Rådgivande samtal vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk

Population:

Vuxna med särskild risk som snusar dagligen

För vissa grupper är ohälsosamma levnadsvanor mer riskfyllda än för andra. Exempel på sådana grupper är personer som har
-en sjukdom (t.ex. diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni eller depression)
-fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning
-biologiska riskmarkörer (t.ex. högt blodtryck, blodfettsrubbningar eller övervikt eller fetma)
-social sårbarhet (t.ex. låg socioekonomisk status)
-andra riskfaktorer (t.ex. flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller en olycksfallsskada).

Indextest:

Rådgivande samtal syftar till att stödja en beteendeförändring för att bli av med ohälsosamma levnadsvanor. Åtgärden innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en personcentrerad dialog med patienten samt anpassar samtalet till den specifika individens ålder, hälsa, risknivåer, med mera. Rådgivande samtal kan inkludera motiverande strategier, och kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel. Åtgärden kan också kompletteras med återkommande kontakter (återbesök, telefonsamtal, brev eller mejl) vid ett eller flera tillfällen. Åtgärden tar vanligtvis 5–15 minuter, men kan i vissa fall uppgå till cirka 30 minuter.

Utfall:

Beteendeförändring snusning/tobaksanvändning

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

Vad finns?

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av rådgivande samtal hos vuxna med särskild risk som snusar dagligen. Det finns ett underlag för åtgärden för vuxna generellt. Se Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor, 2024. Läs riktlinjerna (rad 25).

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade