Kunskapsläget kan ha förändrats genom att det har kommit ny forskning eller systematiska översikter av relevans för den aktuella frågeställningen. Sammanställda resultat och ett kunskapsläge med starkt vetenskapligt stöd är dock ofta tillförlitliga över tid.
Välkommen att läsa mer i SBU:s Metodbok. Metodboken ger vägledning åt de som utför och granskar systematiska översikter inom hälso- och sjukvård, tandvården samt socialtjänst och funktionshinderområdet.
Fotkirurgi vid sent utvecklad plattfothet
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Alerts bedömning
Version: 1
Metoden
Sent utvecklad plattfothet innebär ett tillstånd med belastningssmärta till följd av kollaps av det längsgående fotvalvet, oftast orsakat av en bristning av en kraftig sena. Tillståndet kan medföra varierande besvär, från måttliga i ett tidigt skede till ett invalidiserande smärttillstånd med uttalad ledpåverkan i slutstadiet. Vid lindrig form behandlas tillståndet med skoinlägg och skojustering. Vid svårare former av plattfothet och vid bestående bristning i senan är inlägg otillräckligt. I detta skede finns inget alternativ till operation. Det finns dock ingen enhetlig kirurgisk metod utan olika operationstekniker används, enskilt eller i kombination, vid olika stadier av plattfothet. Målgruppen uppskattas till 600 patienter årligen i Sverige. Den utgörs huvudsakligen av kvinnor i åldern 40–60 år som inte blir hjälpta av inlägg och skojusteringar.
Patientnytta
Det saknas för närvarande kontrollerade studier där rekonstruktiv fotkirurgi jämförts med inläggsbehandling eller ingen behandling alls. Det finns inte heller studier som visar värdet av operation eller typ av operationsmetod. En sammanvägning av resultaten från uppföljningsstudier visar att cirka 40 procent av patienterna var mycket nöjda, cirka 40 procent var nöjda och cirka 20 procent var tveksamma eller missnöjda med operationsresultatet. Flera studier har visat en komplikationsfrekvens vid kirurgi på mellan 5 och 20 procent. Det rör sig om fördröjd eller utebliven benläkning, sårinfektion och nervskada.
Ekonomiska aspekter
Det saknas vetenskapliga hälsoekonomiska studier inklusive uppgift om hur stor andel av patienterna som kan återgå i arbete efter operation. Grovt kan sjukvårdskostnaderna för rekonstruktiv fotkirurgi beräknas till cirka 30 000 kronor i genomsnitt per behandling. Eftersom tillståndet är mycket handikappande skulle även måttliga behandlingseffekter kunna innebära stora vinster för både patienter och samhälle.
Kunskapsläge
Den vetenskapliga dokumentationen om korttidseffekter av rekonstruktiv kirurgi vid sent utvecklad plattfothet är ringa*. Det finns ingen* vetenskaplig dokumentation om metodens långsiktiga effekter eller kostnadseffektivitet.
Den forskning som hittills redovisats i litteraturen utgörs av retrospektiva studier eller biomekaniska studier i laboratoriemiljö. Det är angeläget att metoden även blir föremål för fortsatt utvärdering i form av randomiserade studier innan den sprids i landet. Utvärderingen bör även innefatta hälsoekonomisk bedömning.
* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.
Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Fredrik Montgomery, docent, Ortopediska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Rapporten har granskats av Jan Lidström, med dr, Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal.
Alert bedrivs i samverkan mellan SBU, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.
Citera denna SBU Alert-rapport: SBU Alert. Fotkirurgi vid sent utvecklad plattfothet. Version 1. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2002. http://www.sbu.se