Personer med psykisk ohälsa har ofta svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser, som IPS, syftar till att ge individanpassat stöd för att få och behålla ett arbete. Metoden bygger på att flera aktörer samverkar, exempelvis psykiatrisk vård och socialtjänst.
I en ny publikation kommenterar SBU en dansk kartläggning som undersökt faktorer som påverkar samverkan mellan psykiatriska och kommunala verksamheter. Kartläggningen omfattar 30 studier där flertalet är nordiska. Den beskriver erfarenheter av tvärsektoriellt samarbete, återhämtningsorienterat arbetssätt och brukarinflytande.
Resultaten visar att samverkan kan försvåras av bland annat kommunikationsbrister, organisatoriska stuprör och skillnader i verksamheternas arbetssätt och kultur. Exempel på faktorer som lyfts fram som betydelsefulla för samverkan är strukturerade kommunikationssystem, gemensamma arbetssätt och aktiv delaktighet från patienter och klienter.
Kunskap som bäddar för implementering av insatserna
SBU bedömer att resultaten är relevanta för verksamheter som arbetar med implementering av IPS och andra samordnade rehabiliteringsinsatser för personer med psykisk ohälsa. Kunskapen kan bidra till en bättre förståelse för vilka organisatoriska hinder och möjliggörare som kan vara av betydelse när insatser införs i praktiken.
Kartläggningens resultat bekräftar i stor utsträckning de kända utmaningarna kring samverkan. För att stärka forskningens praktiska relevans behövs även studier om de processer och mekanismer genom vilka samverkan formas i det dagliga arbetet. En tydligare teoretisk förankring, i kombination med mer konkreta beskrivningar av interaktioner, kommunikation och organisatoriska processer, skulle kunna ge mer användbar vägledning för verksamheter som arbetar med att hantera dessa utmaningar.