SBU kommenterar en systematisk översikt om likheter och skillnader mellan mammors och pappors upplevda hinder och möjliggörare för att delta i familjebaserade insatser för barn med beteendeproblem (2–17 år). Översikten inkluderar en tematisk syntes av data från totalt 20 kvalitativa studier med olika typer av datainsamlingsmetoder, till exempel fokusgrupper, intervjuer och öppna frågor i enkäter. Studierna var genomförda i sex olika länder, varav en i Sverige [1].

Den kommenterade översikten tar ett brett grepp om familjebaserade insatser, däribland föräldraskapsstödsprogram. Översikten innehåller kunskap som bedöms vara relevant för utformningen av föräldraskapsstöd i Sverige eftersom den belyser faktorer som direkt påverkar föräldrars deltagande och engagemang.

I översikten framgår flera hinder och möjliggörare som SBU har bedömt relevanta för svenska förhållande:

Hinder:

• Tidsbrist, transportproblem och ekonomiska begränsningar – visar behovet av flexibla lösningar, digitala alternativ och kostnadsfria insatser för att öka tillgängligheten.
• Känslor av stigma och skuld – utgör betydande hinder, vilket understryker vikten av att skapa en icke-dömande och inkluderande miljö samt att kommunikationen av insatsen fokuserar på normalisering och stöd

Möjliggörare:

• En god relation mellan föräldrar och professionella – framstår som en central möjliggörare, vilket talar för att svenska program bör prioritera kompetensutveckling inom bemötande, empati och kulturell förståelse.

Övriga slutsatser:

• Översikten visar att föräldrars behov och erfarenheter bör integreras i utformningen av föräldraskapsstöd, exempelvis genom samskapande metoder.

Dessa resultat och slutsatser ligger i linje med Socialstyrelsens riktlinjer och den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd, som betonar att stödet ska vara tillgängligt, kunskapsbaserat och jämlikt. Strategin framhåller vikten av att insatser utformas med hänsyn till olika familjers behov, genom att stigma motverkas och att föräldrar involveras i utvecklingen av program. Den kunskap som förmedlas i översikten kan därmed vara relevant för att stärka svenska föräldraskapsprogram och bidra till jämlik hälsa och ökat föräldraengagemang.

Familjebaserade insatser såsom föräldraskapsstöd, är en viktig åtgärd som kan erbjudas av både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det finns idag mycket forskning om dess effekt, men det kvarstår utmaningar som rör tillgängliggörandet.

Rapporter från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) och Jämställdhetsmyndigheten understryker att föräldraskapsstödet behöver utformas normmedvetet och inkluderande för att möta både mammors och pappors behov. Pappor är underrepresenterade i föräldraskapsstödsprogram, trots att de ofta efterfrågar mer stöd och kunskap i sin föräldraroll. Ett jämställt föräldraskap främjas genom insatser som aktivt utmanar traditionella könsnormer och stärker båda föräldrarnas delaktighet, vilket i sin tur gynnar barnets utveckling och familjens välbefinnande [2] [3] [4].

I relation till detta har SBU identifierat en systematisk översikt med relevant kunskap inom området och vi har här sammanfattat och kommenterat översikten utifrån en svensk kontext. Kommentaren ingår i ett pågående regeringsuppdrag på SBU om att sammanställa kunskap om insatser inom socialtjänsten som främjar psykisk hälsa och förebygger ohälsa bland barn och unga (S2024/02156, delvis). SBU bedömer att översikten kan stödja MFoF:s arbete med att förbättra tillgänglighet, anpassning och effektivitet i familjebaserade insatser för både mammor och pappor, inom ramen för regeringens utvecklingsprogram Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter (JiM). Slutligen är översikten relevant för det fortsatta arbetet med framtagandet av ett nationellt hälsoprogram för barn och unga (S2023/02379).

SBU sammanfattar och kommenterar här en kvalitativ systematisk översikt, vars syfte var att undersöka likheter och skillnader mellan mammors och pappors upplevda hinder och möjliggörare för att delta i familjebaserade insatser riktade mot barn och ungdomar med beteendeproblem (2–17 år).

Översiktsfattarna har inte gjort några avgränsningar avseende utformningen av insatserna, annat än att de ska ha getts personligen (inte digitalt). Författarna har därmed tagit ett brett grepp på familjebaserade insatser, där föräldraskapsstöd ingår men också andra typer av program eller insatser (se Tabell 1 Inkluderade studier). Studier har inkluderats oavsett om föräldrarna fullgjort deltagandet i insatsen eller ej. Alla typer av studiedesigner har inkluderats, så länge de haft en kvalitativ ansats och särredovisat mammornas och pappornas upplevelser.

Forskningsfrågan motiveras av översiktsförfattarna med att:

• tidigare forskning främst har fokuserat på mammors perspektiv
• pappor är underrepresenterade i familjebaserade insatser
• effektiva insatser kräver engagemang från både mammor och pappor
• könsroller och förväntningar kan påverka engagemanget.

För att definiera engagemang i olika skeden av insatsen använder översiktsförfattarna CAPE-modellen (Connect, Attend, Participate, Enact) som teoretisk ram (se Faktaruta 1) [5]. Genom att adressera hinder och möjliggörare redan vid insatsens början menar översiktsförfattarna att man kan förbättra engagemanget hos både mammor och pappor.

Efter dubblettrensning granskades 271 abstrakt av översiktsförfattarna, varefter 70 artiklar bedömdes på fulltextnivå. Slutligen inkluderades 20 kvalitativa studier publicerade mellan 2004 och 2019. Urvalsprocessen genomfördes i två steg av två oberoende granskare, och oenigheter löstes genom konsensus. Data om insatser, deltagare, insamlings- och analysmetoder samt identifierade teman extraherades, och studiernas kvalitet bedömdes med hjälp av Critical Appraisal Skills Programme (CASP)-instrumentet för kvalitativa studier. Det innebär att den övergripande metodologiska kvaliteten för varje studie fastställdes med hjälp av ett poängsystem baserat på Butler et al. (2016) [6]. Poängsystemet bidrar med en strukturerad och jämförbar metod för att kvantifiera kvalitetsbedömningen av de inkluderade studierna i översikten, vilket ökar objektivitet och transparens i granskningen. Varje CASP-fråga ges ett värde (till exempel Ja=2, Delvis=1, Nej=0), vilket resulterar i en totalpoäng som indikerar studiens metodologiska kvalitet (till exempel 18/20 för hög kvalitet).

Översikten genomfördes enligt riktlinjerna för Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) [10]. Översiktsförfattarna utförde systematiska sökningar i sex vetenskapliga databaser (PsycINFO, Embase, Ovid Medline, ProQuest, Scopus och CINAHL) samt i grå litteratur via Google Scholar och ProQuest. Sökstrategin baserades på ramverket för Population, Phenomena of Interest, Context (PICo), och inkluderade söktermer relaterade till föräldrar, engagemang och familjebaserade insatser. Detta skiljer sig från SBU:s tillvägagångssätt vid kvalitativa översikter, där inklusionskriterier sätts upp enligt SPICE (Setting, Perspective, Intervention/ Interest, Comparison och Evaluation).

Databearbetningen innefattade en tvåstegsgranskning av titlar, sammanfattningar och fulltext av två oberoende forskare. Data extraherades med hjälp av ett särskilt verktyg och inkluderade information om insatser, deltagare, datainsamlingsmetoder och tematiska resultat.

Översiktsförfattarna har bedömt metodologiska brister av de inkluderade primärstudierna med hjälp av Critical Appraisal Skills Programme (CASP) för kvalitativa studier. Varje primärstudie bedömdes av författarna enligt en etablerad poängmodell.

Analysen genomfördes som en tematisk syntes enligt Thomas och Hardens trestegsmodell: (1) linje-för-linje-kodning, (2) gruppering av koder till beskrivande teman, och (3) utveckling av analytiska teman. Resultaten presenterades som gemensamma och unika teman för mammor respektive pappor, vilket möjliggjorde en jämförande analys av deras upplevelser. Endast en författare nämns i samband med beskrivningen av syntesens metod, det är oklart om fler av översiktsförfattarna varit delaktiga i processen.

Resultat

Översiktsförfattarna kom fram till att det finns både gemensamma och könsspecifika faktorer som påverkar föräldrars deltagande. För en sammanfattning av översiktsförfattarnas identifierade teman om hinder och möjliggörare för mammor respektive pappor, se Tabell 2.

Gemensamma teman för mammor och pappor

Översiktsförfattarna identifierade flera gemensamma barriärer såsom psykologiska hinder (till exempel stigma, rädsla för att bli dömd), praktiska svårigheter (tidsbrist, transport, barnomsorg), bristande kunskap om insatser samt negativa upplevelser av gruppterapi. Konflikter i samföräldraskapet framkom också som en betydande faktor.

Möjliggörare som lyfts fram av översiktsförfattarna inkluderar flexibla tider och platser, evidensbaserat innehåll, positiva gruppupplevelser, stöd från andra föräldrar samt tillgång till kompetenta och icke-dömande behandlare.

Unika teman för mammor

För mammor identifierade översiktsförfattarna ytterligare barriärer såsom mental ohälsa (till exempel depression, stress), misstro mot vårdsystemet, upplevelser av kulturellt otillräckligt anpassat innehåll samt negativa erfarenheter av tidigare behandlingar.
Möjliggörare för mammor inkluderade hembesök, digitala forum, påminnelser, fokus på samarbete i föräldraskapet samt praktiska och engagerande behandlingsstrategier.

Unika teman för pappor

För pappor framkom specifika barriärer kopplade till maskulinitetsnormer, där hjälpsökande kunde upplevas som ett tecken på svaghet. Pappor beskrev också en känsla av att inte vara primärförälder, samt att mammor ibland begränsade deras deltagande (“maternal gatekeeping”). Innehållet i insatserna upplevdes ibland som för grundläggande eller riktat främst till mammor.

Möjliggörare för pappor inkluderade pappaspecifikt innehåll som fokuserar på självomsorg, känslohantering och problemlösning, samt användning av pappavänliga budskap och manliga behandlare. En stark motivationsfaktor var viljan att bli en bättre förälder.

Översiktsförfattarna drar slutsatsen att även om det finns flera gemensamma faktorer som påverkar engagemanget i familjebaserade insatser, är det avgörande att beakta könsspecifika skillnader i utformningen och genomförandet av dessa insatser. Genom att anpassa insatserna efter både mammors och pappors behov kan deltagandet och behandlingsresultaten förbättras, enligt översiktsförfattarna.

Översiktsförfattarna har inte bedömt tillförlitligheten av sina slutsatser med hjälp av något strukturellt stöd, till exempel GRADE-CERQual [13], men diskuterar flera begränsningar med översikten.

En första begränsning som diskuteras av författarna är att datamaterialet är obalanserat eftersom fler studier fokuserade på mammors perspektiv än pappors, och endast ett fåtal redovisade dessa separat, vilket författarna menar gör det svårt att avgöra om skillnader beror på kön eller på studieegenskaper.

Vidare diskuterar författarna att översikten omfattar olika typer av familjebaserade insatser, levererade i varierande format och riktade mot olika åldersgrupper. Enligt författarna ökar detta generaliserbarheten men försvårar också slutsatser om specifika stadier i engagemanget.

Översiktsförfattarna lyfter också att etnisk och geografisk mångfald i studiepopulationen är begränsad, vilket minskar överförbarheten till mer diversifierade kontexter, och att analysen inte skiljer mellan olika vårdnadstyper, såsom biologiska, styv- eller fosterföräldrar.

Dessutom lyfter författarna fram att syntesen metodologiskt är deduktiv och baserad på befintliga teman, vilket innebär att frånvaron av ett tema inte utesluter dess relevans.

Slutligen framhåller författarna att översikten ger begränsad insikt i hur hinder och möjliggörare varierar mellan olika faser av engagemanget. Detta är centralt i CAPE-modellen, där engagemang ses som en process i flera steg och där båda föräldrarna (mammor och pappor) bör inkluderas för att optimera barnets utfall. Modellen betonar att hinder och möjliggörare kan uppstå i varje steg, vilket gör det viktigt att skräddarsy insatser som stödjer föräldrar genom hela processen. Författarna föreslår därför att framtida forskning bör använda standardiserade metoder och komplettera med kvantitativa studier för att testa hypoteser om faktorernas relativa betydelse.

• Föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har en positiv effekt
• En översikt om att kombinera systemtänkande och implementeringsvetenskapliga metoder inom samhällsbaserad prevention

SBU

Granskare SBU

1. Jukes LM, Di Folco S, Kearney L, Sawrikar V. Barriers and Facilitators to Engaging Mothers and Fathers in Family-Based Interventions: A Qualitative Systematic Review. Child Psychiatry & Human Development. 2024;55(1):137-51. Available from: https://doi.org/10.1007/s10578-022-01389-6
2. Jämställdhetsmyndigheten. Resultatrapporten 2025 – Jämställdhet som strategi för att hantera och förebygga vår tids samhällsutmaningar. Göteborg: Jämställdhetsmyndigheten; 2025. 15. Available from: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/aktuellt/publikationer/resultatrapporten-2025-15/
3. Socialdepartementet. En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Stockholm: Socialdepartementet; 2018. Available from: https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/08/en-nationell-strategi-for-ett-starkt-foraldraskapsstod/
4. Aytaç-DiCarlo FK, Schoppe-Sullivan SJ. Traditional Gender Role Attitudes and Maternal Gatekeeping: A Meta-Analytic Review. Parenting. 2025;25(3):326-52. Available from: https://doi.org/10.1080/15295192.2025.2486670
5. Piotrowska PJ, Tully LA, Lenroot R, Kimonis E, Hawes D, Moul C, et al. Mothers, Fathers, and Parental Systems: A Conceptual Model of Parental Engagement in Programmes for Child Mental Health—Connect, Attend, Participate, Enact (CAPE). Clinical Child and Family Psychology Review. 2017;20(2):146-61. Available from: https://doi.org/10.1007/s10567-016-0219-9
6. Butler A, Hall H, Copnell B. A Guide to Writing a Qualitative Systematic Review Protocol to Enhance Evidence-Based Practice in Nursing and Health Care. Worldviews on Evidence-Based Nursing. 2016;13(3):241-9. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1111/wvn.12134
7. Olofsson J. Socialpolitik : en historisk bakgrund, internationella jämförelser och aktuella politiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur; 2025.
8. Dobrotić I. Parenting Leave Policies and Their Variations: Policy Developments in OECD Countries. In: The Oxford Handbook of Family Policy Over The Life Course: Oxford University Press; 2023. [accessed 11/25/2025]; p. 0. Available from: https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780197518151.013.32
9. Earle A, Raub A, Sprague A, Heymann J. Progress towards gender equality in paid parental leave: an analysis of legislation in 193 countries from 1995–2022. Community, Work & Family. 2025;28(2):172-92. Available from: https://doi.org/10.1080/13668803.2023.2226809
10. Moher D, Liberati A, Tetzlaff J, Altman DG. Preferred reporting items for systematic reviews and meta-analyses: the PRISMA statement. PLoS Med. 2009;6(7):e1000097. Available from: https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1000097
11. Flemming K, Noyes J. Qualitative Evidence Synthesis: Where Are We at? International Journal of Qualitative Methods. 2021;20:1609406921993276. Available from: https://doi.org/10.1177/1609406921993276
12. Tong A, Flemming K, McInnes E, Oliver S, Craig J. Enhancing transparency in reporting the synthesis of qualitative research: ENTREQ. BMC Medical Research Methodology. 2012;12(1):181. Available from: https://doi.org/10.1186/1471-2288-12-181
13. Lewin S, Booth A, Glenton C, Munthe-Kaas H, Rashidian A, Wainwright M, et al. Applying GRADE-CERQual to qualitative evidence synthesis findings: introduction to the series. Implementation Science. 2018;13(1):2. Available from: https://doi.org/10.1186/s13012-017-0688-3
14. Puhlman DJ, Pasley K. Rethinking Maternal Gatekeeping. Journal of Family Theory & Review. 2013;5(3):176-93. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1111/jftr.12016
15. Enebrink P, Stattin H. Föräldrarstöd på selektiv och indikerad nivå: En sammanfattning av forskningsläget. Socialmedicinsk tidskrift. 2020;97(5-6): 910–932. Available from: https://doi.org/10.62607/smt.v97i5-6.38192
16. Lundgren JS, Ryding J, Ghaderi A, Bernhardsson S. Swedish parents' satisfaction and experience of facilitators and barriers with Family Check-up: A mixed methods study. Scand J Psychol. 2023;64(5):618-31. Available from: https://doi.org/10.1111/sjop.12913