Titthålskirurgi vid koloncancer

Alerts bedömning

Version: 4

Metod och målgrupp

Årligen upptäcks cirka 3 500 nya fall av koloncancer. Laparoskopisk kirurgi (titthålskirurgi) är ett alternativ till öppen kirurgi vid operation av cancer i tjocktarmen (kolon). Sammanlagt bedöms att 1 000–2 000 laparoskopiska koloningrepp hittills har utförts i Sverige. Koloncancer drabbar årligen cirka 3 500 personer. Den potentiella målgruppen för metoden uppskattas till cirka 2 000 patienter per år.

Patientnytta

Öppen kirurgi är den idag etablerade metoden för operation av koloncancer. Tre studier där jämförelse gjorts mellan öppen och laparoskopisk operation för koloncancer har publicerats. Endast i en av dessa har långtidsuppföljning genomförts. I denna studie, som inkluderade 219 patienter, visades på en förbättrad cancerfri överlevnad för laparoskopiskt opererade patienter. Mera definitivt ställningstagande till om metoderna är likvärdiga vad avser långtidsöverlevnad kan ske först när resultaten från tre pågående randomiserade kontrollerade studier finns tillgängliga.

Laparoskopisk operation av koloncancer tar vanligen 20–40 minuter längre tid att utföra än öppen operation (som tar cirka 1,5–2 timmar). Till fördelarna med laparoskopiskt ingrepp hör mindre blodförlust, mindre smärta efter operation, snabbare återkomst av normal tarmfunktion och kortare vårdtid. Inom ramen för randomiserade studier övergick man i mellan 11 och 25 procent av de laparoskopiska ingreppen till öppet ingrepp (konvertering).

Ekonomiska aspekter

Hälsoekonomiska undersökningar som jämför laparoskopisk med öppen operation saknas. Studier av sjukvårdskostnaderna ger motstridiga resultat.

Kunskapsläge

Det finns i dagsläget viss* vetenskaplig dokumentation om de medicinska korttidseffekterna. Däremot finns ringa* vetenskaplig dokumentation om de medicinska långtidseffekterna och effekter på hälsorelaterad livskvalitet. Det finns ingen* dokumentation av kostnadseffekter. I avvaktan på att resultat från pågående studier med långtidsuppföljning publiceras, bör användningen av metoden ske inom ramen för vetenskapliga studier.

*Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Bo Anderberg, Professor, MISS-kliniken, Huddinge Universitetssjukhus, Stockholm, och Martin Janson, Specialistläkare, Colorektalsektionen, Gastroenterologiskt centrum, Huddinge Universitetssjukhus, Stockholm. Rapporten har granskats av Eva Haglind, Professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.