Mångsidiga intensiva beteendeinsatser (EIBI) vid autism hos barn, jämfört med andra tidiga interventioner, placebo, väntelista eller sedvanlig behandling, avseende flera utfall

Mångsidiga intensiva beteendeinsatser (EIBI) vid autism hos barn, jämfört med andra tidiga interventioner, placebo, väntelista eller sedvanlig behandling, avseende flera utfall

Lästid: ca 1 min
Denna sida innehåller 1 kunskapslucka
  1. Mångsidiga intensiva beteendeinsatser (EIBI) vid autism hos barn, jämfört med andra tidiga interventioner, placebo, väntelista eller sedvanlig behandling, avseende flera utfall
Population:
Barn (ålder 0–5 år) med diagnostiserat autismspektrumtillstånd enligt DSM eller ICD
Intervention/Insats:
Mångsidiga intensiva beteendeinsatser (t.ex. EIBI, Applied behaviour analysis (ABA) på svenska tillämpad beteendeanalys (TBA). Lovaas, Denver modellen (Early Start Denver Model (ESDM))
Jämförelse:
Alla former av andra tidiga interventioner, placebo, väntelista eller sedvanlig behandling
Utfall:
Funktion (VABS composite score) ett år efter att insatsen startade; allvarlighetsgrad av autismsymtom (ADOS severity score) vid ett respektive två års uppföljning; språkutveckling (MSEL comprehension) vid ett respektive två års uppföljning; livskvalitet

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

Vad finns?

För ett eller flera andra utfall än de som listas ovan finns minst låg tillförlitlighet hos resultatet.
Läs riktlinjerna (rad Bb52)

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för adhd och autism 2024 – Bilaga till kunskapsunderlag.

Vetenskapligt underlag till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för adhd och autism (dnr SBU 2019/421)
Läs riktlinjerna (rad Bb52)

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

SBU. Autismspektrumtillstånd - diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 215. Mer om översikten

Diarienr:
Publicerad:
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.
Till toppen

Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.

Hitta publikationer och andra sidor här

Liknande kunskapsluckor

Sök fler kunskapsluckor inom samma område: