Underlag till nationell strategi och handlingsplan för preventiv effekt av specifik immunterapi till barn med allergisk rinit utan förekomst av astma

Bakgrund

En systematisk översikt genomfördes av SBU för att kunna besvara frågan vilken effekt allergenspecifik immunterapi har på astmautveckling hos barn med allergisk rinit som inte har astma vid behandlingsstart av immunterapi, jämfört med placebo eller ingen behandling. Allergier av intresse var gräs, björk, katt, hund och kvalster. Även andra utfallsmått utöver astmautveckling var av intresse, däribland astmasymtom och användning av astmaläkemedel. 

Metod och resultat

En uttömmande litteratursökning gjordes i januari 2025 för att identifiera relevanta studier. Fem randomiserade och kontrollerade studier bedömdes vara relevanta för frågeställningen och inkluderades i den systematiska översikten. De fem studierna inkluderade totalt 1 606 deltagare som var mellan 4 och 17 år gamla och där cirka 30 procent av deltagarna var flickor. I fyra av studierna jämfördes sublingual immunterapi mot placebo, och i den femte jämfördes subkutan immunterapi mot ingen behandling. Tre av studierna hade en behandlingslängd på tre år, dessa studier utvärderade immunterapins påverkan på astmautveckling. De två övriga studierna hade en behandlingslängd på ett år, dessa studier utvärderade andra utfallsmått än astmautveckling. Data för relevanta utfallsmått extraherades ur studierna och vägdes samman i metaanalys där det var möjligt. De sammanvägda resultatens tillförlitlighet bedömdes enligt GRADE.

De huvudsakliga resultaten av översikten visade att hos barn med allergisk rinit utan förekomst av astma ger allergenspecifik immunterapi:

• En måttlig minskning¹ av risk för att utveckla astma, jämfört med placebo eller ingen behandling. Riskkvot 0,57 (95 % KI 0,43 till 0,78).
• En minskning av antalet deltagare som har astmasymtom, jämfört med placebo. Riskkvot 0,76 (95 % KI 0,61 till 0,95).
• En minskning av antalet deltagare som använder läkemedel mot astma, jämfört med placebo. Riskkvot 0,67 (95 % KI 0,48 till 0.92).

Dessa resultat bedömdes ha en måttlig tillförlitlighet enligt GRADE ().

^1. Med måttlig minskning av risk avses minst 20 procents relativ riskminskning. Det sammanvägda effektestimatet indikerar en relativ riskminskning på ca 40 procent, men det finns en osäkerhet i form av ett 95-procentigt konfidensintervall som sträcker sig från ca 20 procent till ca 60 procent riskminskning.