Förstudie - Insatser och arbetssätt för en mer effektiv övergång till specialiserad vård

Sammanfattning

SBU har genomfört en förstudie i syfte att undersöka vilket vetenskapligt underlag som finns om insatser och arbetssätt som kan förbättra övergången till specialiserad vård, med särskilt fokus på psykisk ohälsa samt vård för barn och unga. Målsättningen har varit att:

1. Undersöka om det finns systematiska översikter av tillräcklig kvalitet och relevans som SBU skulle kunna använda och kommentera.
2. Om sådana översikter saknas, bedöma om det finns ett tillräckligt omfattande och enhetligt underlag av primärstudier för att SBU ska kunna genomföra en egen systematisk översikt eller syntes.

Sammantaget visar förstudien att det varken finns relevanta systematiska översikter som SBU kan kommentera eller ett tillräckligt omfattande och homogent underlag av primärstudier för att genomföra en egen systematisk översikt. Mot denna bakgrund rekommenderar projektgruppen att SBU i nuläget inte inleder ett fullskaligt projekt inom området. Bedömningen baseras på det aktuella vetenskapliga underlaget och kan därför behöva omprövas om ny forskning tillkommer.

Inledning

I dialog med Socialdepartementet har frågan om övergångar från primärvård till specialiserad vård vid psykisk ohälsa uppmärksammats. I och med omställningen till god och nära vård är tanken att fler individer med psykisk ohälsa ska få vård och stöd inom primärvården [1]. Detta innebär att övergången från primärvård till specialiserad vård behöver fungera för att undvika bristande samordning och otydliga övergångar som kan leda till fördröjd vård, försämrade patientutfall, och dessutom till dubbelarbete för vårdpersonalen.

Socialstyrelsen har ett pågående regeringsuppdrag att stärka primärvårdens arbete med psykisk ohälsa [2]. Som en del i detta arbete har Socialstyrelsen beskrivit primärvårdens roll som central och framhållit att behovet av fungerande samverkan med specialiserad vård är stort. Samtidigt pekar myndigheten på variationer i organisering och arbetssätt mellan regioner samt på behov av att utveckla samverkan mellan primärvård och psykiatri [3].

Ett liknande behov har identifierats inom ramen för arbetet med ett nationellt hälsoprogram för barn och unga [4]. Inom vården för barn och unga har vikten av sammanhållen vård lyfts fram som en mycket stor utmaning och ett av de centrala hindren för en jämlik vård [5]. I framtagandet av ett kommande nationellt hälsoprogram för barn och unga tar nu samverkande myndigheter fram stödjande underlag för att stärka övergångar och upptrappning av vård [4].

SBU beslutade därför att inleda en förstudie i syfte att kartlägga vilken forskning som finns om insatser och åtgärder som syftar till att förbättra övergången till specialiserad vård vid psykisk ohälsa samt inom vården för barn och unga. Syftet med förstudien är att förstå förutsättningarna för, och ta ställning till, om ett SBU-projekt bör inledas för att utvärdera det vetenskapliga stödet för insatser och åtgärder vid övergångar till specialiserad vård.

SBU har inte tidigare publicerat någon systematisk översikt eller rapport med fokus på effektiva arbetssätt för övergångar till specialiserad vård.

Frågeställning och avgränsningar

Förstudien har två frågeställningar:

1. Finns det sammanställd forskning om insatser och arbetssätt för en mer effektiv övergång till specialiserad vård som SBU kan kommentera?

2. Om inte, finns det tillräckligt med primärstudier om insatser och arbetssätt för en mer effektiv övergång till specialiserad vård för att SBU ska kunna genomföra en egen systematisk översikt eller syntes?

Frågeställningarna har i dialog med departementet och Socialstyrelsen avgränsas till populationerna barn och unga, oavsett tillstånd och problem, samt personer med psykisk ohälsa oavsett ålder.

Förstudien har vidare avgränsats till kvantitativa studier, såsom effektutvärderingar och hälsoekonomiska analyser. Detta eftersom det identifierade behovet främst rör val och prioritering mellan olika arbetssätt. Kvalitativa studier bedöms därför inte vara prioriterade inom ramen för denna förstudie.

Se Tabell 1 för en detaljerad beskrivning av avgränsningar för förstudien. Avgränsningarna har utformats med hänsyn till svensk kontext, genom inklusions- och exklusionskriterier som syftar till att öka relevansen och hantera överförbarheten av internationella studier.

Metod och genomförande

Litteratursökning

Ett flertal sonderande litteratursökningar efter översikter har utförts i PubMed och Scopus, bland annat med hjälp av citeringssökning. Sökprocessen har varit iterativ och explorativ i nära samråd med ansvarig projektledare. Litteratursökningen har avgränsats till översikter (systematiska översikter och kartläggningar).

Relevansgranskning

Relevansgranskningen av litteratur genomfördes av två SBU-medarbetare oberoende av varandra (i ett första steg på titel- och abstraktnivå, och därefter i fulltext).

Bedömning av risk för bias

För bedömning av risk för bias användes granskningsmallen Snabbstar 2 [6]. Två medarbetare från SBU gjorde bedömningen oberoende av varandra. Eftersom kartläggningar (scoping reviews) inte är utformade för att bedömas med Snabbstar 2 tillämpades mallen i förenklad form. Bedömningen fokuserade på centrala aspekter av översikternas metodik, och någon åtskillnad mellan låg och måttlig risk för bias gjordes inte. Kartläggningar bedömdes ha hög risk för bias om grundläggande metodkrav inte var uppfyllda, exempelvis avseende litteratursökning eller urvalsprocess.

Dataextraktion

SBU har i denna förstudie valt att presentera data från alla översikter oavsett översikternas risk för bias, men utan att presentera resultat eller slutsatser.

De inkluderade översikterna sammanställdes i en tabell utifrån ett antal relevanta variabler. Eftersom översikterna ofta hade en bredare frågeställning än den aktuella förstudien genomfördes därefter en relevansgranskning av de primärstudier som ingick i översikterna. Syftet var att identifiera vilka primärstudier som var relevanta i förhållande till förstudiens avgränsningar. För vissa av översikterna saknades information om inkluderade primärstudier. I dessa fall har SBU gått igenom översikternas referenslistor för att få en överblick av möjligt intressanta primärstudier relevanta för området. De primärstudier som bedömdes som relevanta extraherades därefter och sammanställdes i en separat tabell utifrån ett antal relevanta variabler.

Dataextraktionen för både översikter och primärstudier genomfördes av två medarbetare på SBU.

Bedömning och beslut

Projektgruppen har inhämtat synpunkter på bedömningen från representanter från Socialstyrelsen som arbetar med regeringsuppdragen att genomföra nationella utvecklingsinsatser för att stärka primärvårdens arbete med psykisk ohälsa (S2025/01229) samt att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga (S2023/02379).

SBU:s interna kvalitetssäkringsgrupp har rådfrågats och fått lämna synpunkter på förstudiens genomförande och slutsatser. Slutgiltigt beslut har tagits av ansvarig chef.

Resultat

Översikter

Totalt identifierades tio relevanta översikter (både systematiska översikter och kartläggningar) för frågeställningen. Se Figur 1 för ett flödesschema för gallringsprocessen. Av dessa tio var hälften systematiska översikter och hälften kartläggningar.

Nio översikter bedömdes ha en hög risk för bias och en översikt bedömdes ha måttlig risk för bias [7]. Översikten med måttlig risk för bias var en kartläggning av primärstudier som utvärderat koordinatorer för att stärka övergången av psykosociala insatser från primärvård till specialiserad vård vid skadligt bruk och beroende. Denna kartläggning hade inte genomfört någon sammanvägning av resultat eller bedömt resultatens tillförlitlighet.

Sju av översikterna inkluderade primärstudier som rör alla åldersgrupper och tillstånd (se Tabell 2). Tre av översikterna var avgränsade till en särskild åldersgrupp och/eller ett visst tillstånd (se Tabell 3).

Primärstudier

Totalt identifierades sex relevanta primärstudier från översikterna (se Tabell 4). Ingen av dessa studier rörde övergångar för barn och unga med somatisk ohälsa från primärvård till specialiserad vård. Två studier [16] [11] har inkluderade patienter oavsett ålder, men presenterade inga resultat uppdelat på åldersgrupper. Fyra studier [20] [9] [10] [21] rörde övergången från primärvård till specialiserad vård vid psykisk ohälsa:

• utbildning till allmänläkare om upptäckt och remittering (psykossjukdom)
• standardiserad bedömning av svårighetsgrad vid remittering (vuxna med alla tillstånd)
• e-konsultationer (alla tillstånd och åldrar)
• utbildning till barnläkare om upptäckt och remittering av skadligt bruk och beroende hos barn och unga.

Samlad bedömning av resultatet från förstudien

Det saknas välgjorda och tillförlitliga systematiska översikter som svarar på frågeställningen om insatser för effektiva övergångar till specialiserad vård för barn och unga eller för psykisk ohälsa. Befintliga översikter rör i huvudsak vuxna populationer och då oftast inom somatisk vård.

Förstudien har identifierat ett fåtal primärstudier som utvärderat insatser och åtgärder i syfte att förbättra övergångar till specialiserad vård för de grupper som varit i fokus. Dessa studier har utvärderat olika insatser för olika populationer med olika utfall. I underlaget hittades inga studier som rörde barn och unga på en generell (icke-diagnosspecifik) nivå. Endast en studie som rör skadligt bruk och beroende identifierades. För psykisk ohälsa identifierades ett antal primärstudier, men underlaget bedöms vara alltför heterogent för att myndigheten ska kunna göra en översikt eller kartläggning.

Sammantaget visar förstudien att det vetenskapliga underlaget är allt för heterogent och otillräckligt för att det ska vara av värde att göra en systematisk översikt i frågan. Projektgruppen bedömer att överförbarheten av övergångar till specialiserad vård för vuxna inom somatisk vård inte är direkt överförbar till vården vid psykisk ohälsa och till vård för barn och unga.

Rekommendation från förstudien

SBU:s förstudie visar att det inom det undersökta området finns:

• en brist på relevanta systematiska översikter,
• otillräckligt med primärstudier,
• betydande heterogenitet i insatser, populationer och utfall i de få studier som identifierats (både systematiska översikter och primärstudier).

Projektgruppen rekommenderar därför att inte starta ett SBU-projekt om insatser och åtgärder i syfte att förbättra övergångar till specialiserad vård.

Projektgrupp

• Maral Jolstedt, projektledare
• Sarah Vigerland, biträdande projektledare
• Anna-My Strandell, utredare
• Sigrid Widén, projektadministratör
• Carl Gornitzki, informationsspecialist
• Jenny Odeberg, enhetschef och projektansvarig chef (i nära samarbete med enhetschef Leif Strömwall)

Referenser

1. SOU 2021:6. God och nära vård: rätt stöd till psykisk hälsa. Statens offentliga utredningar. Stockholm. [accessed Mar 16 2016]. Available from: https://www.regeringen.se/contentassets/9d0e520a47e547a2904608427f3aca7c/sou-2021_6--god-och-nara-vard---ratt-stod-till-psykisk-halsa.pdf
2. Uppdrag för att stärka primärvårdens arbete med psykisk ohälsa. Stockholm: Socialdepartementet. [accessed Mar 26 2026]. Available from: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/06/uppdrag-for-att-starka-primarvardens-arbete-med-psykisk-ohalsa/
3. Primärvårdens arbete med psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen; 2025. [accessed Mar 26 2026]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/057250a6e6094c5fba711f1f8008341d/2025-3-9528.pdf
4. Uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga. Stockholm: Socialdepartementet. [accessed Mar 26 2026]. Available from: https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2023/08/uppdrag-att-ta-fram-ett-nationellt-halsoprogram-for-barn-och-unga/
5. SOU 2021:34. Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Statens offentliga utredningar. Stockholm. [accessed Mar 26 2026]. Available from: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/05/sou-202134/
6. Snabbstar 2: Bedömningsmall för systematiska översikter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. [accessed Apr 24 2026]. Available from: https://www.sbu.se/contentassets/65ea96dd660348df8cde67b674cc2bc8/snabbstar2-med-manual.pdf
7. Hadani Y, Tarikogullari I, Oesterle TS, McGinnis MT, Nidey N, Lai B, et al. Care coordination in screening, brief intervention, and referral to treatment (SBIRT): A scoping review. The American journal on addictions. 2026;35(1):22–35. Available from: https://dx.doi.org/10.1111/ajad.70104
8. Blank L, Baxter S, Woods HB, Goyder E, Lee A, Payne N, et al. Referral interventions from primary to specialist care: a systematic review of international evidence. The British journal of general practice : the journal of the Royal College of General Practitioners. 2014;64(629):e765–74. Available from: https://dx.doi.org/10.3399/bjgp14X682837
9. Lester H, Birchwood M, Freemantle N, Michail M, Tait L. REDIRECT: cluster randomised controlled trial of GP training in first-episode psychosis. Br J Gen Pract. 2009;59(563):e183–90. Available from: https://doi.org/10.3399/bjgp09X420851
10. Slade M, Gask L, Leese M, McCrone P, Montana C, Powell R, et al. Failure to improve appropriateness of referrals to adult community mental health services--lessons from a multi-site cluster randomized controlled trial. Fam Pract. 2008;25(3):181–90. Available from: https://doi.org/10.1093/fampra/cmn025
11. Wallace P, Barber J, Clayton W, Currell R, Fleming K, Garner P, et al. Virtual outreach: a randomised controlled trial and economic evaluation of joint teleconferenced medical consultations. Health Technol Assess. 2004;8(50):1–106, iii–iv. Available from: https://doi.org/10.3310/hta8500
12. Campaz-Landazabal D, Vargas I, Vazquez M-L. Impact of coordination mechanisms based on information and communication technologies on cross-level clinical coordination: A scoping review. Digital health. 2024;10(101690863):20552076241271854. Available from: https://dx.doi.org/10.1177/20552076241271854
13. Faulkner A, Mills N, Bainton D, Baxter K, Kinnersley P, Peters TJ, et al. A systematic review of the effect of primary care-based service innovations on quality and patterns of referral to specialist secondary care. The British journal of general practice : the journal of the Royal College of General Practitioners. 2003;53(496):878–84.
14. Greenwood-Lee J, Jewett L, Woodhouse L, Marshall DA. A categorisation of problems and solutions to improve patient referrals from primary to specialty care. BMC Health Serv Res. 2018;18(1):986. Available from: https://doi.org/10.1186/s12913-018-3745-y
15. Grimshaw JM, Winkens RAG, Shirran L, Cunningham C, Mayhew A, Thomas R, et al. Interventions to improve outpatient referrals from primary care to secondary care. The Cochrane database of systematic reviews. 2005(3):CD005471. Available from: https://dx.doi.org/10.1002/14651858.CD005471
16. Linnala A, Aromaa A, Mattila K. Specialists as consultants to GPs. Private sector services as an alternative way of organising consultant services in health care. Scand J Prim Health Care. 2001;19(2):90–4. Available from: https://doi.org/10.1080/028134301750235295
17. Khatri R, Endalamaw A, Erku D, Wolka E, Nigatu F, Zewdie A, et al. Continuity and care coordination of primary health care: a scoping review. BMC Health Serv Res. 2023;23(1):750. Available from: https://doi.org/10.1186/s12913-023-09718-8
18. Plummer ML, Calvello Hynes E, Fogarty J, Toro Polanco N, Reynolds T. Optimizing people's movement across the health system: a scoping review of referral systems within a primary health care approach. Primary health care research & development. 2025;26(100897390):e94. Available from: https://dx.doi.org/10.1017/S1463423625100546
19. Bolton Saghdaoui L, Lampridou S, Tavares S, Lear R, Davies AH, Wells M, et al. Interventions to improve referrals from primary care to outpatient specialist services for chronic conditions: a systematic review and framework synthesis update. Systematic Reviews. 2025;14(1):103. Available from: https://doi.org/10.1186/s13643-025-02841-z
20. Golberstein E, Kolvenbach S, Carruthers H, Druss B, Goering P. Effects of electronic psychiatric consultations on primary care provider perceptions of mental health care: Survey results from a randomized evaluation. Healthc (Amst). 2018;6(1):17–22. Available from: https://doi.org/10.1016/j.hjdsi.2017.01.002
21. Sterling S, Kline-Simon AH, Jones A, Satre DD, Parthasarathy S, Weisner C. Specialty addiction and psychiatry treatment initiation and engagement: Results from an SBIRT randomized trial in pediatrics. Journal of Substance Abuse Treatment. 2017;82:48–54. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jsat.2017.09.005
22. Schraeder K, Allemang B, Felske AN, Scott CM, McBrien KA, Dimitropoulos G, et al. Community based Primary Care for Adolescents and Young Adults Transitioning From Pediatric Specialty Care: Results from a Scoping Review. Journal of Primary Care & Community Health. 2022;13:21501319221084890. Available from: https://doi.org/10.1177/21501319221084890