sig näring. Med undernäring följer en ökad risk för fördröjd sårläkning, försämrad muskelfunktion och nedsatt hjärt- och lungfunktion. Dessutom försvåras tillfrisknandet vid sjukdom [3]. En god munhälsa kan ge motsatt effekt. Med förbättrad tandstatus återvänder självkänslan – plötsligt mår man bättre, äter bättre, vill socialisera och orkar delta i aktiviteter. Att stärka det friska och förebygga ohälsa är därför centralt för att stödja ett hälsosamt åldrande.

Till skillnad från förra århundradet, när det var vanligare med avtagbara tandproteser, har de flesta av dagens äldre personer egna tänder (med eller utan avancerade tandersättningar) eller tänder förankrade med implantat. Att sköta sin munvård genom att borsta tänderna och använda tandtråd och mellanrumsborstar mellan tänder och kring implantat kräver kunskap, och en fingerfärdighet som är svår att upprätthålla när ork, kognitiv funktion eller syn försvagas. När funktionsförmågan sviktar behöver vård- och omsorgspersonal hjälpa till med den dagliga munvården. Dessutom behöver personalen ha tillräckligt med kunskap för att upptäcka symtom så att de kan hjälpa den äldre personen att besöka tandvården när det behövs.

Munvård för äldre personer i behov av stöd kan vara en utmaning för vård- och omsorgspersonalen. Det kan bero på att det är svårt eller ovant, men också på att personen själv kanske inte vill eller kan medverka vid munvården [4]. En svensk studie av Bellander och medförfattare från år 2024 [5] undersökte vad som uppmuntrar respektive hindrar vård- och omsorgspersonal att arbeta med förebyggande munhälsa. Resultatet visade att ansvarsfördelningen mellan olika yrkesgrupper inom äldreomsorgen kan vara oklar, vilket kan leda till att munvård nedprioriteras till förmån för andra uppgifter. Detta i kombination med stora variationer i utbildning och kunskap om munhälsa bland vård- och omsorgspersonal gör att munvårdsinsatser ibland inte utförs alls eller på rätt sätt.

Som ett led i att stärka vårdpersonalen i sitt omhändertagande av de boendes munvård skapas samverkan mellan tandvård och omsorgsboenden. Ett exempel på det är en rutin för samverkan mellan region Stockholm och kommunerna i Stockholms län. Där beskrivs att tandvården ska utbilda vård och omsorgspersonal att sköta den dagliga vården av mun och tänder, inklusive tandvårdsersättningar, proteser och implantat, tolka signaler och symtom som uttrycker behov av vårdinsatser från tandvårdsverksamheten samt förstå behandlingsråd från tandvårdspersonal [6].

Syftet med den systematiska översikten var att granska implementeringsstrategier som har använts för att främja eller förbättra munvård för personer på särskilda boenden för äldre, kategorisera strategiernas innehåll utifrån ett beteendeförändringsperspektiv, och undersöka deras effekt på de boendes munhälsa. Översikten ville också få en bild av om huruvida kunskapsläget har förändrats sedan år 2013 då en tidigare systematisk översikt av samma författare publicerades [7].

Litteratursökningen resulterade i 532 unika träffar varav 16 studier inkluderades i översikten. Av de 16 inkluderade studierna var nio randomiserade kontrollerade studier (RCT), två var icke-randomiserade kontrollerade studier, och fem var icke-kontrollerade studier med före- och eftermätningar. Tre studier var genomförda i Sverige och övriga studier var genomförda i Europa, USA, Kanada eller Brasilien.

Studierna genomfördes på särskilda boenden för äldre¹. Antalet studerade personer i varje enskild studie varierade, från totalt 37 boende uppdelade på två olika boenden, till totalt 1 393 boende uppdelade på 14 olika boenden. Tretton studier studerade vård- och omsorgspersonalens² attityder och kunskap samt utfall för de äldre personernas munhälsa. Tre studier studerade enbart vård- och omsorgspersonalens attityder och kunskap. Studiernas uppföljning varierade från två veckor till fem år.

1. Översikten beskriver boenden som ”nursing homes” eller ”long-term care facility for older people”.

2. Översikten beskriver vård och omsorgspersonal som ”health care personnel (e.g., nurses or nurse assistant)”.

Litteratursökningen hade en tidsbegränsning som sträckte sig från september år 2011 till juni år 2023. Anledningen till begränsningen bakåt i tiden var att översiktsförfattarna tidigare har genomfört en översikt som publicerades år 2013, där de sökt litteratur fram till år 2011. Sökningen gjordes i tre databaser: PubMed, Cochrane Library och CINAHL. Sökningen gjordes med relevanta MeSH-termer.

Översiktsförfattarna bedömde de ingående studiernas kvalitet med en mall baserad på Anderson och Sharpe [8]. Denna mall innehåller frågor kring design, power (att studierna studerat tillräckligt många personer), validitet och reliabilitet, och svaren på frågorna ger poäng som slutligen räknas ihop. Studiernas kvalitet presenterades som en totalpoäng per studie.

Översiktförfattarna har analyserat implementeringsstrategier genom att identifiera tekniker för personalens beteendeförändring. För att på ett systematiskt sätt fånga upp ifall inkluderade studier har använt någon teknik har författarna använt mallen ”Manual for Behavioral Change Techniques (BCT)” [9] (se Faktaruta 1).

Översiktsförfattarna utförde två metaanalyser för att sammanväga effekten av strategier på munhygien, mätt som förekomst av plack på tänder eller förekomst av plack på avtagbara tandproteser.

Implementeringsstrategier utifrån ett beteendeförändringsperspektiv

Implementeringsstrategiernas effekt på munhälsa

Implementeringsstrategiernas effekt på personalens upplevelser

Jämförelse mellan denna översikt från år 2024 och översikten från år 2013

Socialstyrelsen. Vård och omsorg för äldre. Lägesrapport 2025. Stockholm: Socialstyrelsen; 2025. Artikelnummer: 2025-3-9487. Tillgänglig:  https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2025-3-9487.pdf

SBU

Granskare

Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.

1. Weening-Verbree LF, Douma A, van der Schans CP, Huisman-de Waal GJ, Schuller AA, Zuidema SU, et al. Oral health care in older people in long-term care facilities: An updated systematic review and meta-analyses of implementation strategies. Int J Nurs Stud Adv. 2025;8:100289. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijnsa.2024.100289
2. SBU. Bedömning av systematiska översikter (ROBIS). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering; 2020. [accessed Jul 9 2025]. Available from: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_systematiska_oversikter_robis.pdf
3. Socialstyrelsen. Att förebygga och behandla undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [accessed Jul 9 2025]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/att-forebygga-och-behandla-undernaring--nationellt-kunskapsstod-i-halso--och-sjukvard-och-socialtjanst-2023-3-8440/
4. Socialstyrelsen. Vård och omsorg för äldre. Lägesrapport 2025. Stockholm: Socialstyrelsen; 2025. 2025-3-9487 [accessed Jul 9 2025]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/81c2165f140b481ca31c21abfe9dec46/2025-3-9487.pdf
5. Bellander L, Angelini E, Andersson P, Hägglin C, Wijk H. A preventive care approach for oral health in nursing homes: a qualitative study of healthcare workers’ experiences. BMC Geriatr. 2024;24(1):803. Available from: https://doi.org/10.1186/s12877-024-05396-1
6. Tandvårdsenheten. Överenskommelse om samverkan vid uppsökande verksamhet (munhälsobedömning och munvårdsutbildning) och nödvändig tandvård. Stockholm: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2021. [updated Mar 13 2025; accessed Jul 9 2025]. Available from: https://www.storsthlm.se/media/ldepwe5p/uppsokande-verksamhet-munhalsobedomning-och-munvardsutbildning-och-nodvandig-tandvard-rutin.pdf
7. Weening-Verbree L, Huisman-de Waal G, van Dusseldorp L, van Achterberg T, Schoonhoven L. Oral health care in older people in long term care facilities: a systematic review of implementation strategies. Int J Nurs Stud. 2013;50(4):569-82. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.12.004
8. Anderson LA, Sharpe PA. Improving patient and provider communication: A synthesis and review of communication interventions. Patient Education and Counseling. 1991;17(2):99-134. Available from: https://doi.org/10.1016/0738-3991(91)90014-V
9. Abraham C, Michie S. A taxonomy of behavior change techniques used in interventions. Health Psychol. 2008;27(3):379-87. Available from: https://doi.org/10.1037/0278-6133.27.3.379
10. de Bruin M, Viechtbauer W, Hospers HJ, Schaalma HP, Kok G. Supplemental material for Standard care quality determines treatment outcomes in control groups of HAART-adherence intervention studies: implications for the interpretation and comparison of intervention effects. Health Psychol. 2009;28(6):668-74. Available from: https://doi.org/10.1037/a0015989.supp
11. Schünemann HB, J., Guyatt G, Oxman A, editors. GRADE handbook for grading quality of evidence and strength of recommendations; 2013. [accessed Jul 9 2025]. Available from: https://gdt.gradepro.org/app/handbook/handbook.html