Kunskapssammanställningar om effekter och implementering av Individanpassat stöd till arbete (IPS)

Lästid: ca 35 min Publikationstyp:

Förstudie – sammanfattning

Sammanfattningen redovisar SBU:s ställningstagande mot bakgrund av förstudien, samt en kort beskrivning av vad som framkommit i förstudien. Om en förstudie visar att ämnet inte är lämpligt för någon av SBU:s produkttyper avslutas processen.

Kontakta SBU

Diarienr: SBU 2025/1081

Errata

Inledning

SBU har blivit kontaktade av Socialstyrelsen som efterfrågat vilken forskning det finns om effekterna av individanpassat stöd till arbete (Individual Placement and Support, IPS) samt om implementeringsaspekter av metoden.

År 2023 publicerade Socialstyrelsen en lägesbeskrivning om hälso-och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering baserad på enkäter till läkare och regionledningar. Lägesbeskrivningen visar att grundläggande strukturer för ett systematiskt arbete med försäkringsmedicin i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen behöver förbättras och de flesta regioner uppger att området har låg prioritet. I Socialstyrelsens uppdrag ingår att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med försäkringsmedicin och bidra till kvalitetsutveckling inom området, 4 § förordningen (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har under 2023 tagit fram två nya stöd för hälso- och sjukvårdens försäkringsmedicinska arbete med sjukskrivnings- och rehabilitering, ovan nämnda lägesbeskrivning och ett kunskapsstöd som beskriver ett systematiskt arbete i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Under våren 2024 lanserade myndigheten även en ny webbplats, Stöd inom försäkringsmedicin, där Socialstyrelsens samtliga försäkringsmedicinska stöd inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen finns samlade.

I oktober 2024 fick Socialstyrelsen i regeringsuppdrag att ytterligare stödja och utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och relaterad rehabilitering (S2025/01084). I maj 2025 stärktes uppdraget med utökade medel och förlängd uppdragstid (S2025/01084). Uppdraget ska slutredovisas den 15 oktober 2027. I det förstärkta uppdraget ingår att Socialstyrelsen ska stödja verksamheter och regioner i implementering av individanpassat stöd till arbete (IPS) för personer som till följd av psykiatriska diagnoser har svag anknytning till arbetsmarknaden.

Bakgrund

Personer med långvariga och komplexa psykiska problem eller funktionsnedsättning saknar ofta ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Det har konsekvenser för både individen och för samhället. En anställning ökar självkänslan, förbättrar den fysiska hälsan, ökar inkomsterna och minskar stigmatisering och utanförskap.

Individual Placement and Support är arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för personer med funktionsnedsättning och är en variant av Supported Employment (SE). Arbetssättet växte fram i USA under 1980-talet för personer med långvarig psykisk sjukdom. I början av 1990-talet väcktes intresset för metoden i Sverige och den används nu inom flera verksamheter [1].

Grundtanken är att alla människor med funktionsnedsättning kan arbeta på den öppna arbetsmarknaden om de bara hittar rätt arbete och rätt arbetsplats. Tanken är inte att hjälpa en person genom omfattande arbetsträning och successiv utslussning, utan att söka efter en arbetsplats som tar vara på personens motivation och intressen. Insatsen behöver därför inte föregås av bedömning av arbetsförmåga eller arbetsträning. Istället betonas vikten av att snabbt komma ut i arbetslivet. Att kunna få och behålla ett arbete är något som i sin tur antas leda till stärkt självbild och självkänsla. En särskild stödperson, IPS-coach, med specifik utbildning i metoden stödjer och vägleder klienten i att hitta och behålla ett arbete. IPS-coachen samordnar också arbetet med arbetsförmedling, försäkringskassa, psykiatri och socialtjänst.

Åtta grundprinciper genomsyrar arbetssättet:

Alla klienter som vill arbeta är välkomna, oavsett psykiatrisk diagnos, symtom, arbetslivserfarenheter eller missbruksproblem.
Målet är ett avlönat arbete på den öppna arbetsmarknaden.
Arbetssökandet börjar så snart en klient har uttryckt en önskan om att arbeta.
Arbetsspecialisten jobbar systematiskt med att etablera kontakt med arbetsgivare och hitta arbetstillfällen.
Klientens önskemål och intressen är utgångspunkt i planeringen och valet av lämpligt arbete.
Insatsen är inte tidsbegränsad – arbetsspecialisten fortsätter sitt arbete så länge klienten önskar stöd.
Arbetsrehabiliteringen integreras i klientens övriga kliniska behandling och rehabilitering. Arbetsspecialisten fungerar som en del av det psykiatriska teamet runt klienten.
Klienter får ekonomisk vägledning tidigt i insatsen.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas IPS för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, för personer med missbruk och beroende samt personer med adhd och autism [1].

Tidigare SBU-publikationer om ämnet

SBU gjorde år 2018 en kommentar på en översikt om IPS [2]. Enligt kommentaren visar den systematiska kunskapsöversikten av Nøkleby et al. att IPS troligtvis leder till att personer med omfattande psykiska funktionsnedsättningar får ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden oftare jämfört med andra arbetslivsinriktade stödinsatser. Vidare kan IPS även ge positiva effekter på tid i arbete, inkomst och kostnadseffektivitet jämfört med andra insatser.

SBU gjorde år 2020 en kommentar på en översikt om IPS [3]. Enligt översikten av Brinchmann et al. (2020) ökar IPS troligen möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden, jämfört med traditionell arbetsrehabilitering. Med ett undantag fungerar IPS lika bra i länder med olika välfärdssystem respektive arbetsmarknad. Ett starkt rättsligt skydd mot uppsägning, såsom i Sverige, innebär en något svagare effekt av IPS. SBU:s samlade bedömning i kommentaren är ändå att IPS ökar möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få ett arbete på den svenska arbetsmarknaden.

Förstudiens syfte och avgränsningar

Förstudien har syftat till att identifiera och översiktligt beskriva sammanställd, vetenskapligt publicerad forskning om effekterna av IPS som intervention för vuxna som står utanför arbetsmarknaden samt om implementeringsaspekter av IPS, med fokus på hinder och möjliggörare och komponenter i IPS.

Avgränsningarna har definierats enligt PICO-formatet (Tabell 1).

Tabell 1 Förstudiens urvalskriterier.
Intervention	IPS som intervention. Hinder och möjliggörare av implementering av IPS, inklusive kontextuella faktorer. Komponenter i IPS – enskilda eller kombinationer. Implementeringsstrategier som syftar till att förbättra införande, genomförande och hållbarhet av IPS.
Kontroll	Kontroll ej nödvändigt (för översikter och implementeringsstudier) Annan insats, ingen insats, alt. flera mätpunkter före och efter införandet av IPS (för effektstudier)
Utfall	Återgång i arbete eller anställning på den öppna arbetsmarknaden. Förbättrad psykisk eller fysisk hälsaImplementering av IPS Upplevelser av IPS
Setting	Västeuropeiska länder, Nordamerika, Australien eller Nya Zealand.
Studiedesign	Översikter som genomförts med kvantitativa och/eller kvalitativa metoder.
Övriga avgränsningar	Publiceringsår: 2010 eller senare Språk: Engelska och skandinaviska språk Publikationstyp: Fulltextartiklar i sakkunniggranskade tidskrifter Uppföljningstid och studiestorlek: Ingen avgränsning
Population	Vuxna personer som helt eller delvis står utanför arbetsmarknaden, oavsett sjukdom eller funktionsnedsättning.

Litteratursökning

En informationsspecialist genomförde den 28 augusti 2025 en sonderande litteratursökning enligt upplägget: "Individual Placement and Support" OR (IPS AND employment). Sökningarna utfördes i följande internationella databaser: Google Scholar, Medline via OvidSP, OpenAlex, Scopus (Elsevier), Sociological Abstracts (inklusive Social Services Abstracts), Multi-databassökning av följande databaser i Ebsco: Academic Search Premiere, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC och SocINDEX.

Resultat

Sökningen resulterade i 1 069 träffar. Två projektledare, oberoende av varandra, relevansgranskade titlar och sammanfattningar i programmet Covidence och identifierade 61 potentiellt relevanta översikter. Två projektledare relevansgranskade, oberoende av varandra, därefter fulltexter. I granskning av såväl titel/sammanfattningar som fulltexter löstes konflikter genom diskussion och konsensus. Efter fulltextgranskning återstod 45 översikter som bedömdes relevanta. Två projektledare granskade oberoende av varandra risk för bias¹ i de inkluderade översikterna med hjälp av granskningsmallen Snabbstar [4] . Granskningen resulterade i att 25 av översikterna bedömdes ha hög risk för bias, 10 måttlig risk för bias, och 6 låg risk för bias.

Beskrivning och kategorisering av litteratur

Av de 16 översikterna med låg eller måttlig risk för bias är 13 systematiska översikter som fokuserar på effekter av IPS, inklusive kostnadseffektivitet. En översikt är en kvalitativ evidenssyntes som undersöker upplevelser av IPS [5]. Två översikter kartlägger olika implementeringsaspekter av IPS: främjande och hindrande faktorer för samverkan mellan hälso- och sjukvård kring personer med psykisk ohälsa [6] samt externa faktorers påverkan på implementering av IPS [7]. Nedan sammanfattar vi dessa översikter.

Sammanfattning av översikter om effekter och upplevelser av IPS

I det följande görs en närmare beskrivning av de 14 översikter som utvärderade effekter av IPS och som SBU bedömt ha låg eller måttlig risk för bias (Tabell 2a och 2b).

De systematiska översikterna omfattar främst vuxna med psykisk ohälsa, särskilt personer med svår psykisk sjukdom, exempelvis schizofreni, bipolär sjukdom och svår depression. Vissa översikter omfattar även grupper med mild till måttlig psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar, substansbruk, personer i hemlöshet samt unga utanför arbete eller utbildning. De vanligaste studerade utfallen är avlönat arbete, andel i arbete, tid i arbete och inkomst. Vissa översikter inkluderar även livskvalitet, symptom och vårdkonsumtion, men dessa utfall är mer varierande och ofta mindre tydligt rapporterade.

Författarnas slutsatser är övergripande samstämmiga i att IPS förbättrar arbetsutfall för personer med svår psykisk sjukdom (schizofreni, bipolär sjukdom och depression) och i flera andra populationer, samtidigt som effekterna varierar mellan grupper och studier. I en översikt bedömdes IPS inte ge tydlig effekt på återgång i arbete jämfört med sedvanlig vård för sjukskrivna på grund av mild till måttlig depression, ångest, anpassningsstörningar eller reaktioner på svår stress [8]. Ekonomiska översikter visar att IPS kan vara kostnadseffektivt, men att studierna är heterogena och att långtidseffekter är otillräckligt studerade.

^1. Snedvridning av resultat

Tabell 2a. Översikter som utvärderade effekter av IPS, med låg risk för bias.
Författare (år) Referens	Population	Utfall	Författarnas slutsatser
Brämberg et al. (2024) [8]	Vuxna i arbetsför ålder (18–64 år) som är sjukskrivna pga. mild till måttlig depression, ångest, anpassningsstörningar eller reaktioner på svår stress.	Återgång eller start av arbete, sjukskrivningsdagar, inkomst.	Arbetsinriktade insatser kan öka eller påskynda återgång i arbete (låg tillförlitlighet). IPS visade ingen skillnad jämfört med sedvanlig vård (mycket låg tillförlitlighet).
Hellström et al. (2021) [9]	Arbetslösa deltagare (18–65) som har svår psykisk sjukdom, uppdelat på diagnoser (schizofreni, bipolär sjukdom eller svår depression).	Avlönat arbete, tid till arbete, arbetade timmar/veckor, inkomst.	IPS var effektivt för schizofreni, bipolär sjukdom och substansbrukssyndrom; effekter för depression var osäkra.
Kinoshita et al. (2013, Cochrane) [10]	Personer i arbetsför ålder (16–70 år) som är arbetslösa och har svår psykisk sjukdom (schizofreni och schizofreniliknande sjukdomar, bipolär sjukdom eller depression med psykotiska inslag).	Arbete (andel, tid i arbete), tid till arbete, livskvalitet, symtom, vårdkonsumtion, kostnader.	Supported Employment (inkl. IPS) förbättrar flera arbetsutfall jämfört med andra arbetsrehabiliterande insatser. Evidens för icke-arbetsutfall och kostnader är begränsad och tillförlitlighet ofta är låg/ mycket låg.
Probyn et al. (2021) [11]	Personer i arbetsför ålder som är arbetslösa och har andra tillstånd än enbart svår psykisk sjukdom (till exempel affektiva syndrom, PTSD hos veteraner, substansbruk, muskuloskeletala skador, hemlöshet + psykisk sjukdom, unga utanför arbete/utbildning).	Primärt: avlönat arbete. Även andra arbetsutfall (timmar/vecka, inkomster) och vissa icke-arbetsutfall rapporterades i studierna.	IPS var SE-intervention i 6 av de 10 inkluderade RCT:erna. IPS var mer effektivt än kontroll i 5 av 6 RCT:er för avlönat arbete; 1 studie visade ingen signifikant skillnad (population: hemlöshet + psykisk sjukdom). Författarna lyfter att SE generellt kan vara relevant för bredare grupper än de med enbart psykisk sjukdom, och efterfrågar mer standardiserad mätning, särskilt av icke-yrkesutfall.
Zheng et al. (2022) [12]	Vuxna ≥18 år med svår psykisk ohälsa; IPS jämfört med traditionell arbetsrehabilitering.	Ekonomiska utfall (kostnadseffektivitet/kostnad-nytta) kopplat till arbetsutfall (till exempel sysselsättningsgrad, dagar/timmar i arbete); vissa studier även andra nyttomått.	IPS kan vara kostnadseffektivt jämfört med traditionell arbetsrehabilitering i europeiska/japanska studier; i USA visade studier bättre arbetsutfall men neutrala/högre kostnader beroende på nyttomått. Författarna betonar heterogenitet och att kontext (bland annat land) påverkar kostnadseffektivitet.

Tabell 2b Översikter som utvärderade effekter av IPS, med måttlig risk för bias.
Författare (år) Referens	Population	Utfall	Författarnas slutsatser
Baxter et al. (2024) [5]	Deltagare i arbetsmarknadsprogram som inte har svåra psykiska besvär eller personal eller arbetsgivare som tillhandahåller eller rekryterar från dessa program. Svårt psykisk ohälsa har exkluderats.	Kvalitativa utfall: upplevelser av SE/IPS, processer och mekanismer; arbete, attityder, färdigheter, välbefinnande.	SE-insatser upplevs ha värde utöver att få arbete, till exempel ökat självförtroende, förändrad syn på arbete och förbättrat välbefinnande.
Dewa et al. (2018)[13]	Personer över 18 år med svår psykisk ohälsa (till exempel schizofreni, bipolär sjukdom, depression, substansbruk), oavsett tid i arbetslöshet.	Arbetsutfall (främst avlönat arbete). Alla studier fokuserade på arbetslösa deltagare och i vissa studier var deltagarna långtidsarbetslösa >2 år.	Förstärkt IPS (till exempel kognitiv eller psykosocial träning) kan ge ytterligare positiva effekter på arbetsutfall jämfört med standard-IPS, men vetenskapligt stöd är begränsat.
Fadyl et al. (2020)[14]	Personer över 16 år som är arbetslösa och har mild till måttlig psykisk ohälsa (tex depression och ångest – t.o.m. icke-diagnostiserad) exklusive svår psykisk sjukdom (såsom schizofreni, bipolär sjukdom och psykotiska tillstånd).	Andel som får avlönat arbete eller behåller ett nytt avlönat arbete under ≥ 6 månader.	IPS-insatser ökar sannolikheten för att få arbete under en 8–24 månaders period jämfört med sedvanlig vård, men resultatens tillförlitlighet är mycket låg. Det saknas tillräcklig evidens för andra typer av arbetsinriktade insatser.
Heffernan & Pilkington (2011) [15]	Personer med allvarlig psykisk ohälsa som är arbetslösa. Endast studier från Storbritannien.	Arbete, utbildning/träning.	I 4 av 5 inkluderade studier var psykos den diagnos som flest studiedeltagare hade. IPS med hög modelltrohet ökar andelen personer i arbete eller utbildning på kort till medellång sikt. Mer forskning behövs i brittisk kontext.
Johanson et al. (2023) [16]	Personer 18–67 år som är sjukskrivna, deltids- eller heltidsarbetslösa och har psykisk sjukdom (depression, ångest, PTSD, utmattningssyndrom, bipolär sjukdom, schizofreni eller psykisk funktionsnedsättning/ allvarlig psykisk sjukdom).	Kostnadseffektivitet, arbete/återgång i arbete.	IPS och vissa förstärkta SE-insatser framstår som kostnadseffektiva eller kostnadsbesparande i flera sammanhang, men den metodologiska kvaliteten i studierna varierar.
Modini et al. (2016) [17]	Personer med svår psykisk ohälsa (schizofreni, bipolär sjukdom, depression med psykotiska symtom).	Avlönat arbete.	IPS är mer än dubbelt så effektivt som traditionell arbetsrehabilitering för att få arbete, oberoende av land och ekonomiska förhållanden. Effekterna kvarstår över tid.
Nøkleby et al. (2017) [18]	Arbetssökande med biståndsbehov (främst psykisk sjukdom, även funktionsnedsättningar).	Arbete, tid i arbete, inkomst, livskvalitet, hälsa, kostnadseffektivitet.	IPS ger troligen över dubbelt så hög sannolikhet att få arbete jämfört med andra insatser. Effekter ses på arbete, tid i arbete och inkomst, men inte tydligt på hälsa eller livskvalitet.
Park et al. (2022)[19]	Personer med psykiska tillstånd (alla svårighetsgrader, inklusive inlärningssvårigheter).	Kostnad per QALY, nettonytta, kostnad per arbetsutfall. Även kostnadsbesparingar kopplade till välfärdssystemet (till exempel sjukersättning) - i några studier.	Det finns ett starkt ekonomiskt stöd för SE/IPS. I majoriteten av studierna överstiger de monetära vinsterna kostnaderna, men långtidseffekter är otillräckligt studerade.
Weld-Blundell et al. (2021) [20]	Personer 16–64 år med psykosocial funktionsnedsättning, autism (få studier) och/eller intellektuell funktionsnedsättning (inga studier). Psykosocial funktionsnedsättning definierad som minst en psykisk sjukdom som hindrar deltagande i arbete, där minst 75% av deltagarna hade svår psykisk sjukdom (schizofreni eller andra psykoser, bipolär sjukdom, svår depression eller svår ångest).	Arbetsdeltagande (deltagarna vid interventionsstart antingen var utan arbete (oavsett varaktighet) eller var i arbete men aktivt sökte arbete).	Det finns stöd för att IPS förbättrar arbetsdeltagande vid psykosocial funktionsnedsättning. Evidensen för autism är begränsad och saknas för intellektuell funktionsnedsättning.

Sammanfattning av kartläggningar om implementeringsaspekter av IPS

I det följande görs en närmare beskrivning av de två översikter som kartlägger implementeringsaspekter och som SBU bedömt ha låg respektive måttlig risk för bias (Tabell 3).

En finsk-irländsk forskargrupp, Harkko och medförfattare (2023), beskriver i sin kartläggning att effektiv implementering och vidmakthållande av IPS i hög grad påverkas av faktorer utanför själva interventionen, särskilt på system- och organisationsnivå. Centrala förutsättningar är bland annat lagstiftning, finansieringsstrukturer, styrning, ledarskap och samverkan mellan olika sektorer. Författarna konstaterar att starkt vetenskapligt stöd för effekten av IPS på arbetsutfall inte automatiskt leder till framgångsrik implementering, och att brister i organisatoriskt stöd kan begränsa spridning och hållbarhet. De framhåller behovet av långsiktiga strategier, tydliga ansvarsförhållanden och anpassning till lokal kontext. Om beslutsfattare, verksamhetsansvariga och yrkesverksamma inom psykiatrisk vård, socialtjänst och arbetsmarknadssektor tar hänsyn till dessa faktorer, ökar enligt författarna förutsättningarna för att utveckla effektiva strategier som kan minska gapet mellan forskning och praktik vid implementering av evidensbaserade metoder [7].

I en kartläggning av en norsk-dansk forskargrupp (Jørgensen et al. 2025) drar författarna slutsatsen att tvärsektoriell samverkan mellan psykiatrisk vård, primärvård och kommunala verksamheter är grundläggande för att kunna erbjuda återhämtningsorienterad vård till personer med psykisk ohälsa. Samverkan försvåras dock av återkommande strukturella och organisatoriska hinder, såsom fragmenterade kommunikationssystem, skillnader i professionella kulturer, otydliga ansvarsförhållanden samt maktobalanser mellan aktörer. Strukturerade modeller, däribland IPS, lyfts som exempel på arbetssätt som kan bidra till att övervinna vissa hinder. Samtidigt konstaterar författarna att brukarmedverkan, trots att den är central i återhämtningsorienterade ansatser, ofta är otillräckligt tillämpad i praktiken [6].

Tabell 3 Översikter som kartlägger implementeringsaspekter av IPS, med låg eller måttlig risk för bias.
Författare (år) Referens Risk för bias	Population	Utfall	Författarnas slutsatser
Harkko et al. (2023) [7] Låg risk för bias	Personer med psykiska sjukdomar; fokus på aktörer och system kring IPS (praktiker, beslutsfattare, organisationer)	Implementeringsutfall: adoption, implementering, vidmakthållande och uppskalning av IPS	Externa kontextuella faktorer såsom lagstiftning, finansiering, styrning och samverkan har avgörande betydelse för implementering av IPS. Brister i dessa faktorer kan hindra spridning trots starkt vetenskapligt stöd.
Jørgensen et al. (2025) [6] Måttlig risk för bias	Personer med psykisk ohälsa i behov av samordnade insatser mellan psykiatri och kommunala verksamheter	Samverkan, återhämtning, användarinvolvering (inte primärt arbetsrelaterade utfall)	Tvärsektoriell samverkan är central för återhämtningsorienterad vård. IPS lyfts som ett exempel på strukturerad modell som kan underlätta samverkan, men hinder som organisatoriska skillnader och maktobalanser kvarstår.

Sammanfattning av översikter med låg risk för bias

Nedan sammanfattas översikterna med låg risk för bias mer detaljerat.

Brämberg och medförfattare (2024). Effects of work‑directed interventions on return‑to‑work in people on sick‑leave for to common mental disorders—a systematic review

Syfte: Att utvärdera den samlade evidensen kring effekterna av arbetsinriktade insatser på återgång i arbete för personer i arbetsför ålder (18–64 år), sjukskrivna på grund av mild till måttlig depression, ångest, anpassningsstörningar eller reaktioner på svår stress.

Resultat: Författarna inkluderade åtta randomiserade kontrollerade studier.

Population: Vuxna i arbetsför ålder (18–64 år), sjukskrivna på grund av mild till måttlig depression, ångest, anpassningsstörningar eller reaktioner på svår stress.
Intervention: Arbetsinriktade insatser, inklusive IPS.
Jämförelse: Ingen jämförelse, sedvanlig vård eller andra insatser.
Utfall: Återgång i arbete, antal sjukskrivningsdagar, inkomst.

Arbetsfokuserad KBT och arbetsfokuserat teamstöd visade på en ökad eller snabbare återgång till arbete jämfört med sedvanlig vård eller ingen insats (låg tillförlitlighet). Effekterna av IPS visade ingen skillnad i återgång i arbete jämfört med sedvanlig vård (mycket låg tillförlitlighet).

Författarnas slutsatser: Insatser som involverar arbetsplatsen kan öka sannolikheten för återgång i arbete [8].

Harkko och medförfattare (2023). External context in individual placement and support implementation: a scoping review with abductive thematic analysis

Syfte: Att analysera externa kontextuella faktorer genom att genomföra en kartläggning av empiriska studier rörande implementeringen IPS.

Resultat: Författarna inkluderade 59 orginalstudier efter granskning av 1 124 titlar och abstrakt samt 119 fulltexter. Analysen resulterade i två huvudteman: (1) externa kontextuella faktorer som påverkar genomförandet av IPS och (2) externa system som påverkar processen från evidens till praktik.

Det första huvudtemat omfattade policy och lagstiftning, finansiering, administrativt organiserade stödresurser samt organisatoriska strukturer hos externa aktörer som kan underlätta eller hindra lokal implementering. Det andra huvudtemat avsåg strategier och åtgärder som olika aktörer använder för att stödja implementering på lokal nivå eller för att möjliggöra en uppskalning på systemnivå.

Författarnas slutsats: Externa kontextuella faktorer har en viktig betydelse och att de både kan underlätta och försvåra implementering och uppskalning av IPS‑modellen inom psykiatrin i olika länder. Om beslutsfattare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, liksom planerare, utförare och praktiker, tar hänsyn till dessa faktorer ökar möjligheterna att utveckla effektiva strategier för att införa evidensbaserade insatser [7].

Hellström och medförfattare (2021). Vocational Outcomes of the Individual Placement and Support Model in Subgroups of Diagnoses, Substance Abuse, and Forensic Conditions: A Systematic Review and Analysis of Pooled Original Data

Syfte: Att undersöka effekten av IPS utifrån diagnoser som schizofreni, bipolär sjukdom, depression, substansbruk eller rättspsykiatriska tillstånd.

Resultat: En systematisk litteratursökning genomfördes i juni 2017 och uppdaterades i december 2020. Den systematiska översikten inkluderade 13 studier (1 594 studiedeltagare). Inga studier om rättspsykiatriska tillstånd inkluderades. Effekterna på antal timmar och veckor i arbete efter 18 månader var jämförbara för deltagare med schizofreni och bipolär sjukdom, men endast statistiskt signifikanta för deltagare med schizofreni jämfört med sedvanlig vård. Effekten var också signifikant för deltagare med substansbruk. Deltagare med schizofreni, bipolär sjukdom och substansbruk hade högre odds att vara anställda och återgick till arbete snabbare än deltagare i sedvanlig vård.

Författarnas slutsats: IPS är effektiv för personer med schizofreni, bipolär sjukdom och substansbrukssyndrom; dock var effekten på antal timmar och veckor i arbete inte statistiskt signifikant för bipolär sjukdom. För personer med depression är effekten av IPS fortfarande oklar [9].

Kinoshita och medförfattare (2013). Supported employment for adults with severe mental illness

Syfte: Att granska effektiviteten av Supported Employment jämfört med andra metoder för arbetsrehabilitering eller sedvanlig behandling.

Resultat: Författarna inkluderade 14 relevanta randomiserade kontrollerade studier med fokus på personer med svår psykisk sjukdom i arbetsför ålder (2 265 personer, vanligen 16–70 år), där Supported Employment jämfördes med andra arbetsrehabiliteringsmetoder eller sedvanlig behandling. Av de 14 inkluderade studierna fokuserade 13 studier på IPS, som beskrivs som en specificerad form av Supported Employment. För det primära utfallet (antal dagar i arbete under ett års uppföljning) verkar Supported Employment signifikant öka nivån av anställning som erhållits under studiernas gång. Supported Employment verkar också öka längden på konkurrenskraftig anställning jämfört med andra arbetsrehabiliteringsmetoder. Metoden visade även vissa fördelar i sekundära utfall: ökad längd (i dagar) av betalt arbete och jobbstabilitet (veckor) samt betalt arbete. Dessutom indikerade en studie kortare tid till första avlönade anställning på lång sikt för personer i Supported Employment. Resultaten bedömdes ha en mycket låg tillförlitlighet.

Författarnas slutsatser: Den begränsade tillgängliga evidensen indikerar att Supported Employment är effektivt för att förbättra ett antal arbetsrelaterade utfall för personer med svår psykisk sjukdom [10].

Probyn och medförfattare (2021). The effects of supported employment interventions in populations of people with conditions other than severe mental health: a systematic review

Syfte: Att bedöma effektiviteten av Supported Employment för att förbättra avlönat anställning hos personer med andra tillstånd än enbart svår psykisk sjukdom.

Resultat: Författarna inkluderade studier som undersökte arbetslösa personer med olika tillstånd, inklusive svår psykisk sjukdom om den kombinerades med andra tillstånd eller specifika omständigheter (till exempel hemlöshet). Studier där inklusion enbart baserades på svår psykisk sjukdom exkluderades. Tio randomiserade kontrollerade studier (913 deltagare) inkluderades. Supported Employment var mer effektivt än kontrollinsatser för att förbättra möjlighet till anställning i sju studier som inkluderade:

Personer med affektiva störningar
Psykiska störningar och kontakt med rättsväsendet
Veteraner med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Tidigare fängslade veteraner
Personer som får metadonbehandling
Veteraner med ryggmärgsskada vid 12 månader och vid 24 månader
Unga personer som varken arbetar eller studerar

Tre studier visade inga signifikanta fördelar med Supported Employment:

Arbetstagare med muskuloskeletala skador
Substansmissbruk
Tidigare hemlösa personer med psykisk sjukdom

Författarnas slutsats: Supported Employment kan vara fördelaktiga för personer från mer varierade grupper än enbart de med svår psykisk sjukdom [11].

Zheng och medförfattare (2022). Trial-Based Economic Evaluations of Supported Employment for Adults with Severe Mental Illness: A Systematic Review

Syfte: Att identifiera, granska och sammanfatta utfall som rapporterats i prövningsbaserade ekonomiska utvärderingar av IPS för vuxna med svår psykisk sjukdom.

Resultat: Författarna inkluderade ekonomiska utvärderingar som jämförde IPS-program med traditionella arbetsrehabiliteringsprogram för vuxna (18 år och äldre) med svår psykisk sjukdom. Av de 476 artiklar som identifierades i databassökningen inkluderades sju i översikten. Studier genomförda i Europa (n = 4) och Japan (n = 1) antydde att IPS kan vara ett kostnadseffektivt alternativ till traditionella arbetsrehabiliteringsprogram. Två studier genomförda i USA visade att IPS ledde till bättre arbetsrelaterade utfall, men till neutrala eller högre kostnader än traditionell arbetsrehabilitering, beroende på vilken nyttomått som användes.

Författarnas slutsatser: Ekonomiska utvärderingar av IPS för vuxna med svår psykisk sjukdom är begränsade och heterogena. Tolkningen av ekonomiska utfall bör ta hänsyn till faktorer som kan påverka kostnadseffektiviteten, såsom geografisk placering. Framtida studier bör utvärdera om fördelarna med IPS uppväger de extra kostnaderna för patienter och andra intressenter [12].

Samlad bedömning av resultatet från förstudien

Författarna till flera av de systematiska översikterna har kommit fram till att IPS förbättrar arbetsutfall för personer med psykisk ohälsa och i flera andra populationer, samtidigt som effekterna varierar mellan grupper och studier.

Vi har inte identifierat sammanställd forskning om verksamma komponenter och anpassningar av IPS. Däremot finns det indikation i vissa systematiska översikter på att förstärkt IPS samt IPS med hög modelltrohet kan förstärka arbetsrelaterade effekter.

Vi har identifierat två välgjorda kartläggningar om implementeringsaspekter av IPS: främjande och hindrande faktorer för samverkan mellan hälso- och sjukvård och kommunala verksamheter kring personer med psykisk ohälsa [6] samt kontextuella faktorers påverkan på implementering av IPS [7]. SBU har fört en dialog med Socialstyrelsen kring behovet av att kommentera någon av dessa kartläggningar. Kartläggningen av Jørgensen et al. 2025 har identifierats som mest relevant att kommentera eftersom den lyfter IPS som ett exempel på personcentrerad vård, vilket kan vara en god draghjälp för bredare implementering. Dessutom fokuserar kartläggningen på återhämtning och egenmakt och vilka krav dessa aspekter ställer på aktörerna i systemet och vidare hur de påverkar förutsättningar för implementering.

Personer som medverkat till förstudien

Almina Kalkan (projektledare), Helena Domeij (biträdande projektledare), Anna Attergren Granath (projektadministratör), Klas Moberg (informationsspecialist).
Projektansvarig chef: Uliana Hellberg

Intern granskare: Elizabeth Åhsberg

Referenser

Socialstyrelsen. IPS (Individanpassat stöd till arbete). Stockholm: Socialstyrelsen; 2023. [accessed Feb 24]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/individanpassat-stod-till-arbete/
SBU. Arbetsfrämjande åtgärder för personer med funktionsnedsättning som söker arbete. Betydelsen av Supported Employment och Individual Placement and Support. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU kommenterar. [accessed Jan 13 2026]. Available from: https://www.sbu.se/2018_06
SBU. Individanpassat stöd till arbete (IPS) för personer med psykisk funktionsnedsättning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. SBU kommenterar. [accessed Jan 13 2026]. Available from: https://www.sbu.se/2020_10
SBU. Snabbstar. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. [accessed Feb 24 2026]. Available from: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/
Baxter S, Cullingworth J, Whitworth A, Runswick-Cole K, Clowes M. Understanding interventions and outcomes in supported employment and individual placement support: A qualitative evidence synthesis. Disabil Health J. 2024;17(2):101579. Available from: https://doi.org/10.1016/j.dhjo.2024.101579
Jorgensen K, Bro Jorgensen K, Karlsson B. Cross-Sectoral Collaboration Between Mental Health Hospitals and Municipalities: A Scoping Review. Issues Ment Health Nurs. 2025;46(6):587-601. Available from: https://doi.org/10.1080/01612840.2025.2478419
Harkko J, Sipila N, Nordquist H, Lallukka T, Appelqvist-Schmidlechner K, Donnelly M, et al. External context in individual placement and support implementation: a scoping review with abductive thematic analysis. Implement Sci. 2023;18(1):61. Available from: https://doi.org/10.1186/s13012-023-01316-w
Bramberg E, Ahsberg E, Fahlstrom G, Furberg E, Gornitzki C, Ringborg A, et al. Effects of work-directed interventions on return-to-work in people on sick-leave for to common mental disorders-a systematic review. Int Arch Occup Environ Health. 2024;97(6):597-619. Available from: https://doi.org/10.1007/s00420-024-02068-w
Hellstrom L, Pedersen P, Christensen TN, Wallstroem IG, Bojesen AB, Stenager E, et al. Vocational Outcomes of the Individual Placement and Support Model in Subgroups of Diagnoses, Substance Abuse, and Forensic Conditions: A Systematic Review and Analysis of Pooled Original Data. J Occup Rehabil. 2021;31(4):699-710. Available from: https://doi.org/10.1007/s10926-021-09960-z
Kinoshita Y, Furukawa TA, Kinoshita K, Honyashiki M, Omori IM, Marshall M, et al. Supported employment for adults with severe mental illness. Cochrane Database Syst Rev. 2013;2013(9):CD008297. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD008297.pub2
Probyn K, Engedahl MS, Rajendran D, Pincus T, Naeem K, Mistry D, et al. The effects of supported employment interventions in populations of people with conditions other than severe mental health: a systematic review. Prim Health Care Res Dev. 2021;22:e79. Available from: https://doi.org/10.1017/S1463423621000827
Zheng K, Stern BZ, Wafford QE, Kohli-Lynch CN. Trial-Based Economic Evaluations of Supported Employment for Adults with Severe Mental Illness: A Systematic Review. Adm Policy Ment Health. 2022;49(3):440-52. Available from: https://doi.org/10.1007/s10488-021-01174-y
Dewa CS, Loong D, Trojanowski L, Bonato S. The effectiveness of augmented versus standard individual placement and support programs in terms of employment: a systematic literature review. J Ment Health. 2018;27(2):174-83. Available from: https://doi.org/10.1080/09638237.2017.1322180
Fadyl JK, Anstiss D, Reed K, Khoronzhevych M, Levack WMM. Effectiveness of vocational interventions for gaining paid work for people living with mild to moderate mental health conditions: systematic review and meta-analysis. BMJ Open. 2020;10(10):e039699. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjopen-2020-039699
Heffernan J, Pilkington P. Supported employment for persons with mental illness: systematic review of the effectiveness of individual placement and support in the UK. J Ment Health. 2011;20(4):368-80. Available from: https://doi.org/10.3109/09638237.2011.556159
Johanson S, Gregersen Oestergaard L, Bejerholm U, Nygren C, van Tulder M, Zingmark M. Cost-effectiveness of occupational therapy return-to-work interventions for people with mental health disorders: A systematic review. Scand J Occup Ther. 2023;30(8):1339-56. Available from: https://doi.org/10.1080/11038128.2023.2200576
Modini M, Tan L, Brinchmann B, Wang MJ, Killackey E, Glozier N, et al. Supported employment for people with severe mental illness: systematic review and meta-analysis of the international evidence. Br J Psychiatry. 2016;209(1):14-22. Available from: https://doi.org/10.1192/bjp.bp.115.165092
Nokleby H, Blaasvaer N, Berg RC. NIPH Systematic Reviews: Executive Summaries. In: Supported Employment for People with Disabilities: A Systematic Review. NIPH Systematic Reviews: Executive Summaries. Oslo, Norway: Knowledge Centre for the Health Services at The Norwegian Institute of Public Health (NIPH); 2017.
Park AL, Rinaldi M, Brinchmann B, Killackey E, Aars NAP, Mykletun A, et al. Economic analyses of supported employment programmes for people with mental health conditions: A systematic review. Eur Psychiatry. 2022;65(1):e51. Available from: https://doi.org/10.1192/j.eurpsy.2022.2309
Weld-Blundell I, Shields M, Devine A, Dickinson H, Kavanagh A, Marck C. Vocational Interventions to Improve Employment Participation of People with Psychosocial Disability, Autism and/or Intellectual Disability: A Systematic Review. Int J Environ Res Public Health. 2021;18(22):12083. Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph182212083

Sidan uppdaterad 2026-03-04

Till toppen