MRT vid skador och oklara knäledsbesvär

Alerts bedömning

Version: 1

Metod och målgrupp

Skador och oklara knäledsbesvär är mycket vanliga och leder ofta till arbetsoförmåga. Exakta uppgifter om målgruppens storlek saknas. För att diagnostisera skador eller oklara knäledsbesvär används i första hand kliniska undersökningsmetoder och patientens sjukhistoria. Dessutom utförs ofta en röntgenundersökning, vid vilken eventuella förändringar i skelettet kan ses. För att upptäcka skador eller andra förändringar i knäledens mjukdelar, ledband, ledkapsel eller knäledens broskytor används magnet-resonans-tomografi (MRT) eller artroskopi (titthålsundersökning). Fördelen med MRT är att den inte är invasiv. Artroskopi har fördelen att det går att behandla de förändringar som iakttas inne i leden vid samma tillfälle som den diagnostiska undersökningen utförs. En aktuell klinisk frågeställning är om det är en effektiv strategi att initialt genomföra MRT vid skador och knäleds­besvär och först därefter avgöra om artroskopi ska utföras eller ej.

Patientnytta

MRT:s egenskaper vid diagnostik av knäledsbesvär har analyserats i flera studier där artroskopi använts som referens. Med MRT kunde cirka 80 procent av de förändringar som diagnostiserats med artroskopi identifieras. Vidare kunde man med MRT frikänna cirka 90 procent av de fall som frikändes vid artroskopi. Det framgick att med inledande MRT kunde artroskopier undvikas och därmed besparades patienter obehag och risk för komplikationer.

Ekonomiska aspekter

Beräkningar i USA har visat att kostnaderna för MRT uppvägdes av att färre artroskopier behövde genomföras. Samma beräkning, men med svenska kostnadsdata, ger dock en kostnadsökning med 25 procent.

Kunskapsläget

Det finns god* vetenskaplig dokumentation om MRT:s egenskaper vid diagnostik av knäled då artroskopi använts som referens. Det finns ringa* vetenskaplig dokumentation om metodens kostnadseffektivitet .

Initial MRT skulle kunna vara en kostnadseffektiv strategi vid diagnostik av skador och oklara knäledsbesvär, eftersom onödiga ingrepp kan undvikas. Kostnadsskillnaden mellan MRT och artroskopi är i Sverige inte så betydande att det i dagsläget går att dra slutsatsen att generell initial MRT skulle vara motiverad. Ett första steg skulle därför kunna vara att identifiera de indikationer där strategin förväntas ge mest nytta. Då de genomförda studierna inte klargör vilka indikationer som främst ska väljas är det angeläget att väl upplagda studier utförs där klarhet om detta skapas. Likaså är det angeläget att genomföra svenska hälsoekonomiska bedömningar där patienternas uppoffringar och sjukvårdens resursåtgång vägs samman.

*Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Kjell Jonsson, professor, BFC Röntgen, Universitetssjukhuset, Lund, och Jan Gillquist, professor emeritus, Linköping. Rapporten har granskats av Jon Karlsson, professor, Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitets­sjukhuset, Göteborg.