
Diagnostisk tillförlitlighet för olika testtyper vid matallergi
Sammanfattning
Frågan om huruvida så kallade komponentbaserade tester har en bättre diagnostisk tillförlitlighet än övriga, mer etablerade tester vid diagnostik av matallergi är fortfarande aktuell inom svensk sjukvård, trots att dessa tester har varit tillgängliga i över tio år. Den systematiska översikt som SBU kommenterar i den här rapporten är relativt nypublicerad och mycket omfattande. Den kartlägger sensitivitet och specificitet för de tester som finns dokumenterade i den vetenskapliga litteraturen och som används vid diagnostik av matallergier.
Här följer en sammanfattning av författarnas slutsatser:
- Pricktest, födoämnesspecifikt IgE och komponenttester har stark evidens för att kunna stödja diagnostiken vid flera olika matallergier.
- Tröskelvärden för optimal sensitivitet kan vara användbara för screening och för att upptäcka allergisk sensibilisering.
- Tröskelvärden för optimal specificitet kan vara användbara för att bekräfta diagnos hos sensibiliserade patienter.
I avsnittet Ordförklaringar och förkortningar finns förklaringar till de vanligast förekommande termerna och begreppen i den här rapporten.
| Sjuka | Friska | |
| Positivt test | Sant positiva | Falskt positiva |
| Negativt test | Falskt negativa | Sant negativa |
| Sensitivitet = antalet sant positiva delat med antalet sjuka | Specificitet = antalet sant negativa delat med antalet friska |
Bakgrund
Etablerade tester som används vid diagnostik av immunoglobulin E (IgE)-medierad matallergi i svensk sjukvård idag är i huvudsak specifikt IgE (sIgE) som tas via blodprov, respektive pricktest på huden (även kallat skin prick test, SPT).
sIgE-testerna kan vidare delas upp i:
- Extraktbaserad diagnostik, där man analyserar antikroppar mot samtliga allergena komponenter som finns i ett födoämne. Sådana tester benämns ofta födoämnesspecifikt IgE, till exempel jordnötsspecifikt IgE.
- Komponentbaserad diagnostik, där man analyserar antikroppar mot en specifik komponent i födoämnet. Sådana tester benämns ofta komponenttester. I exemplet jordnöt finns ett antal olika proteiner som benämns ara h 1, ara h 2, etcetera. Ara h är en förkortning av det latinska namnet för jordnöt, Arachis hyopgaea. I litteraturen benämns dessa tester vanligen som sIgE mot ara h x.
Ara h 8 är ett exempel på ett protein som finns i jordnöt, men även i ett flertal andra växter, däribland björk. Individer med björkpollenallergi kan därför reagera positivt på ett sIgE-test av jordnötsextrakt utan att ha en jordnötsallergi. Denna mekanism har föreslagits som en förklaringsmodell till att komponentbaserade tester potentiellt har en bättre diagnostisk tillförlitlighet än sIgE mot extrakt av hela födoämnet.
De komponentbaserade testerna har funnits tillgängliga på marknaden i över tio år, men har generellt sett inte blivit lika väletablerade inom svensk sjukvård som födoämnesspecifikt sIgE. Pricktest används idag i mindre utsträckning än tidigare. Vid laboratoriet Klinisk Immunologi vid Skånes universitetssjukhus är analyskostnaden för ett komponenttest 245 kronor, och 106 kronor för födoämnesspecifikt sIgE. Analyskostnaden skiljer sig dock åt i olika delar av Sverige, men oavsett exakt siffra verkar en kostnadsskillnad mellan testtyperna på över 100 kronor per test vara relativt konstant i hela landet. Dessutom behöver man ofta beställa flera komponenttester vid en utredning av misstänkt matallergi. Materialkostnaden för ett pricktest är cirka 30 kronor, men ovanpå detta tillkommer också en kostnad för personaltid att utföra och läsa av testet, enligt en prisuppgift från Lungmedicin och allergologi vid Skånes Universitetssjukhus.
På laboratoriet vid Klinisk Immunologi vid Skånes universitetssjukhus utförs ungefär 18 000 IgE-analyser varje år vid misstänkt matallergi inom Region Skåne, varav cirka 8 000 analyser utgörs av födoämnesspecifikt sIgE och cirka 10 000 av komponenttester.
Vid Karolinska universitetslaboratoriet utförs ungefär 52 000 IgE-analyser varje år vid misstänkt matallergi inom Region Stockholm, varav cirka 36 000 utgörs av födoämnesspecifikt sIgE, och cirka 16 000 av komponenttester.
Vid en extrapolering till riksnivå av dessa siffror från Stockholm och Skåne blir antalet IgE-analyser vid misstänkt matallergi i Sverige uppskattningsvis 200 000 per år, där cirka 125 000 utgörs av födoämnesspecifikt sIgE och cirka 75 000 utgörs av komponenttester. En enkel budgetpåverkansanalys utifrån prisbilderna och användningsmönstren i Stockholm och Skåne gör gällande att notan för IgE-analyser för misstänkt matallergi i Sverige blir cirka 27 miljoner kronor dyrare per år om den helt består av komponenttester, jämfört med om den helt består av födoämnesspecifikt sIgE.
Översikten som kommenteras i den här rapporten är relativt nypublicerad och är mycket omfattande. De data och analyser som presenteras i översikten kan dock inte användas för att särskilja den diagnostiska tillförlitligheten mellan olika tester för matallergi. Om man däremot enbart beaktar sammanvägda punktestimat på sensitivitet respektive specificitet för de tester som ingår i översikten framstår ett mönster där det inte finns uppenbara generella skillnader mellan testtyperna med avseende på sensitivitet respektive specificitet. Punktestimatens konfidensintervall är i regel relativt breda och överlappar varandra i de flesta fall [1].
Vissa tidigare publicerade systematiska översikter har påvisat en bättre diagnostisk tillförlitlighet med komponentbaserade tester, jämfört med födoämnesspecifikt IgE, då ett lågt (ca 0,1 - 0 ,35 kUA/L) och förbestämt tröskelvärde har använts. Två exempel är sIgE mot ara h 2 vid jordnötsallergi [2] respektive sIgE mot cor a 14 vid hasselnötsallergi [3]. Vid dessa låga tröskelvärden har födoämnesspecifika sIgE för jordnöt och hasselnöt en låg specificitet enligt översikterna [2] [3]. Men då ett optimalt (ca 0,35 – 10 kUA/L) tröskelvärde används blir specificiteten för födoämnesspecifika sIgE avsevärt högre, utan att sensitiviteten blir väsentligt lägre [1]. Se Tabell 2.
| Tröskelvärde | Sensitivitet % (95 % KI) | Specificitet % (95 % KI) | |
|---|---|---|---|
| KI = konfidensintervall, sIgE = födoämnespecifikt immunglobulin E. Enhet för tröskelvärden: kUA/L. Intervall för optimalt tröskelvärde anges i form av interkvartil spridning för de tröskelvärden som används i de ingående studierna i översikten [1]. |
|||
| sIgE Ara h 2 | Förbestämt 0,35 [1] | 83,0 (78,0 – 87,0) | 93,0 (87,0 – 96,0) |
| Optimalt (0,3–1,3) [1] | 82,0 (77,0 – 86,0) | 92,0 (87,0 – 95,0) | |
| sIgE jordnöt | Förbestämt 0,35 [2] | 92,8 (87,6 – 96,0) | 26,9 (17,3 – 39,2) |
| Optimalt (0,35–10) [1] | 81,0 (71,0 – 88,0) | 83,0 (71,0 – 90,0) | |
| sIgE Cor a 14 | Förbestämt 0,35 [1] | 74,0 (51,0 – 89,0) | 95,0 (89,0 – 98,0) |
| Optimalt (0,35–3,5) [1] | 73,0 (53,0 – 87,0) | 95,0 (90,0 – 98,0) | |
| sIgE hasselnöt | Förbestämt 0,35 [3] | 95,5 (87,5 – 98,4) | 11,1 (3,4 – 30,7) |
| Optimalt (0,6–6,3) [1] | 79,0 (71,0 – 85,0) | 62,0 (38,0 – 81,0) | |
Exemplet ovan visar på att det tröskelvärde som väljs spelar stor roll för testets diagnostiska tillförlitlighet. För ett givet tröskelvärde kan test A till exempel ha en bättre tillförlitlighet än test B, medan det inte går att särskilja testernas tillförlitlighet åt vid ett annat tröskelvärde. Frågan blir då vilket tröskelvärde som bör användas vid vilka kliniska situationer (om testet ska användas för att bekräfta eller utesluta en misstänkt allergi) såväl som vilken vikt som bör läggas vid ett givet testvärde i en given klinisk situation. Frågan om huruvida vissa av komponenttesterna generellt har en bättre diagnostisk tillförlitlighet än andra tester är fortfarande aktuell inom professionen, liksom frågan om hur mycket bättre tillförlitligheten i så fall är.
Den europeiska specialistföreningen för allergi (The European Academy of Allergy and Clinical Immunology, EAACI) rekommenderar att komponenttester används i andra hand efter pricktest eller sIgE mot extrakt av hela födoämnet i de fall då provsvar och klinisk anamnes inte ger en entydig bild om allergi föreligger eller inte [4].
Ytterligare en omständighet i sammanhanget är att laboratorierna i Sverige har infört så kallad reflextestning med komponentester. Detta innebär att om ett positivt provsvar erhålls vid beställning av sIgE mot extrakt av hela födoämnet så utförs analyser av ett par olika komponenter för födoämnet per automatik, utan att kliniken har beställt en sådan analys. Detta medför en potentiellt onödig extra kostnad, samt att mottagande kliniker kan behöva ta ställning till svar på frågor som denne inte har ställt.
Enligt uppgift från Karolinska universitetslaboratoriet utförs ungefär 8 000 IgE-analyser för misstänkt jordnötsallergi varje år inom Region Stockholm. Av dessa utgörs cirka 3 000 analyser av födoämnesspecifikt sIgE mot jordnöt, och resterande cirka 5 000 analyser av komponenttester, där ara h 2 och ara h 8 står för runt 2 000 analyser vardera per år. Dessa två komponenter är de som ingår i reflextestningen för misstänkt jordnötsallergi, vilket indikerar att reflextestningen har en påverkan för både volymen av IgE analyser i allmänhet, och volymen av komponenttester i synnerhet.
Sammanfattningsvis är den kliniska frågeställningen om det går att särskilja den diagnostiska tillförlitligheten av olika testtyper vid diagnostik av matallergi fortsatt relevant.
SBU:s sammanfattande bedömning av översiktens kvalitet
Bedömningen av risk för bias är gjord av SBU:s projektledare med stöd av bedömningsmallen ROBIS [5].
SBU:s bedömning är att översiktens sökning, relevansbedömning, bedömning av risk för systematisk snedvridning (bias) och dataextraktion håller en god metodologisk kvalitet.
Vad gäller analyserna skriver författarna att de har utfört metaanalyser som tar hänsyn till korrelationen mellan sensitivitet och specificitet, och att de har konstruerat så kallade SROC-plottar. Däremot så presenteras inga data från de enskilda studierna, och inte heller några kopplade skogsdiagram där sådana data kan återfinnas. Enbart sammanvägda resultat för sensitivitet respektive specificitet presenteras. Dessutom återfinns inga SROC-plottar i varken manus eller appendix. Detta innebär att de så kallade PRISMA-riktlinjerna [6] som rekommenderar hur arbetet med en systematisk översikt bör rapporteras, inte har följts till fullo. Sammantaget medför detta att det inte går att bedöma om analyserna har utförts på ett adekvat sätt.
Vidare skriver författarna att de har bedömt vetenskaplig tillförlitligheten i de sammanvägda resultaten enligt GRADE. I översikten redovisas dock inga summary of findings (SOF)-tabeller eller annan information om hur författarna har gjort sina bedömningar. Därför går det inte att bedöma om tillförlitlighetsbedömningar har gjorts och om de i så fall har utförts på ett adekvat sätt.
Översiktens frågeställning
Vad är den diagnostiska tillförlitligheten, mätt som sensitivitet och specificitet, för indextest för IgE-medierad matallergi, jämfört med guldstandard oral provokation (oral food challenge, OFC)?
Urvalskriterier:
- Population: Barn och vuxna med misstänkt IgE-medierad allergi mot ett specifikt födoämne
- Intervention: Vilket indextest som helst.
- Comparator (jämförelse): IgE-medierad matallergi-diagnos, bestämd av OFC, eller baserad på anamnes och sensibilisering.
- Outcome (utfallsmått): Sensitivitet och specificitet hos indextestet.
Inkluderade studier i översikten
Totalt inkluderades 149 studier med knappt 25 000 deltagare i översikten. Drygt hälften av studierna utfördes i europeiska länder, där prospektiva tvärsnittsstudier var den vanligaste studietypen. Ungefär 80 procent av studierna utfördes på barn och unga under 18 år, och 95 procent av studierna utfördes på en allergiklinik eller på en barnklinik. Alla studierna uppgav att de använde OFC som referenstest, och de flesta av studierna uppgav att mer än 70 procent av deltagarna genomgick en OFC. 129 studier utvärderade sIgE-tester och 79 studier utvärderade SPT (många studier utvärderade fler än ett test). 34 procent av studierna utvärderade jordnötsallergi, 26 procent äggallergi och 18 procent mjölkallergi. Övriga studier utvärderade vete, sesam, soja, eller skaldjursallergi.
Översiktens metod
Översikten har utförts för att kunna stödja de riktlinjer [4] som The European Academy of Allergy and Clinical Immunology (EAACI) publicerade i slutet av år 2023, och är en påbyggnad av den tidigare EAACI-översikten på området som publicerades år 2014 [8].
Författarna utförde en uttömmande och strukturerad litteratursökning i tre databaser, som kompletterades med manuell sökning och referenser från experter. Abstraktgallring, relevansbedömning, bedömning av risken för systematisk snedvridning (med mallen QUADAS-2), och dataextraktion genomfördes av minst två författare oberoende av varandra.
Metaanalyser utfördes för att beräkna sammanvägda punktestimat för sensitivitet och specificitet, med hänsyn till korrelationen mellan de två storheterna och att SROC-plottar upprättades. Ramverket GRADE användes för att bedöma tillförlitligheten i evidensen.
Översiktens resultat
Data på sensitivitet respektive specificitet för olika tester, matallergier och typ av tröskelvärde presenteras i omfattande tabeller i översikten: Tabell 2 visar data för optimala tröskelvärden och Tabell 7 för förbestämda tröskelvärden. Samma data presenteras grafiskt i Figur 3. Motsvarande data för olika subgrupper (ålder och geografi) presenteras i Tabell 4 respektive Tabell 5. Parvisa jämförelser för eventuella statistiska skillnader i sensitivitet respektive specificitet hos olika test presenteras i Tabell 6.
Slutligen gör författarna en indelning av resultaten i tre olika nivåer:
- ”Hög diagnostisk tillförlitlighet” används då punktestimatet för sensitivitet eller specificitet är över eller lika med 90 procent.
- ”Måttlig diagnostisk tillförlitlighet” används då något av dessa punktestimat är mellan 75 och 90 procent.
- ”Låg diagnostisk tillförlitlighet” används då något av punktestimaten är mindre eller lika med 75 procent.
I de fall där punktestimaten för sensitivitet respektive specificitet befann sig inom olika intervall delades det aktuella resultatet in i det högre intervallet av de två, med tillägg att tillförlitligheten gäller för att bekräfta en diagnos (i de fall specificitet var det högre av de två värdena) respektive för att utesluta en diagnos (i de fall sensitivitet var det högre av de två värdena).
Slutsatser i översikten
Här följer en svensk översättning och sammanfattning av författarnas slutsatser:
- Hos patienter med klinisk misstanke om IgE-medierad allergi finns det stark evidens för att den diagnostiska tillförlitligheten hos pricktest, födoämnesspecifikt IgE och komponenttester kan stödja diagnosen av allergier mot jordnötter, mjölk, ägg och trädnötter.
- För andra matallergier som soja, sesam, vete och räkor är evidensen inte lika stark.
- Tröskelvärden för optimal sensitivitet kan vara användbara för screening och för att upptäcka allergisk sensibilisering.
- Tröskelvärden för optimal specificitet kan vara användbara för att bekräfta allergi hos sensibiliserade patienter.
Lästips
- Cochrane Handbook for Systematic Reviews of Diagnostic Test Accuracy [11]
- GRADE Handbook. Chapter 7, the GRADE approach for diagnostic tests and strategies [12]
- Komponenthandboken. Molekylär (komponentbaserad) allergidiagnostik med fokus på matallergi. Region Stockholm, Kunskapscentrum Matallergi barn, 2020 [13]
Projektgrupp
SBU:s kansli
- Jonatan Alvan, projektledare
- Jan Holst, biträdande projektledare
- Maria Ahlberg, projektadministratör
- Maria Hoppe, projektadministratör
- Jenny Odeberg, projektansvarig chef
Externa granskare
- David Aronsson, Överläkare. Med. Dr. Lungmedicin och allergologi, Skånes Universitetssjukhus, Lunds universitet.
- Jon Konradsen, Överläkare, docent. Barnallergi och Lungmedicin, Astrid Lindgrens barnsjukhus. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm.
Bindningar och jäv
Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga via SBU. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.
Ordförklaringar och förkortningar
| Allergisk sensibilisering | Innebär att en individs immunförsvar har bildat IgE-antikroppar mot ett visst allergen, men inte nödvändigtvis att individen har en allergi. |
| Bias | Ett systematiskt fel (snedvridning) i en vetenskaplig studies upplägg eller genomförande som påverkar resultaten och inte beror på slumpfaktorer |
| Diagnostisk tillförlitlighet | Engelska: Diagnostic accuracy. Ett tests sammanvägda förmåga att korrekt klassificera individer som friska respektive sjuka. |
| Födoämnespecifikt IgE (sIgE) | Ett blodprov som mäter mängden riktade immunglobulin E-antikroppar mot ett visst livsmedel. Resultatet används som en del i en allergiutredning. Mäts oftast i enheten kUA/L, det vill säga tusen enheter antikroppar per liter. |
| Förbestämt tröskelvärde | En på förhand fastställd gräns för ett provsvar eller mätvärde som avgör om testet anses positivt (sjukt) eller negativt (friskt). |
| GRADE | GRADE står för Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation. Modell för värdering av tillförlitligheten av resultat i systematiska översikter och andra forskningssammanställningar. |
| Indextest | Det nya test eller den bedömningsmetod som man undersöker och utvärderar i en diagnostisk studie. |
| Komponenttest | Även kallat komponentbaserat test. Ett blodprov som mäter IgE-antikroppar mot enskilda, renade proteiner (komponenter) i stället för hela extraktet från en allergenkälla. Resultatet används som en del i en allergiutredning. |
| Komponentbaserat test | Även kallat komponenttest. Ett blodprov som mäter IgE-antikroppar mot enskilda, renade proteiner (komponenter) i stället för hela extraktet från en allergenkälla. |
| Konfidensregion | En statistisk osäkerhetsregion som visar spridningen i två dimensioner (sensitivitet respektive specificitet) kring den sammanvägda kurvan i en metaanalys av diagnostiska studier. |
| Kopplat skogsdiagram | Ett visuellt och statistiskt verktyg som kombinerar och visualiserar sensitivitets- och specificitetsdata från flera olika studier. |
| kUA/L | Enhet som uttrycker koncentration av specifika antikroppar i plasma. 1 kUA/L är lika med 1 000 enheter antikroppar per liter plasma. |
| Metaanalys | Statistisk metod för att sammanväga resultat från flera undersökningar |
| Optimalt tröskelvärde | Tröskelvärde som återger den mest balanserade avvägningen mellan sensitivitet och specificitet. Flera olika metoder finns för att beräkna det optimala tröskelvärdet. Ligger oftast mellan tröskelvärdet för optimal sensitivitet och värdet för optimal specificitet. |
| Tröskelvärde för optimal sensitivitet | Ett lågt tröskelvärde, ofta så låg som den lägsta detekterbara mätgränsen, som ökar chansen att hitta alla individer som har sjukdomen. Följaktligen riskerar ett sådant tröskelvärde att skapa ett visst antal så kallade falskt positiva provsvar, det vill säga att friska individer blir klassificerade som sjuka. Se Tabell 1. |
| Tröskelvärde för optimal specificitet | Ett högre tröskelvärde, som med stor sannolikhet bekräftar en misstänkt sjukdom. Följaktligen riskerar ett sådant tröskelvärde att skapa ett visst antal så kallade falskt negativa provsvar, det vill säga att sjuka individer blir klassificerade som friska. Se Tabell 1. |
| Oral provokation (Oral food challenge, OFC) | En medicinsk undersökning där en patient får äta eller svälja små, ökande doser av ett misstänkt allergen under strikt övervakning. |
| PIRO | PIRO står för Population, Indextest, Referenstest, Utfallsmått (Outcome) och är ett strukturerat format för frågeställningar som gäller tillförlitlighet av diagnostiska tester. En strukturerad frågeställning underlättar sökningar i databaser och bedömning av vilka studier som är relevanta. |
| Population | Den grupp som studeras i ett forskningsprojekt, till exempel alla med ett visst tillstånd eller problem, eller alla som bor i en viss geografisk region. |
| Positivt prediktivt värde (PPV) | Sannolikheten att en person som får ett positivt testresultat faktiskt har sjukdomen eller tillståndet. |
| Pricktest (SPT) | SPT står för skin prick test. Små droppar med allergen läggs på huden och ett ytligt stick genom varje droppe görs med en liten lansett så att ämnet når strax under överhuden. Storleken på reaktionen (kvaddeln) läses av. Resultatet används som en del i en allergiutredning. |
| Sensitivitet | Ett matematiskt mått på ett diagnostiskt tests förmåga att korrekt identifiera personer som har en viss sjukdom (hur stor andel av de sjuka som testas positivt med testet). Se Tabell 1. |
| Skogsdiagram | Engelska: Forest plot. En grafisk representation av resultat från flera studier, oftast inom en metaanalys, som visar varje studie individuellt samt en poolad (samanvägd) effekt. |
| SoF-tabell | Summary of Findings-tabell. En sammanfattningstabell som presenterar nyckelresultat och evidensens tillförlitlighet från en systematisk översikt. |
| Specificitet | Ett matematiskt mått på ett diagnostiskt tests förmåga att korrekt utesluta sjukdom hos friska personer (hur stor andel av de friska som testas negativt med testet). Se Tabell 1. |
| SROC-plot | SROC är en förkortning för summary receiver operating characteristic, och är en grafisk sammanställning som visar den sammanvägda diagnostiska tillförlitligheten för ett medicinskt test baserat på flera olika studier. |
| Systematisk översikt | Sammanställning av resultat från vetenskapliga undersökningar som med systematiska och tydligt beskrivna metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad forskningsfråga. |
| Tröskelvärde | En gräns för ett provsvar eller mätvärde som avgör om testet anses positivt (sjukt) eller negativt (friskt). |
| Urvalskriterier | Fastställda villkor som ska vara uppfyllda för att data från en publicerad primärstudie ska kunna tas med i en systematisk översikt. |
Referenser
- Riggioni C, Ricci C, Moya B, Wong D, van Goor E, Bartha I, et al. Systematic review and meta-analyses on the accuracy of diagnostic tests for IgE-mediated food allergy. Allergy. 2024;79(2):324–52. Available from: https://doi.org/10.1111/all.15939
- Nilsson C, Berthold M, Mascialino B, Orme ME, Sjölander S, Hamilton RG. Accuracy of component-resolved diagnostics in peanut allergy: Systematic literature review and meta-analysis. Pediatr Allergy Immunol. 2020;31(3):303–14. Available from: https://doi.org/10.1111/pai.13201
- Nilsson C, Berthold M, Mascialino B, Orme M, Sjölander S, Hamilton R. Allergen components in diagnosing childhood hazelnut allergy: Systematic literature review and meta-analysis. Pediatr Allergy Immunol. 2020;31(2):186–96. Available from: https://doi.org/10.1111/pai.13110
- Santos AF, Riggioni C, Agache I, Akdis CA, Akdis M, Alvarez-Perea A, et al. EAACI guidelines on the diagnosis of IgE-mediated food allergy. Allergy. 2023;78(12):3057–76. Available from: https://doi.org/10.1111/all.15902
- SBU. Bedömning av systematiska översikter (ROBIS). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering; 2020. [accessed Sept 1 2026]. Available from: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_systematiska_oversikter_robis.pdf
- Page MJ, McKenzie JE, Bossuyt PM, Boutron I, Hoffmann TC, Mulrow CD, et al. The PRISMA 2020 statement: an updated guideline for reporting systematic reviews. BMJ. 2021;372:n71. Available from: https://doi.org/10.1136/bmj.n71
- SBU. Utvärdering av insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten: En metodbok. Kapitel 2 Avgränsningar för den systematiska översikten. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2023. [accessed Sep 7 2026]. Available from: https://www.sbu.se/metodbok
- Soares-Weiser K, Takwoingi Y, Panesar SS, Muraro A, Werfel T, Hoffmann-Sommergruber K, et al. The diagnosis of food allergy: a systematic review and meta-analysis. Allergy. 2014;69(1):76–86. Available from: https://doi.org/10.1111/all.12333
- Du Toit G, Santos A, Roberts G, Fox AT, Smith P, Lack G. The diagnosis of IgE-mediated food allergy in childhood. Pediatr Allergy Immunol. 2009;20(4):309–19. Available from: https://doi.org/10.1111/j.1399-3038.2009.00887.x
- Neumann I, Schünemann H. GRADE Book. GRADE Working group; 2024. [accessed Sept 1 2026]. Available from: https://book.gradepro.org/guideline/overview-of-the-grade-approach
- Deeks JJ, Bossuyt PM, Leeflang MM, Takwoingi Y. Cochrane Handbook for Systematic Reviews of Diagnostic Test Accuracy. Version 2.0 (updated July 2023). Cochrane; 2023. Available from: https://training.cochrane.org/handbook-diagnostic-test-accuracy/current
- The GRADE Book. the GRADE working group. [accessed Oct 12]. Available from: https://book.gradepro.org/
- Komponenthandboken - Molekylär (komponentbaserad) allergidiagnostik med fokus på matallergi Version 3. Kunskapscentrum Matallergi Barn Sachsska barn och ungdomssjukhuset och Region Stockholm; 2020. [accessed Oct 12 2026]. Available from: https://vardgivarguiden.se/globalassets/utveckling/kunskapscentrum/komponenthandboken.pdf