Implementering av icke-farmakologiska insatser på boenden för personer med demenssjukdom
Sammanfattning
Det är vanligt att personer med demenssjukdom får beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD), som kan innebära ett stort lidande för personen och närstående. För att förebygga, lindra och minska BPSD rekommenderas en personcentrerad vård och omsorg med en anpassad miljö och icke-farmakologiska insatser [1]. Enligt en utvärdering av Socialstyrelsen behöver vård- och omsorgspersonalen i Sverige få ökad kunskap om BPSD och utveckla förebyggande arbetssätt för personer med demenssjukdom [2].
SBU har därför valt att kommentera en systematisk översikt som handlar om att införa och upprätthålla icke-farmakologiska insatser inom ramen för en personcentrerad vård och omsorg för att förebygga BPSD [3].
Författarna till översikten skriver att boenden för personer med demenssjukdom har svårt att införa och upprätthålla icke-farmakologiska insatser för BPSD. Det kan bero på att dessa insatser behöver ges inom ramen för en personcentrerad vård och omsorg som är ett bredare, och kontinuerligt, arbetssätt som påverkar hela verksamheten.
Resultaten visar att implementering av icke-farmakologiska insatser vid BPSD kräver insatser på flera nivåer samtidigt. Det räcker inte att utbilda personal om de samtidigt saknar tid eller stöd från ledningen. Ledarskapet och utbildning till personal och anhöriga har betydelse för implementeringen. Det är också viktigt att anhöriga får en ökad kunskap, att samverkan och kommunikation inom personalgruppen och mellan personal och anhöriga fungerar väl. Slutligen behövs en tillräcklig bemanning.
Översiktens slutsatser
Författarnas övergripande slutsats är att det behövs en helhetsstrategi för att få till stånd och upprätthålla insatser och arbetssätt för att förebygga BPSD. Ledarskap, utbildning till personal och chefer samt kunskap till och samverkan med anhöriga har stor betydelse. Strategin bör också omfatta tillräckliga resurser i form av personal och tid, stärkt samverkan med och kunskap till anhöriga, och stärkt kommunikation och samarbete inom personalgruppen. Resultaten i översikten baseras på uppfattningar hos personal, beslutsfattare och anhöriga i 24 kvalitativa studier.
SBU:s sammanfattande bedömning av översiktens kvalitet
SBU bedömer att översikten håller en hög kvalitet. SBU:s bedömning av översiktens metodologiska kvalitet gjordes av tre projektledare med hjälp av ROBIS. Läs mer om bedömning av systematiska översikter (ROBIS) på SBU:s webbsida. Författarna till översikten har granskat och tagit hänsyn till metodologiska brister i de ingående studierna och bedömt tillförligheten i fynden med en relevant metod.
Bakgrund
Beteendemässiga och psykiska symtom försämrar livskvaliteten
Nio av tio personer får beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) i sin demenssjukdom. För personen som har BPSD blir ofta måendet och livskvaliteten försämrad. För anhöriga är det också svårt att se sin närstående lida och personal kan uppleva att det är utmanande att bemöta symtomen. Vården och omsorgen bör fokusera på att förebygga symtomen på BPSD. I den aktuella översikten har författarna sammanställt och analyserat forskning om vad som kan underlätta eller hindra införandet och uprätthållandet av insatser och arbetssätt som kan förebygga BPSD.
Förebygga med personcentrerad vård och omsorg och icke-farmakologiska insatser
Vård och omsorg av personer som har BPSD bör framför allt vara inriktad på att förebygga, lindra och minska symtomen. I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom rekommenderas en personcentrerad vård och omsorg med en anpassad miljö och icke-farmakologiska insatser, så som sinnesstimulerande (till exempel aromaterapi, massage, ljusterapi) eller psykosociala insatser (till exempel musikterapi, reminiscensterapi, meningsfulla aktiviteter) [1]. Detta stämmer överens med internationella rekommendationer, enligt författarna till översikten. En personcentrerad vård och omsorg är ett arbetssätt där personen, snarare än demenssjukdomen, står i fokus. Inom ramen för en personcentrerad vård och omsorg bör miljön anpassas, och icke-farmakologiska insatser erbjudas för att förebygga BPSD. Anledningen till att läkemedel inte rekommenderas som förstahandsval mot BPSD är att de kan ge allvarliga biverkningar, till exempel malignt neuroleptikasyndrom, rörelsestörningar, sedering, metalabolastörningar.
Utmanande att införa och upprätthålla nytt arbetssätt
Författarna till översikten skriver att icke-farmakologiska insatser vid BPSD ofta inte införs fullt ut på boenden för personer med demenssjukdom, trots att dessa insatser rekommenderas. En anledning till att boenden inte lyckas införa insatserna kan vara att de behöver ingå i en personcentrerad vård och omsorg. Författarna till översikten menar att det kan göra att implementeringen blir utmanande. Det handlar inte om att införa enstaka punktinsatser, utan om ett helt nytt arbetssätt i hela verksamheten. Boendet kan behöva göra anpassningar i den fysiska miljön, personalen behöver anpassa kommunikation och bemötande, så väl som all vård och omsorg. Eftersom det personcentrerade förhållningssättet utgår från varje persons individuella behov skiljer sig vård och omsorg dessutom mellan personer. Det betyder att personalen behöver lära känna personen och planera, genomföra, följa upp och anpassa arbetssättet för varje enskild person med demenssjukdom.
Även i Sverige behöver vård och omsorgspersonal en ökad kunskap om BPSD och utvecklade arbetssätt för att förebygga symtomen, konstaterar Socialstyrelsen. Förskrivningen av läkemedel mot BPSD var fortsatt hög i flera regioner i Sverige 2024, trots att de bör användas med försiktighet på grund av risken för biverkningar [2].
Översiktens syfte
Författarnas syfte var att identifiera faktorer som kan underlätta eller hindra implementeringen av icke-farmakologiska insatser vid BPSD på boenden för personer med demenssjukdom. Med icke-farmakologiska insatser menar de insatser som inte innefattar läkemedel, till exempel sinnesstimulerande och psykosociala insatser. De ville också lyfta strategier som kan förbättra implementeringen av insatserna.
Inkluderade studier i översikten
Litteratursökningen som författarna genomförde gav 2 572 unika träffar, varav 24 studier publicerade mellan 2010 och 2022 inkluderades i översikten. De flesta studier (20) var genomförda i västerländska länder (till exempel England, USA, Kanada, och Australien), och fyra i länder i Asien eller Mellanöstern. Ingen studie var från Sverige eller Norden, men tio studier var från andra europeiska länder.
Studierna som ingår i översikten hade genomförts på olika slags boenden för äldre personer. Typen av boenden skiljer sig åt mellan studierna: det finns både privata och offentliga boenden, boenden specifikt för personer med demenssjukdom respektive boenden för äldre med eller utan demenssjukdom.
Data samlades in genom intervjuer (18 studier), diskussioner i fokusgrupper (5 studier) eller kvalitativ enkät (1 studie). I samtliga studier deltog personal, och ibland även chefer (4 studier) och volontärer (5 studier). I sex studier deltog anhöriga till personer med demenssjukdom och i fyra även personer med demenssjukdom. Nästan 85 procent av studiedeltagarna var kvinnor. Antalet studiedeltagare varierade från 9 till 145 personer i de inkluderade studierna.
Översiktens metod
Författarna till översikten har genomgående använt Joanna Briggs Institute (JBI) manual för evidens-synteser: i sökning och gallring av litteratur, dataextrahering, bedömning av studiernas kvalitet, evidens-syntes, och bedömning av fyndens tillförlitlighet [6].
Litteratursökning och bedömning av studiernas kvalitet
Författarna sökte efter kvalitativa studier om personer med demenssjukdom, och om ickemedicinska insatser och boenden för äldre, som var publicerade 2023 eller tidigare. Förutom att de sökte i databaserna Medline, Emcare, Embase, Cinahl complete och APA PsycInfo, sökte de även efter grå litteratur1 i Trove, Proquest Dissertation & Thesis Global och abstracts of Alzheimer's Association International Conference. Dessutom sökte de efter citeringar i de 24 ingående studiernas referenslistor och med hjälp av Google Scholar.
Studiernas metodologiska kvalitet bedömde de med hjälp av en checklista: the standardised JBI SUMARI critical checklist [6]. Checklistan utgörs av tio frågor om olika metodologiska aspekter i kvalitativa studier, till exempel ifall den vetenskapsteoretiska hållningen och metoden i studien stämmer överens.
1. Grå litteratur är forskningsrelaterade dokument som: Har publicerats utan att ha genomgått vetenskaplig publiceringsprocess; Har publicerats utanför gängse vetenskapliga distributionskanaler och därför kan vara svåra att hitta i sedvanliga referensdatabaser. Det kan till exempel avse dokument som avhandlingar, konferensmaterial, statliga utredningar samt rapporter från myndigheter, regioner eller kommuner.
Kvalitativ syntes av resultaten i flera steg
Författarna gjorde en så kallad meta-aggregativ syntes av resultaten enligt JBI:s metod. De extraherade deskriptiva och metodologiska data från studierna med hjälp av ett standardiserat formulär (JBI SUMARI data extraction form). De extraherade även information om faktorer som påverkar implementering, som de därefter kodade och kategoriserade. Kategorierna matchade de sedan mot tio domäner i ett implementeringsteoretiskt ramverk: Theoretical Domains Framework (TDF) [7].
TDF används för att förstå beteenden utifrån ett antal domäner (till exempel kunskap eller färdigheter) och kan användas för att identifiera hinder och möjliggörare i implementering. Dessa domäner kopplades därefter till förutsättningar för beteendeförändring enligt modellen Capability, Opportunity, and Motivation Behaviour change (COM-B) model [8]. Slutligen sammanfattade författarna resultaten till ett mindre antal syntetiserade fynd.
Tillförlitlighetsbedömning av fynd med ConQual
Författarna bedömde tillförlitligheten i de syntetiserade fynden med ConQual-metoden [9]. Av 24 fynd bedömdes 13 ha hög tillförlitlighet, 7 måttlig tillförlitlighet och 4 låg tillförlitlighet. ConQual är ett verktyg för kvalitativa evidenssynteser som bedömer hur pålitliga och trovärdiga fynden är, baserat på de ingående studiernas metodologiska kvalitet och hur väl fynden stöds av data. Till skillnad från GRADE, som används för kvantitativa effektstudier, fokuserar ConQual på att bedöma kvalitativ forskning där målet är att förstå erfarenheter och uppfattningar snarare än att mäta effekter.
Översiktens resultat och slutsatser
Resultaten visar att implementering av icke-farmakologiska insatser vid BPSD kräver insatser på flera nivåer samtidigt. Det räcker inte att utbilda personal om de samtidigt saknar tid eller stöd från ledningen. Några konkreta implikationer för svensk äldreomsorg:
Förmåga: Personal behöver kontinuerlig utbildning om BPSD och personcentrerad vård och omsorg, inte bara vid anställning utan löpande. Utbildning till anhöriga kan också underlätta.
Möjlighet: Tillräcklig bemanning, minskad personalomsättning, fungerande kommunikation mellan personal och med anhöriga, samt ledarskap som aktivt stödjer implementeringen är avgörande förutsättningar.
Motivation: När personal och anhöriga ser att insatserna fungerar stärks motivationen. Ledningens engagemang och positiv inställning är också viktigt.
| Område enligt COM-B-modellen | Resultat | Tillförlitlighet enligt ConQual |
| FÖRMÅGA | Kännedom om insatserna Att personalen har god kunskap om och förstår insatsernas betydelse underlättar och omvänt är det ett hinder om kunskapen saknas. |
Låg |
| Att personalen känner de boende väl Att personalen känner de boende på ett personligt plan - deras personlighet, önskemål, intressen livshistoria mm- kan underlätta implementeringen. |
Hög | |
| Utbildning Att personal får kontinuerlig utbildning om BPSD, personcentrerad vård och omsorg och insatserna, och möjlighet att öva underlättar. Utbildning till anhöriga är också en underlättande faktor. |
Hög | |
| MÖJLIGHET | Samverkan En god samverkan inom personalgruppen, och mellan personal och anhöriga underlättar. |
Hög |
| Kommunikation En god kommunikation inom personalgruppen, med de boende och med anhöriga underlättar. En god kommunikation kan handla om att främja kommunikation på den boendes modersmål, utifrån dennes kulturella bakgrund, eller med hänsyn till demenssjukdomen. |
Hög | |
| Bemanning Stor personalomsättning är ett hinder. Avsaknad på kvalificerad, erfaren och kompetent personal likaså. |
Hög | |
| Tidsbrist Att personalen inte har tid att ägna åt insatserna, att lära känna de boende, åt att kommunicera, för att utbilda sig eller öva är ett hinder. |
Låg | |
| Resurser Om det saknas resurser till att anpassa den fysiska boendemiljön, till utrustning, aktiviteter, mm är det ett hinder. |
Hög | |
| Organisatoriskt stöd - ledarskap En ledning på boendet som ger stöd och leder implementeringen och närvarande underlättar. |
Måttlig | |
| MOTIVATION | Tilltro till insatserna Om ledning, personal och anhöriga är positivt inställda och ser nyttan med insatserna underlättar det. |
Hög |
För beslutsfattare innebär resultaten att man behöver ha en långsiktig helhetstrategi för att lyckas med implementeringen. Författarna menar att beslutsfattare behöver prioritera ledarskap, bemanning och andra resurser, att utveckla samarbetet och kommunikationen inom personalgruppen och mellan personal och anhöriga och stärka det organisatoriska stödet, och se till att personalen får utbildning.
Lästips
- Läs mer på Kunskapsguidens webbsida
- Läs mer på Svensk Demenscentrums webbsida
Projektgrupp
SBU
- Frida Fröberg, projektledare
- Klas Moberg, informationsspecialist
- Irini Åberg, projektadministratör
- Göran Bertilsson-Pfuhl, projektansvarig chef
Granskare SBU
- Petra Jonvallen, projektledare och internt sakkunnig inom organisation och implementering
Extern sakkunnig
- Ann-Christin Kärrman, Silviasjuksköterska, fil.mag., Utvecklingsansvarig vård och omsorg, Svenskt Demenscentrum
Bindningar och jäv
Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har be¬dömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.
Referenser
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. [accessed Jan 29 2026]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/nationella-riktlinjer-for-vard-och-omsorg-vid-demenssjukdom-2017-12-2/
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer 2025. Nationell utvärdering av vård och omsorg vid demenssjukdomar. Följsamhet till nationella riktlinjer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2025. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/4c987195f2064f70b7bb9ebf8c579c26/2025-12-9988.pdf
- Ayeno HD, Kassie GM, Atee M, Nguyen T. Factors Influencing the Implementation of Non-Pharmacological Interventions for Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia in Residential Aged-Care Homes: A Systematic Review and Qualitative Evidence Synthesis: A systematic review. Campbell Systematic Reviews. 2025;21(2):e70029. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1002/cl2.70029
- Cerejeira J, Lagarto L, Mukaetova-Ladinska EB. Behavioral and psychological symptoms of dementia. Front Neurol. 2012;3:73. Available from: https://doi.org/10.3389/fneur.2012.00073
- Scales K, Zimmerman S, Miller SJ. Evidence-Based Nonpharmacological Practices to Address Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. The Gerontologist. 2018;58(suppl_1):S88-S102. Available from: https://doi.org/10.1093/geront/gnx167
- Aromataris E, Lockwood C, Porritt K, Pilla B, Jordan Z. JBI Manual for Evidence Synthesis - 2024 Edition. Adelaide: JBI; 2024. [accessed Jan 29 2026]. Available from: https://jbi-global-wiki.refined.site/space/MANUAL
- Cane J, O'Connor D, Michie S. Validation of the theoretical domains framework for use in behaviour change and implementation research. Implement Sci. 2012;7:37. Available from: https://doi.org/10.1186/1748-5908-7-37
- Michie S, van Stralen MM, West R. The behaviour change wheel: a new method for characterising and designing behaviour change interventions. Implement Sci. 2011;6:42. Available from: https://doi.org/10.1186/1748-5908-6-42
- Munn Z, Porritt K, Lockwood C, Aromataris E, Pearson A. Establishing confidence in the output of qualitative research synthesis: the ConQual approach. BMC Med Res Methodol. 2014;14:108. Available from: https://doi.org/10.1186/1471-2288-14-108
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan via E-post
