Kommunikativt stöd för vuxna med autism, jämfört med inget kommunikativt stöd

Population:

Vuxna diagnostiserade med autism enligt DSM eller ICD

Intervention/Insats:

Kommunikativt stöd (kan inkludera olika insatser efter behov, t.ex.

Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK),
Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK),
The Picture Exchange Communication System (PECS),
Picture Communication Symbols (PCS),
Hanen, Pivotal Response Treatment (PRT),
Focused Playtime Intervention (FPI),
Joint Attention, Symbolic Play, Engagement and Regulation (JASPER),
joint attention training, sociala berättelser

Jämförelse:

Inget kommunikativt stöd (t.ex. ingen eller annan behandling, väntelista)

Utfall:

Kommunikationsförmåga (t.ex. tal och språkförmåga, ömsesidig social imitation och delad uppmärksamhet), självständighet, livskvalitet, aktivitet och delaktighet i vardagen, självbestämmande, kärnsymtom, adaptiva färdigheter, utmanande beteende

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

Vad finns?

Socialstyrelsens motivering till rekommendation till hälso- och sjukvården:

”Tillståndet har en stor svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men enligt erfarenhetsbaserad kunskap ökar åtgärden kommunikations- och interaktionsförmågan. Åtgärden kan också öka personernas aktivitet, delaktighet och livskvalitet. Vidare har åtgärden god effekt enligt klinisk erfarenhet i Socialstyrelsens prioriteringsgrupp, och det finns få alternativa åtgärder för patientgruppen.
Kommentar: Möjligheten att kommunicera är en mänsklig rättighet.”
Läs riktlinjerna (rad Bv4)

Se även kunskapsluckan Funktionell kommunikationsträning vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
samt kunskapsluckan Delad uppmärksamhet/Joint Attention vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan: