Diagnostisk tillförlitlighet för olika testtyper vid matallergi
Här sammanfattar och kommenterar SBU den systematiska översikten ”Systematic review and meta-analyses on the accuracy of diagnostic tests for IgE-mediated food allergy” av Riggioni och medarbetare, publicerad i tidsskriften Allergy i februari 2024.
I första hand riktar sig denna kommentar till kliniker och beslutsfattare som arbetar med diagnostik av matallergier.
SBU tar inte fram rekommendationer eller riktlinjer för hur hälso- och sjukvård, tandvård eller socialtjänst ska arbeta eller vilka insatser och metoder som ska erbjudas. SBU kvalitetsgranskar och sammanställer forskning om insatser, metoder och arbetssätt med utgångspunkt i systematiska översikter.
Frågan om huruvida så kallade komponentbaserade tester har en bättre diagnostisk tillförlitlighet än övriga, mer etablerade tester vid diagnostik av matallergi är fortfarande aktuell inom svensk sjukvård, trots att dessa tester har varit tillgängliga i över tio år. Den systematiska översikt som SBU kommenterar i den här rapporten är relativt nypublicerad och mycket omfattande. Den kartlägger sensitivitet och specificitet för de tester som finns dokumenterade i den vetenskapliga litteraturen och som används vid diagnostik av matallergier.
Här följer en sammanfattning av författarnas slutsatser:
- Pricktest, födoämnesspecifikt IgE och komponenttester har stark evidens för att kunna stödja diagnostiken vid flera olika matallergier.
- Tröskelvärden för optimal sensitivitet kan vara användbara för screening och för att upptäcka allergisk sensibilisering.
- Tröskelvärden för optimal specificitet kan vara användbara för att bekräfta diagnos hos sensibiliserade patienter.
SBU anser att författarnas slutsatser är en rimlig beskrivning av de stora mängder data på sensitivitet och specificitet för testerna som utvärderas i översikten. Dock anser SBU att det är oklart vad författarna avser med begreppet ”stark evidens”, eftersom det inte finns några beskrivningar kring hur vetenskapliga tillförlitlighetsbedömningar för översiktens sammanvägda resultat har utförts.
SBU noterar att översiktens resultat visar att konfidensintervallen för sammanvägda data på sensitivitet respektive specificitet för majoriteten av de undersökta testerna överlappar varandra. En intressant följdfråga blir då om det går att särskilja de olika testernas sammanvägda diagnostiska tillförlitlighet från varandra. Den frågan bör undersökas genom att utföra meta-analyser som tar hänsyn till både sensitivitet och specificitet, förhållandet mellan dem och heterogeniteten i testets tillförlitlighet (se Figur 1 i rapporten). Författarna anger att de har utfört sådana analyser, men resultatet från dessa presenteras inte i översikten. Detta innebär att det inte, utifrån översiktens resultat, går att dra några slutsatser från om det finns skillnader i de olika testernas diagnostiska tillförlitlighet.
SBU vill poängtera att frågan om eventuell särskiljning av diagnostisk tillförlitlighet mellan olika tester är komplex, inte minst på grund av att den diagnostiska tillförlitligheten i stor utsträckning beror på vilket eller vilka tröskelvärden som används i analyserna. Resultaten från såväl denna som tidigare publicerade systematiska översikter på området illustrerar just denna komplexitet.
Kommenterad systematisk översikt
Riggioni C, Ricci C, Moya B, Wong D, van Goor E, Bartha I, et al. Systematic review and meta-analyses on the accuracy of diagnostic tests for IgE-mediated food allergy. Allergy. 2024;79(2):324–52. https://doi.org/10.1111/all.15939
Publicerad: 2023-11-27
Senaste sökning: 2021-06-30