Långtidsbehandling (>1 år) med icke-centralstimulerande läkemedel för barn med adhd, jämfört med placebo eller annan behandling

Lästid: ca 1 min
Denna sida innehåller 1 kunskapslucka
  1. Långtidsbehandling (>1 år) med icke-centralstimulerande läkemedel för barn med adhd, jämfört med placebo eller annan behandling
Population:
Barn (under 18 år) diagnostiserade med adhd enligt DSM eller ICD
Intervention/Insats:
Behandling med icke-centralstimulerande läkemedel (atomoxetin eller guanfacin) under mer än ett år
Jämförelse:
Placebo eller annan behandling
Utfall:
Funktion (inkl. minne), livskvalitet, hyperaktivitet, impulsivitet, koncentration, sömn, negativa utfall (t.ex. blodtryck, kardiovaskulär sjukdom, problem med tillväxt), missbruk, studieresultat, följsamhet

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

Vad finns?

Socialstyrelsens motivering till rekommendation till hälso- och sjukvården:

”Tillståndet har en måttlig till stor svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men enligt erfarenhetsbaserad kunskap överväger nyttan eventuella risker. Vidare talar klinisk erfarenhet i Socialstyrelsens prioriteringsgrupp för att åtgärden gör nytta för vissa patienter. Erfarenheten är dock kortare än för centralstimulerande läkemedel.

Kommentar: Läkemedlen är godkända för barn från 6 år. Guanfacin ska dock prövas först efter att atomoxetin eller centralstimulerande adhd-läkemedel har funnits otillräckliga eller olämpliga, enligt den gällande subventionsbegränsningen. Vidare ska nyttan av behandlingen alltid omvärderas regelbundet, enligt det aktuella läkemedlets produktresumé.”
Läs riktlinjerna (rad Bb51)

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för adhd och autism 2024 – Bilaga till kunskapsunderlag.

Vetenskapligt underlag till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för adhd och autism (dnr SBU 2019/421)
Läs riktlinjerna (rad Bb51)

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

SBU. ADHD – Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 217. Mer om översikten

Diarienr:
Publicerad:
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.
Till toppen

Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.

Hitta publikationer och andra sidor här

Liknande kunskapsluckor

Sök fler kunskapsluckor inom samma område: