Förstudie - Insatser och arbetssätt för en mer effektiv övergång från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin

Sammanfattning

Förstudien syftar till att undersöka vilket vetenskapligt underlag som finns om insatser och arbetssätt för att stödja vårdövergången från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) till vuxenpsykiatrin (VUP). Fokus ligger på att bedöma om det finns relevanta systematiska översikter som SBU kan kommentera, eller om det finns ett tillräckligt underlag av primärstudier för att genomföra en egen systematisk översikt av effekter.

Ingen översikt bedöms vara tillräckligt välgjord för att ligga till grund för en kommentar från SBU. Totalt identifierar SBU tre kontrollerade studier som utvärderar effekten av insatser och arbetssätt för vårdövergångar mellan BUP och VUP. Två av dessa bedöms kunna vara relevanta för en framtida systematisk översikt vid SBU, vilket inte är tillräckligt för att rekommendera en SBU utvärderar.

Förstudien innefattar inte sökning av primärstudier och det kan inte uteslutas att ytterligare relevanta primärstudier har tillkommit efter översikternas sökdatum. För att kunna bedöma om det finns tillräckliga förutsättningar för en systematisk översikt vid SBU behöver detta undersökas vidare i en kompletterande förstudie.

Inledning

I dialog med Socialdepartementet har frågan om vårdövergångar mellan barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och vuxenpsykiatrin (VUP) uppmärksammats som ett viktigt utvecklingsområde. Övergången, som i praktiken ofta sammanfaller med 18-årsdagen, innebär ett skifte mellan två organisatoriskt, kliniskt och kulturellt skilda vårdsystem. Samordningen mellan BUP och VUP är dessutom ofta beroende av lokala rutiner och arbetssätt, vilket kan bidra till variation i hur vårdövergångar genomförs. Samtidigt sammanfaller denna vårdövergång med en utvecklingsfas där individen genomgår betydande biologiska, psykologiska och sociala förändringar, vilket gör perioden särskilt känslig.

Internationell forskning inom vårdövergångar inom psykiatrin (engelska transitional psychiatry) betonar att övergången från BUP inte bör ses som ett enskilt administrativt tillfälle, utan som en planerad och sammanhållen process över tid. Dock har brister påvisats i praktiken, med avbrott i vårdkontinuitet och hög andel patienter som faller ur vård trots fortsatt behov [1]. I svensk kontext innebär övergången från BUP inte alltid en överföring till VUP. För vissa unga avslutas kontakten med specialistpsykiatrin, medan andra övergår till fortsatt vård i primärvården.

Tidigare rapporter från Socialstyrelsen beskriver både ett kraftigt ökat inflöde till BUP, särskilt relaterat till neuropsykiatriska tillstånd, och samtidiga utmaningar vad gäller vårdkedjor, ansvarsfördelning och samverkan mellan vårdnivåer och aktörer [2]. Detta aktualiserar behovet av välfungerande vårdövergångar för unga med fortsatt behov av psykiatrisk vård efter 18 års ålder.

Även inom VUP finns betydande utmaningar kopplade till tillgänglighet, kapacitet och samordning [3]. Mot bakgrund av detta lyfts övergången från BUP till VUP fram som ett särskilt viktigt utvecklingsområde, där behovet av mer sammanhängande och individanpassade vårdprocesser betonas [4].

Mot denna bakgrund initierade SBU en förstudie med fokus på insatser och arbetssätt som syftar till att förbättra vårdövergången för unga med fortsatt behov av psykiatrisk vård efter 18-årsdagen. SBU har, såvitt känt, inte tidigare publicerat någon systematisk översikt eller rapport med fokus på effektiva arbetssätt för vårdövergångar barnsjukvård till vuxensjukvård. Det finns därmed ingen tidigare SBU-publikation som specifikt belyser detta område ur ett effekt- eller hälsoekonomiskt perspektiv.

Frågeställning och avgränsningar

Förstudien har två frågeställningar:

1. Finns det relevanta systematiska översikter om insatser och arbetssätt för att stödja vårdövergången från BUP till VUP som SBU kan kommentera?
2. Om relevanta och användbara systematiska översikter saknas, finns det då inom ramen för förstudiens avgränsningar, primärstudier som tyder på att förutsättningar finns för att genomföra en systematisk översikt av effekter av insatser och arbetssätt för vårdövergångar mellan BUP och VUP?

För identifieringen av primärstudier är underlaget i första hand avgränsat till primärstudier som kan identifieras via de systematiska forskningssammanställningar som hittas. Primärstudier kan identifieras oavsett utfallet av de systematiska översikternas kvalitetsbedömning.

Förstudien är avgränsad till kvantitativ forskning, såsom effektutvärderingar och hälsoekonomiska analyser. Detta motiveras av att det identifierade behovet rör val mellan olika organisatoriska insatser och arbetssätt, där kunskap om effekter är central. Kvalitativa studier, exempelvis om upplevelser eller implementeringsförutsättningar, prioriteras därför inte inom ramen för denna förstudie.

Avgränsningarna syftar till att fånga alla typer av insatser, modeller och arbetssätt i syfte att förbättra övergången från BUP till VUP. Fokus ligger på den grupp unga som har en pågående kontakt med BUP och står inför övergången till VUP, vanligtvis i åldern 17–18 år.

Relevans och överförbarhet till en svensk kontext säkerställs bland annat genom att inkludera studier från höginkomstländer och genom att fokusera på organisatoriska insatser inom hälso- och sjukvården. Se Tabell 1 för en detaljerad redovisning av inklusions- och exklusionskriterier.

Metod och genomförande

Litteratursökning

Sonderande litteratursökningar efter översikter utfördes i PubMed och Scopus, bland annat med hjälp av citeringssökning. Sökprocessen var iterativ och explorativ i nära samråd med ansvarig projektledare. Litteratursökningen avgränsades till översikter (systematiska översikter och kartläggningar). Under arbetet identifierades även en riktlinje från NICE i England [1]. Sökstrategin från denna rapport upprepades med ett filter för systematiska översikter i databasen Scopus med avgränsning till år 2016 och framåt. Det är denna sökning som utgjorde huvudsaklig grund för resultatet i denna förstudie.

Relevansgranskning

Relevansgranskningen av litteratur genomfördes av två SBU-medarbetare oberoende av varandra (i ett första steg på titel och abstrakt-nivå, och därefter i fulltext).

Bedömning av risk för bias

För bedömning av risk för bias användes granskningsmallen Snabbstar 2 [5]. Två medarbetare från SBU gjorde bedömningen oberoende av varandra. Snabbstar är anpassad för systematiska översikter snarare än kartläggningar, varför vissa anpassningar gjordes. En kartläggning bedömdes ha hög risk för bias om den inte klarade de första två stegen i Snabbstar 2. Kartläggningar bedömdes ha måttlig risk för bias om det hade gjorts en sammanställning av identifierade studier på ett ändamålsenligt sätt och om det fanns en tydligt redovisad risk för bias-bedömning av inkluderade artiklar.

Dataextraktion

I ett första steg sammanställdes de identifierade översikterna i en tabell utifrån relevanta variabler. Därefter gick SBU igenom de primärstudier som ingick i översikterna för att identifiera studier som var relevanta för förstudiens frågeställning och avgränsningar. Primärstudier som innehöll en kontrollgrupp bedömdes vara relevanta. Dataextraktionen gjordes av två medarbetare på SBU. SBU valde i denna förstudie att presentera data från alla översikter oavsett risk för bias, men inga resultat eller slutsatser presenterades.

Externa kontakter av betydelse

Projektgruppen har haft dialog med sakkunniga på Socialstyrelsen, bland annat från regeringsuppdragen Nationella utvecklingsinsatser för att stärka den specialiserade psykiatriska vården för vuxna med särskilt fokus på ökad vårdkapacitet (S2025/01528, S2025/02071, S2026/00095 (delvis)) samt Insatser för att utveckla arbetet med nationella utvecklingsteam (S2025/00657).

Bedömning och beslut

SBU:s interna kvalitetssäkringsgrupp rådfrågades och fick lämna synpunkter på förstudiens genomförande och slutsatser. Slutgiltigt beslut togs av ansvarig chef.

Resultat

Översikter

Totalt identifierades nio relevanta översikter. Sex av dessa var systematiska översikter [6-11], en var en översikt över översikter [12] och två var kartläggningar[13] [14]. Se Figur 1 för ett flödesschema över gallringsprocessen. Ingen översikt var publicerad efter 2022. Den senaste litteratursökningen bland de inkluderade översikterna genomfördes i juni 2021 [6].

Alla systematiska översikter bedömdes ha hög risk för bias [6–11]. Översikten över översikter bedömdes ha måttlig risk för bias [12]. Båda kartläggningarna bedömdes ha hög risk för bias [13] [14].

Se Tabell 2 för en sammanställning av inkluderade översikter.

Primärstudier

Utifrån identifierade systematiska forskningssammanställningar hittades två kontrollerade primärstudier [15] [16] som bedömdes vara relevanta för förstudiens frågeställning.

Ytterligare en kontrollerad primärstudie [17] identifierades utanför den systematiska litteraturgenomgången under arbetet med bedömning av risk för bias. Primärstudien bedömdes vara relevant för förstudiens frågeställning och inkluderades därför i resultatet. Studien är publicerad 2023 och har således tillkommit efter de identifierade översikterna.

Nedan presenteras de tre primärstudierna översiktligt.

Gilmer et. al. (2012) [16]

I artikeln beskrivs en icke-randomiserad kontrollerad studie (NRSI) som utvärderade om öppenvårdsprogram särskilt utformade för unga i övergångsålder påverkade användningen av psykiatriska vårdtjänster jämfört med sedvanligt öppenvårdsprogram för vuxna.

Populationen bestod av unga personer med psykisk ohälsa i åldern 19–23 år. Studien jämförde personer som fick vård inom ungdomsanpassade öppenvårdsprogram med personer som deltog i ordinarie öppenvårdsprogram inom VUP. Utfallen handlade främst om användning av vård och andra samhällsinsatser, såsom antal öppenvårdsbesök, inläggningar i slutenvård och besök inom akutsjukvård.

Lemke et al. (2018) [15]

I artikeln beskrivs en randomiserad kontrollerad studie (RCT) där man utvärderade en samordnad vårdövergångsinsats för ungdomar och unga vuxna med kroniska tillstånd vid övergången från barn- till vuxenvård. Insatsen bestod av stöd och samordning kring vårdövergången (engelska health care transition care coordination). Studien undersökte bland annat deltagarnas upplevelser av vårdens kvalitet och samordning i samband med övergången.

Populationen omfattade unga personer med olika typer av kroniska tillstånd, bland annat neuropsykiatriska tillstånd, ångest eller depression, somatiska eller genetiska sjukdomar samt komplex multisjuklighet. Studien särredovisade inte resultaten för gruppen med psykisk ohälsa eller psykiatriska tillstånd och det framgick inte hur stor andel av studiedeltagarna som hade psykiatriska besvär.

Singh et al. (2023) [17]

I artikeln beskrivs en kluster-randomiserad kontrollerad studie som undersökte om en strukturerad och samordnad modell för vårdövergång (engelska managed transition) förbättrade psykisk hälsa hos unga personer i övergången mellan BUP och VUP.

Studien genomfördes i åtta europeiska länder och inkluderade unga personer med psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska tillstånd. Insatsen bestod bland annat av utbildning av kliniker, strukturerad bedömning av övergångsbehov och beredskap, samt förbättrad informationsöverföring från barn till vuxensjukvård. Det finns ytterligare en artikel (Rowland et al) som undersökte samma studiepopulation men med andra utfall [18]. Artikeln av Singh et al. fokuserade på kliniska utfall, medan artikeln av Rowland et al. analyserade övergångsutfall.

Samlad bedömning av resultatet från förstudien

Förstudien identifierade inte någon välgjord systematisk översikt som besvarade frågan om insatser eller arbetssätt för att stödja övergången från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) till vuxenpsykiatrin (VUP) har effekt.

Totalt identifierade SBU tre kontrollerade studier som utvärderade effekten av insatser och arbetssätt för att stödja vårdövergångar mellan BUP och VUP. Av dessa bedömdes två studier [17] [16] kunna vara relevanta för en potentiell framtida systematisk översikt vid SBU. I den tredje studien särredovisades inte populationen med psykisk ohälsa eller psykiatriska tillstånd och den bedömdes därför inte vara användbar.

Förstudien omfattade inte någon sökning efter primärstudier. Det kan därför inte uteslutas att det finns ytterligare relevanta primärstudier inom området, särskilt studier publicerade efter de inkluderade översikternas sökdatum.

Rekommendation från förstudien

SBU:s förstudie visar att det inom området saknas välgjorda systematiska översikter som kan ligga till grund för en SBU kommenterar.
I förstudien identifierades endast två relevanta kontrollerade primärstudier, vilket inte är tillräckligt för att rekommendera ett SBU Utvärderar-projekt. En möjlig framtida åtgärd skulle kunna vara att genomföra en kompletterande förstudie med fokus på primärstudier publicerade efter 2021. Ett sådant arbete skulle kunna ge ett bättre underlag för att bedöma om förutsättningar finns för att genomföra en systematisk översikt eller andra kunskapssammanställningar inom området.

Projektgrupp

• Maral Jolstedt, projektledare
• Sarah Vigerland, biträdande projektledare
• Anna-My Strandell, utredare
• Sigrid Widén, projektadministratör
• Carl Gornitzki, informationsspecialist
• Leif Strömwall, projektansvarig chef

Referenser

1. NICE. Transition from children’s to adults’ services for young people using health or social care services. Manchester: NICE; 2016. NICE guideline. [accessed May 18 2026]. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/ng43/evidence
2. Socialstyrelsen. Nationellt utvecklingsteam inom den specialiserade psykiatriska vården. Stockholm: Socialstyrelsen; 2026. [accessed May 18 2026]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/56f7bc21f62846bb8bff35c99a79d05d/2026-3-10122.pdf
3. Socialdepartementet S2025/01528 S2025/02071 S2026/00095 (delvis) Uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra nationella utvecklingsinsatser för att stärka den specialiserade psykiatriska vården för vuxna med särskilt fokus på ökad vårdkapacitet. Stockholm: Regeringskansliet. [accessed May 18 2026]. Available from: https://statsbidrag.socialstyrelsen.se/globalassets/dokument/styrdokument/statsbidrag-uppdrag-specialiserad-psykiatrisk-vard-2026.pdf
4. Socialstyrelsen. Uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra nationella utvecklingsinsatser för att stärka den specialiserade psykiatriska vården för vuxna med särskilt fokus på ökad vårdkapacitet – Delredovisning med plan för genomförande. Stockholm: Socialstyrelsen; 2026. Dnr 11457/2026.
5. Snabbstar 2: Bedömningsmall för systematiska översikter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. [accessed April 24 2026]. Available from: https://www.sbu.se/contentassets/65ea96dd660348df8cde67b674cc2bc8/snabbstar2-med-manual.pdf
6. Anderson JK, Newlove-Delgado T, Ford TJ. Annual Research Review: A systematic review of mental health services for emerging adults - moulding a precipice into a smooth passage. J Child Psychol Psychiatry. 2022;63(4):447–62. Available from: https://doi.org/10.1111/jcpp.13561
7. Embrett MG, Randall GE, Longo CJ, Nguyen T, Mulvale G. Effectiveness of Health System Services and Programs for Youth to Adult Transitions in Mental Health Care: A Systematic Review of Academic Literature. Adm Policy Ment Health. 2016;43(2):259–69. Available from: https://doi.org/10.1007/s10488-015-0638-9
8. Paul M, Street C, Wheeler N, Singh SP. Transition to adult services for young people with mental health needs: A systematic review. Clin Child Psychol Psychiatry. 2015;20(3):436–57. Available from: https://doi.org/10.1177/1359104514526603
9. Schmidt A, Ilango SM, McManus MA, Rogers KK, White PH. Outcomes of Pediatric to Adult Health Care Transition Interventions: An Updated Systematic Review. J Pediatr Nurs. 2020;51:92–107. Available from: https://doi.org/10.1016/j.pedn.2020.01.002
10. Scholz B Ba BP, Battams S Grad Cert Hlth BABAP, Platania-Phung C Ba P, Happell B Rn CPNBADEBEMEP. Transitioning from Adolescent to Adult Mental Health Services: An Integrative Literature Review. Issues Ment Health Nurs. 2019;40(2):97–111. Available from: https://doi.org/10.1080/01612840.2018.1524534
11. Yassaee A, Hale D, Armitage A, Viner R. The Impact of Age of Transfer on Outcomes in the Transition From Pediatric to Adult Health Systems: A Systematic Review of Reviews. J Adolesc Health. 2019;64(6):709–20. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2018.11.023
12. Hart LC, Patel-Nguyen SV, Merkley MG, Jonas DE. An Evidence Map for Interventions Addressing Transition from Pediatric to Adult Care: A Systematic Review of Systematic Reviews. J Pediatr Nurs. 2019;48:18–34. Available from: https://doi.org/10.1016/j.pedn.2019.05.015
13. Adu J, Oudshoorn A, Van Berkum A, Pervez R, Norman R, Canas E, et al. Review: System transformation to enhance transitional age youth mental health - a scoping review. Child Adolesc Ment Health. 2022;27(4):399–418. Available from: https://doi.org/10.1111/camh.12592
14. Doucet S, Splane J, Luke A, Asher KE, Breneol S, Pidduck J, et al. Programmes to support paediatric to adult healthcare transitions for youth with complex care needs and their families: A scoping review. Child Care Health Dev. 2022;48(5):659–92. Available from: https://doi.org/10.1111/cch.12984
15. Lemke M, Kappel R, McCarter R, D'Angelo L, Tuchman LK. Perceptions of Health Care Transition Care Coordination in Patients With Chronic Illness. Pediatrics. 2018;141(5). Available from: https://doi.org/10.1542/peds.2017-3168
16. Gilmer TP, Ojeda VD, Fawley-King K, Larson B, Garcia P. Change in mental health service use after offering youth-specific versus adult programs to transition-age youths. Psychiatr Serv. 2012;63(6):592–6. Available from: https://doi.org/10.1176/appi.ps.201100226
17. Singh SP, Tuomainen H, Bouliotis G, Canaway A, De Girolamo G, Dieleman GC, et al. Effect of managed transition on mental health outcomes for young people at the child-adult mental health service boundary: a randomised clinical trial. Psychol Med. 2023;53(6):2193–204. Available from: https://doi.org/10.1017/S0033291721003901
18. Rowland T, Winsper C, Morroni D, Appleton R, Tuomainen H, Dieleman GC, et al. The effect of managed transition on the proportion of young people transitioning from CAMHS to AMHS: Analysis of the Milestone Cluster Randomised Clinical Trial. Psychol Med. 2026;56:e91. Available from: https://doi.org/10.1017/S0033291726103766