Kompletterande förstudie om arbetssätt och insatser för att öka tillgängligheten till socialtjänst för barn och unga

Förstudiens syfte

Syftet med förstudien har varit att undersöka vilken typ av vetenskapliga studier som finns publicerade om insatserna socialt fältarbete och familjecentraler.

Denna förstudie är en komplettering till en tidigare publicerad förstudie om tidig upptäckt
(dnr 2025/611).

Inledning

SBU genomförde under våren 2025 en förstudie för att undersöka vilken forskning som finns publicerad om arbetssätt och insatser som syftar till att möjliggöra tidig upptäckt av psykisk ohälsa och sociala problem hos barn och unga genom att socialtjänsten ökar sin närvaro på platser där barn och unga samt deras föräldrar vistas (dnr 2025/611). Förstudien gjordes inom ramen för ett regeringsuppdrag (dnr S2024/02156, delvis). Regeringsuppdraget handlar om att genomföra kunskapssammanställningar om insatser inom socialtjänsten, för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga.

I den första förstudien identifierade vi främst studier om utökade hembesöksprogram. Projektgruppen bedömde att det sannolikt fanns fler studier med andra typer av insatser, men att sökningen inte fångade dessa. Därför beslutade vi att det skulle genomföras en kompletterande förstudie för att undersöka vilken typ av forskning som finns kring andra specifika insatser som vi vet erbjuds i Sverige, i olika omfattning. Detta för att få en bättre och mer heltäckande bild av förutsättningarna för att kunna göra en eller flera SBU utvärderar.

Förstudiens omfattning och innehåll

Vi beslutade att göra riktade sökningar på två av de insatser som rekommenderades i den första förstudien (dnr 2025/611): socialt fältarbete och familjecentraler. Detta då vi bedömde att dessa var möjliga att avgränsa på ett lämpligt sätt för en riktad sökning.

Frågeställningar

Arbetet i denna kompletterande förstudie har utgått från två frågeställningar:

1. Vilken vetenskaplig litteratur finns om socialt fältarbete och dess möjlighet att tillgängliggöra tidiga insatser från socialtjänsten för att på så sätt förebygga psykisk ohälsa och sociala problem hos barn och unga?
2. Vilken vetenskaplig litteratur finns om familjecentralens möjlighet att öka tillgången till tidiga socialtjänstinsatser och på så sätt förebygga psykisk ohälsa och sociala problem hos barn under sex år?

Övergripande avgränsningar

Avgränsningar i denna förstudie utgår från ett förarbete som SBU genomförde under våren 2025 (dnr 2025/349). I förarbetet förde SBU dialog med bland annat:

• Socialstyrelsen
• Folkhälsomyndigheten
• Sveriges Kommuner och Regioner
• Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
• Ett urval av regionala samverkansstrukturer och representanter för Sveriges socialchefer.

Slutsatsen från förarbetet var att vetenskapliga kunskapsunderlag om insatser på universell- och selektiv nivå var särskilt prioriterade för att stödja omställningsarbetet till nya socialtjänstlagen.

Därför har vi i denna förstudie valt att endast inkludera insatser på universell- respektive selektiv nivå och exkludera förebyggande insatser på indikerad nivå. I Faktaruta 1 visas Socialstyrelsen beskrivning av preventionsnivåer [1].

Frågeställning 1: Socialt fältarbete

Här presenterar vi avgränsningar, genomförande och resultatet för den första frågeställningen som rör insatsen socialt fältarbete.

Bakgrund

Socialt fältarbete är ett av flera sätt för kommuner att arbeta uppsökande och förebyggande. Kommuner kan organisera, planera och genomföra arbetet på många olika sätt. I en kartläggning av socialt fältarbete genomförd av Socialstyrelsen [2] framgår flera syften med insatsen, såsom att:

• tidigt identifiera barn och unga i riskzon
• främja goda uppväxtvillkor
• förhindra ogynnsam utveckling
• vara närvarande i barns och ungas miljöer
• skapa tillit och bygga relationer.

Fältarbete kännetecknas av relationsskapande arbete baserat på frivillighet och förtroende genom närvaro på olika arenor där unga vistas, till exempel: skolor, bostadsområden, gallerior, sociala medier och fritidsgårdar till exempel. Insatsen är flexibel och anpassad till lokala behov och förutsättningar. Förutom uppsökande arbete kan fältarbetare ha kontakt med föräldrar, samverka med andra aktörer (polis, skola, elevhälsa med flera), delta i möten kring enskilda individer och slussa vidare till andra stödinsatser.

Insatsen socialt fältarbete kännetecknas ofta av att målgruppen på olika sätt, och av olika anledningar, är svårnådd (eng. hard to reach). En kategori av socialt fältarbete handlar om att nå svårnådda grupper som har bristande kännedom om, och ännu inte har kontakt med, socialtjänsten. Syftet med insatsen är då att identifiera dessa grupper, informera om socialtjänstens arbete och möjliggöra att de kan erbjudas sociala insatser i ett tidigare skede. En annan kategori av socialt fältarbete handlar om att nå grupper som har haft (ofta lång och problemfylld) kontakt med socialtjänsten och som av olika anledningar inte kan tillgodogöra sig insatser som de erbjudits. För denna grupp syftar fältarbetet snarare till att motivera och skapa förutsättningar för att ta del av erbjudna eller beviljade insatser, samt stärka förtroendet för socialtjänstens arbete [3].

Inom ramen för den här förstudien fokuserar vi på fältarbete på universell- och selektiv nivå, alltså den typen som syftar till att identifiera och nå ut till populationer som inte redan är i kontakt med socialtjänsten.

Avgränsningar

I Tabell 1 visas avgränsningar som legat till grund för den aktuella frågeställningen.

Tabell 1 Avgränsningar som legat till grund för frågeställning om socialt fältarbete

	Inkluderar	Exkluderar
Perspektiv/population	Insatser riktad till hela populationen barn och unga (universell) eller riktat till riskgrupper (selektiv; t.ex. föräldrar med problem, barn med funktionsnedsättning, bo i utsatt område) Ingen exakt åldersspecificering, men ska vara benämnda i litteraturen som barn/unga. Insatserna kan också vara riktade till deras föräldrar (från graviditet och framåt). Perspektivet som undersöks kan vara barnets, förälder/vårdnadshavare/annan anhörig, profession som erbjuder insatsen.	Insatser på indikerad nivå, d.v.s. riktade till barn/unga med konstaterade problem som kräver insatser på individnivå (t.ex. placerade/hemlösa barn och unga)
Insats/intresse/fenomen	Socialt fältarbete Syftar till att tidigt upptäcka sociala problem/psykisk ohälsa hos barn/unga och/eller synliggöra/tillgängliggöra socialtjänst socialt arbete I miljöer / kontext där barn och unga befinner sig såsom skola/fritidsgård/platser för fritidsaktiviteter, gator/torg/parker/shoppingcentrum, sociala medier, chattplattformar, spel online, bostadsområden/bakgårdar, större evenemang/festdagar, ungdomsmottagning etc.	Insatser som sker på socialtjänstens kontor/mottagning (öppenvård) Uppsökande arbete på Ungdomshem/SiS (eller motsvarande), inom specialistsjukvård, i hemmet Behandlande insatser och program (indikerade insatser) Åtgärder i samband med krishändelser (t.ex. naturkatastrof, terrorattack, masskjutningar) som mer liknar ett kristeam
Jämförelse/kontroll	Alla typer av kontroll eller ingen kontroll
Utvärdering /utfall	Erfarenheter och upplevelser av socialt fältarbete Uppföljning av socialt fältarbete genom dokumentation och observation Effekter av socialt fältarbete på (1) Hälsoutfall hos ungdomen (psykologisk, psykosocial, social), (2) Funktionsförmåga hos ungdomen (skolgång, återgång i arbete, meningsfull sysselsättning), (3) Tillgång till, användningen av socialtjänstinsatser, (4) Behovet av mer omfattande sociala insatser	Studier som beskriver insatsen eller som beskriver populationen Utfall som rör fysisk hälsa, fysisk aktivitet, tobaksanvändning, sexuell/reproduktiv hälsa Olika screeningverktyg /formulär och bedömningsinstrument
Övriga avgränsningar	Primärstudier eller systematiska översikter i sakkunniggranskade tidskrifter Engelska och skandinaviska språk Artiklar publicerade från år 1990 och framåt Studier genomförda i höginkomstländer (enligt World Banks klassificering; inklusive Hongkong och Taiwan)	Studieprotokoll, bokkapitel, uppsatser och annan grå litteratur Artiklar publicerade innan år 1990 Studier genomförda i låg/medelinkomstländer

Litteratursökning

En informationsspecialist gjorde en sonderande testsökning i databaserna Academic Search Premiere, Cinahl, ERIC, PsycInfo, Psychological and behavioral sciences collection, SocIndex och Criminal Justice Abstracts. Fullständig sökstrategi kan lämnas på begäran.

Resultat

Litteratursökningen på socialt fältarbete resulterade i 2 308 databasträffar, efter dubblettrensning. Två oberoende personer relevansgranskade abstracts i Covidence och identifierade 45 potentiellt relevanta artiklar som lästes i fulltext. Utifrån dessa inkluderades totalt 9 artiklar [4-12], av dessa var samtliga primärstudier. Se Figur 1 för flödesschema.

Inkluderade primärstudier

Totalt identifierades nio relevanta primärstudier. Av de inkluderade studierna var mer än hälften utförda i Hong Kong, och resterande i Kanada, USA och Norge. De allra flesta studierna var baserade på kvalitativa data, och undersökte målgruppen eller fältarbetarnas erfarenheter av insatsen. Många artiklar fokuserade specifikt på relationen mellan fältarbetaren och ungdomarna de arbetade med.

I Tabell 2 redovisas inom vilken kontext, samt gentemot vilken population, som fältarbetet i studierna är utfört. Med kontexten Internet menas att fältarbetet har skett online, till exempel på olika sociala mediaplattformar. Med Lokalsamhället menas att fältarbetet har skett på platser ute i samhället där målgruppen befinner sig, till exempel i parker, i shoppingcenter, runt skolor och i bostadsområden.

Vad gäller population så har tre huvudsakliga kategorier av unga identifierats:

• UVAS
• Normbrytande beteende/ sociala riskfaktorer
• Utsatta familjer

Med UVAS menas unga som varken arbetar eller studerar, i litteraturen är de omnämnda som ”hidden youth” eller ”NEET (Not in Education, Employment, or Training) populations”. Unga med normbrytande beteende/sociala riskfaktorer avser ungdomar som uppvisar ett eller flera normbrytande beteenden eller sociala riskfaktorer så som till exempel drogbruk, ostabila familjerelationer, avbruten skolgång eller vistelse i kriminella miljöer. Med utsatta familjer avses familjer med små barn som på olika sätt lever i utsatta miljöer med hög social belastning.

Tabell 2 Inkluderade artiklar frågeställning 1.

UVAS = Unga som varken arbetar eller studerar
Författare År Land	Studiedesign/metod Data	Kontext Målgrupp	Fokus/utfall av intresse Perspektiv
Chan 2016 Hong Kong	Kvalitativ Verksamhetsstatistik, mötesanteckningar, fokusgrupper m.m.	Internet UVAS	Erfarenheter av sociala medier som metod att nå ut Professionens perspektiv
Chan 2018 Hong Kong	Kvalitativ Intervjuer	Internet UVAS	Upplevelser av socialt fältarbete på internet Ungdomarnas perspektiv
Chui 2006 Hong Kong	Kvalitativ Intervjuer	Lokalsamhället Normbrytande beteende/sociala riskfaktorer	Upplevelser av motstånd i mötet med målgruppen Professionens perspektiv
Knoll 2012 Kanada	Kvantitativ och kvalitativ Deskriptiva data av kohort, intervjuer, fokusgrupper	Lokalsamhället UVAS	Upplevelser av fältarbetet Effekter av fältarbetet på: tillgång till insatser och positiv utveckling hos målgruppen Ungdomarnas, närståendes (inklusive föräldrar/vårdnadshavare), professionens och andra lokala aktörers perspektiv
Lee 2013 Hong Kong	Kvalitativ Intervjuer	Lokalsamhället Normbrytande beteende/sociala riskfaktorer	Effektiva terapeutiska inslag i fältarbetet Ungdomarnas och professionens perspektiv
Ngai 2006 Hong Kong	Kvalitativ Intervjuer	Lokalsamhället Normbrytande beteende/sociala riskfaktorer	Upplevelser av motstånd och reflektioner kring maktperspektiv i mötet med målgruppen Professionens perspektiv
Oldeide 2020 Norge	Kvalitativ Intervjuer, fokusgrupper	Lokalsamhället Normbrytande beteende/sociala riskfaktorer	Upplevelser av relationen till den uppsökande verksamheten, samt av verksamheten jämfört med andra insatser Ungdomarnas perspektiv
Pollack 2011 USA	Kvalitativ Enkätdata	Lokalsamhället Normbrytande beteende/sociala riskfaktorer	Upplevelser av, och uppfattningar om, fältarbetarna Ungdomarnas perspektiv
Roy 2021 Kanada	Kvalitativ Dokument, intervjuer, fokusgrupper	Lokalsamhället Utsatta familjer	Upplevda effekter på den övergripande utvecklingen hos barn i åldern 0–5 år och deras familjer Föräldrarnas/vårdnadshavarnas, professionens och andra lokala aktörers perspektiv

Samlad bedömning av resultatet från frågeställning 1

Förstudien belyser att det saknas studier på socialt fältarbete på universell nivå. Den forskning vi funnit är huvudsakligen riktad mot riskgrupper, det vill säga på selektiv nivå. Vi vill dock belysa att gränsdragningen mellan insatser på de olika preventionsnivåerna har varit svår att göra då fältarbete i praktiken ofta sker på olika nivåer parallellt.

Förstudien synliggör att det inom området framför allt finns kvalitativ forskning om upplevelser av insatsen. Endast en av studierna var från Norden. Vi bedömer att det inte är motiverat att genomföra en samlad evidens-syntes på det befintliga materialet, då de kvalitativa utvärderingarna vi identifierat undersöker väldigt skilda aspekter och perspektiv på socialt fältarbete.

Den identifierade forskningen rör huvudsakligen två riskgrupper: unga med normbrytande beteende och sociala riskfaktorer för att utveckla kriminalitet, samt unga som varken studerar eller arbetar (UVAS).

Normbrytande beteende och sociala riskfaktorer

Majoriteten av studierna som förstudien identifierat riktar sig till populationen unga med normbrytande beteende och social riskfaktor. Samtliga studier var kvalitativa och har huvudsakligen undersökt det relationsbyggande arbetet mellan fältarbetarna och ungdomarna, samt maktbalansen dem emellan. I vissa fall har fältarbetet varit en del i större brottsförebyggande projekt med flera interventionskomponenter, och en del av dessa studier har vi exkluderat i gallringsprocessen då det varit på indikerad nivå (gentemot ungdomar som redan är med i kriminella gäng eller har blivit dömda för brott).

Förstudien visar att det eventuellt finns förutsättningar att utvärdera upplevelser av socialt fältarbete för populationen genom kvalitativa studier, om man också inkluderar studier på indikerad nivå. En sådan utvärdering skulle dock inte vara i linje med avgränsningen som gjorts i förarbetet för det övergripande regeringsuppdraget (dnr 2025/369). Dessutom har Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) och Socialstyrelsen fått ett uppdrag (i samråd med bland andra SBU) som angränsar området [13].

Unga som varken arbetar eller studerar

Tre av de identifierade studierna handlade om fältarbete riktat mot unga som varken arbetar eller studerar. I två av dessa skedde det uppsökande arbetet på internet och sociala medier, där ett syfte varit att hänvisa ungdomarna till aktiviteter som förebygger social isolering och underlättar chansen att finna arbete och meningsfull sysselsättning. Förstudien visar att det finns ett fåtal studier för denna population inom området, men inte tillräckligt för att inleda ett SBU-projekt.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor har dock två pågående uppdrag [14] inom området och det kan bli aktuellt för SBU att göra ett arbete i samarbete med dem. Om SBU skulle inleda ett projekt inom ramen för ett annat uppdrag (eller samarbete) kan den aktuella förstudiens resultat utgöra inspiration för en typ av insats och kontext att titta närmare på.

Övriga populationer

En inkluderad studie handlade om målgruppen små barn och deras familjer, där syftet var att öka tillgängligheten till hälso-och sjukvård och socialtjänst för familjer som lever i utsatthet. Detta gjordes främst genom att befinna sig på allmänna platser där familjerna vistades för att kunna erbjuda information och hjälp att få åtkomst till vård eller sociala insatser. Denna form av uppsökande arbete överlappar delvis med andra typer av insatser som syftar till att tillgängliggöra sociala insatser för små barn och deras föräldrar (vilket undersöks närmare i förstudiens andra frågeställning).

Exkluderade artiklar

En stor mängd artiklar exkluderades på grund av att insatserna gavs på indikerad nivå, mot populationer där det redan finns ett identifierat behov av stöd och en uttalad risk på individnivå. I dessa artiklar kunde syftet med det uppsökande arbetet vara att tillgängliggöra insatser och. Det kan till exempel handla om unga som ingår i kriminella gäng och där insatser samordnas tvärsektoriellt. En systematisk översikt identifierades under förstudien som specifikt rör detta [15].

Även om socialt fältarbete på indikerad nivå inte ingått i förstudien, har det relevans för socialtjänstens förebyggande arbete i syfte att nå ut och stärka relationen till individer som har en komplicerad och icke-fungerande relation till välfärdssystemet [3]. Om fältarbete skulle bli aktuellt att söka på inom ramen för eventuella uppdrag i framtiden, så skulle man därför med fördel kunna söka mer brett på insatsen.

Frågeställning 2: Familjecentraler

En familjecentral är en mötesplats som vänder sig till barn, föräldrar, blivande föräldrar och andra viktiga vuxna i barnets närhet [16]. Här samverkar olika verksamheter, såsom barnmorskemottagning (BMM), barnavårdscentral (BVC), öppen förskola och förebyggande socialtjänst, för att ge stöd och främja hälsa i familjer. Målet är att bidra till en god och jämlik hälsa i befolkningen genom att erbjuda insatser till alla, och på en nivå som står i proportion till de behov som finns, särskilt i mer utsatta grupper. Familjecentralen kombinerar ett brett, lättillgängligt utbud av hälsofrämjande insatser med möjligheten att ge riktat stöd vid behov. Utöver att erbjuda insatser fungerar familjecentraler även som öppna mötesplatser där barn och familjer kan knyta sociala kontakter. Genom BVC och BMM är familjecentralen en plats som har möjlighet att nå nästan alla familjer.

Tidigare arbete och fortsatta behov av kunskap

År 2023 genomförde Socialstyrelsen en kartläggning av familjecentraler och liknande verksamheter i Sverige, i vilken man poängterade behovet av ökad kunskap. Framför allt lyftes vikten av forskning om effekter av familjecentralens arbete och hur verksamheten kan jobba för att skapa en förändring för familjer, samt nå ut till alla målgrupper [17].

År 2024 publicerade Folkhälsomyndigheten en kartläggande litteraturöversikt där både vetenskapliga studier och grå litteratur inkluderades, och man drog slutsatsen att det finns begränsat med forskningsstudier på familjecentraler av modell som används i Sverige, och framför allt finns en brist på forskning med kvantitativa utfall [18].

Bedömningen av den kvalitativa forskningen både i Folkhälsomyndighetens litteraturöversikt och i Socialstyrelsens kartläggning pekar på att familjecentralers besökare generellt är nöjda med verksamheten.

Både Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens rapporter har fokuserat på familjecentralen som en verksamhet som inkluderar både barnavårdscentral och socialtjänst. I och med nya socialtjänstlagen och krav på en mer lättillgänglig socialtjänst har vi valt ett brett perspektiv och inkluderat fler typer av samlokaliseringsverksamheter än i tidigare nämnda kartläggningar. I denna förstudie fanns inget krav på samlokalisering mellan barnavårdscentral och socialtjänst, utan endast att socialtjänst skulle vara samlokaliserat med någon annan verksamhet av betydelse för barnets tidiga utveckling. Då detta perspektiv är bredare och skiljer sig åt från tidigare arbeten har vi valt att inte bara inkludera kvantitativa studier, utan även kvalitativa utvärderingar (trots befintlig kunskap inom området).

Avgränsningar

För avgränsningar som legat till grund för frågeställning 2, se Tabell 3 nedan.

Tabell 3. Avgränsningar som legat till grund för förstudiens andra frågeställning.

	Inkluderade	Exkluderade
Perspektiv/population	Blivande föräldrar Föräldrar till barn 0–5 år Barn 0–5 år Perspektivet som undersöks kan även vara den som ger/erbjuder insatsen (profession).	Barn med konstaterade sociala och/eller psykiska problem som kräver insatser (indikerad nivå) Barn som redan får insatser från socialtjänstenen (t.ex. placerade barn) Vuxna som inte är vårdnadshavare till barnet Perspektivet är från de som jobbar i ledning och styrning (dvs inte direkt med målgruppen)
Insats/intresse/fenomen	Verksamhet som jobbar med tidigt förebyggande arbete riktat till föräldrar, familjer och/eller barn (<6 år) Verksamhet där socialtjänst är samlokaliserad med andra verksamheter viktiga för barnets tidiga utveckling (t.ex. förskola, BVC, MVC) Verksamhet som riktar sig till alla i populationen (universell prevention) eller riktar sig till särskilt utsatta grupper eller områden (selektiv prevention; t.ex. barn med föräldrar med problematik, barn med funktionsnedsättning eller barn boende i utsatt område)	Verksamhet som bara inkluderar en aktör Verksamhet som jobbar med tidigt förebyggande för äldre barn (>5 år) Verksamhet som arbetar med indikerad prevention eller med behandling och/eller rehabilitering
Jämförelse/kontroll	Alla typer eller ingen kontroll.
Utvärdering/utfall	Erfarenheter och upplevelser av familjecentraler Uppföljning av familjecentraler genom dokumentation och observation Effekter av familjecentraler på psykologiska, psykosociala eller sociala hälsoutfall hos barnet och/eller hos föräldern såsom föräldraförmåga, familjerelationer, behov av framtida insatser och åtgärder som rör psykisk, psykosocial och social hälsa, tillgänglighet, tillgång och användningen av socialtjänstinsatser	Beskrivande studier (av insatsen, populationen mm) Studier som utvärderar screeningverktyg/bedömningsinstrument Erfarenheter och upplevelser av organisation, implementering eller arbetssätt (t.ex. samverkan, samordning) Hälsoutfall som rör somatisk hälsa (längd, vikt, nutrition)
Övrigt	Primärstudier eller systematiska översikter i sakkunniggranskade tidskrifter Engelska och skandinaviska språk Artiklar publicerade från år 1990 och framåt Studier från höginkomstländer (enligt World Banks klassificering; inklusive Hong Kong och Taiwan).	Studieprotokoll, bokkapitel, uppsatser och annan grå litteratur Artiklar publicerade innan år 1990 Studier från låg eller medelinkomstländer)

Litteratursökning

En informationsspecialist gjorde en sonderande testsökning i databaserna Academic Search Premiere, Cinahl, ERIC, PsycInfo, Psychological and behavioral sciences collection, SocIndex och Criminal Justice Abstracts. Fullständig sökstrategi kan lämnas på begäran.

Resultat

Litteratursökningen på familjecentraler resulterade i 3 951 databasträffar, efter dubblettrensning. Två oberoende personer relevansgranskade abstracts i Covidence och identifierade 88 potentiellt relevanta artiklar som lästes i fulltext. Utifrån dessa inkluderades totalt 17 artiklar [19-35], av dessa var samtliga primärstudier. Se Figur 2 för flödesschema.

Totalt identifierade sökningen 17 studier som besvarade på frågeställningen. Av dessa innehöll 9 studier kvantitativa data (icke-randomiserade kontrollerade studier n=7; observationsstudier n=2). Totalt 10 studier innehöll kvalitativa data. Majoriteten av studierna var från Storbritannien (n=9). Tre studier var från Norden (två från Sverige och en från Norge). Ingen av de nordiska studierna var effektutvärderingar. Majoriteten av den identifierade litteraturen är publicerad mellan 2006 och 2010, och endast två studier är publicerade de senaste 10 åren.

Av de kvantitativa studierna hade en stor del av de brittiska studierna hälsoutfall som rör barnet (n=5), alla dessa insatser har utvärderat programmet Sure start som inbegriper en rad olika sorters insatser.

Se Tabell 4 för en sammanställning av alla inkluderade studier.

Tabell 4 Inkluderade artiklar frågeställning 2

Författare År Land	Studiedesign/metod Data	Typ av familjecentral/ program (n) Närmare beskrivning av insatsen	Fokus/ utfall av intresseDeltagare (n)
Abella 2024 USA	Kvalitativ Intervjuer, observationer, mötesdokumentation.	Community based family center (1) Lek/förskola, föräldraskapsstöd, screening av utvecklingsavvikelser hos barnet, case management och samordning/lotsning till annat stöd.	Upplevelser av insatsen Afroamerikanska föräldrar/vårdnadshavare (n=11), Profession (n=7)
Abrahamsson 2013 Sverige	Kvalitativ Intervjuer	Familjecentral (6) Lek/förskola, tillgång till personal från socialtjänst, mödra- och barnhälsovård, psykosocialt stöd till föräldrar	Upplevelser av insatsen Föräldrar/vårdnadshavare (n=40) Profession (n=16)
Alm 2021 Sverige	Kvalitativ Intervjuer, fokusgrupper	Familjecentral (1) Lek/förskola, tillgång till personal från socialtjänst, mödra- och barnhälsovård, psykosocialt stöd till föräldrar	Upplevelser av insatsen Föräldrar/vårdnadshavare (n=21)
Bagley 2006 Storbritannien	Kvalitativ Intervjuer	Sure Start program (1) Hälsobesök, rökavvägning, lästräning, föräldraskapsstöd, lek, praktiskt stöd och samordning av olika andra mer omfattande stödinsatser.	Upplevelser av insatsen Föräldrar/vårdnadshavare (n=50)
Belsky 2006 Storbritannien	Kvantitativ Icke-randomiserad kontrollerad studie	Sure Start program (200) Uppsökande arbete, hembesök, föräldraskapsstöd, lek/förskola, hälsobesök, information och rådgivning, stöd och slussning till mer specialiserat stöd.	Hälsoutfall hos barnet Barn (Insats n=16 502, kontroll n=1 610)
Bulling 2017 Norge	Kvalitativ Intervjuer, fokusgrupper	Familjecentral (3) Samlokaliserar sociala och hälso- och sjukvårdsinsatser (MVC och BVC) och öppenförskola. Alla verksamheter har olika typer av lågtröskelverksamheter.	Upplevelser av insatsen Föräldrar (n=25), Profession (n=52)
Carpenter 2007 Storbritannien	Kvantitativ Icke-randomiserad kontrollerad studie; Kvalitativ Intervjuer	Sure Start program (19) Hembesök, föräldraskapsstöd, lek/förskola	Förekomst av mer omfattande insatser från socialtjänsten Upplevelser av insatsen Profession (n=36)
Hall 2019 Storbritannien	Kvantitativ, observationsstudie (sambandsstudie)	Sure Start program (117) Lek/förskola, föräldraskapsstöd, hälsorådgivning, sysselsättningsstöd, riktade insatser till mer sårbara familjer, uppsökande verksamhet.	Hälsoutfall hos barnet Barn/familjer (n=2 568)
Hannon 2008 Storbritannien	Kvantitativ,icke-randomiserad kontrollerad studie, intervjuer, enkätdata	Sure Start program (1) Hembesök, fältarbete, föräldraskapsstöd, lek/förskola, hälsosamtal/rådgivning, stöd till barn och familjer med särskilda behov.	Andel av och beskrivning av populationen som använder insatsen Föräldrar/vårdnadshavare från populationen (n=201), Familjer som fått insatsen (n=129)
Jose 2019 Australien	Kvalitativ Enkätdata, fokusgrupper och intervjuer	Child and family centers (2) Barnhälsovård, föräldraskapsstöd, förskola, civilsamhällesaktörer.	Föräldraförmåga Föräldrar/vårdnadshavare (n=24)
Jose 2021 Australien	Kvalitativ Intervjuer	Child and family centre (oklart) Lek/förskola, föräldraskapsstöd, hembesök	Upplevelser av insatsen Föräldrar/vårdnadshavare (n=39)
Melhuish 2008 Storbritannien	Kvantitativ, icke-randomiserad kontrollerad studie	Sure Start program (165) Hembesök, fältarbete, föräldraskapsstöd, lek/förskola, hälsosamtal/rådgivning, stöd till barn och familjer med särskilda behov.	Hälsoutfall hos barnet; föräldraförmåga Barn och familjer (insats n=5 883, kontroll n=1 879)
O'Brien 2009 Storbritannien	Kvantitativ, icke-randomiserad kontrollerad studie; Kvalitativ Intervjuer, panelsamtal	Trust pathfinders (35) Samlokalisering, gemensam ingång och resurser.	Hälsoutfall hos barnet; förekomst av mer omfattande sociala insatser Barn (n= oklart) Upplevelser av insatsen Barn och föräldrar (12 paneler), profession (n=107+65)
Patel 2016 Canada	Kvantitativ, observationsstudie (samband)	Integrated school-based service (5) Lek/förskola, föräldraskapsstöd, familjerådgivning, hälsostöd	Hälsoutfall hos barnet Barn (n=272)
Pithouse 1999 Storbritannien	Kvalitativ Intervjuer	Community-based family centres (2) Öppna grupper, lek/förskola, rådgivning och information, service (tvätt, telefon mm), hembesök, utbildning till föräldrar, hälsosamtal	Upplevelser av insatsen Föräldrar/ vårdnadshavare (n=40)
Taylor 2017 Australien	Kvantitativ, icke-randomiserad kontrollerad studie	Child and family centers (2) Barnhälsovård, föräldraskapsstöd, förskola, civilsamhällesaktörer.	Användningen av/ tillgången till insatsen Användare (n=247), icke-användare (n=88)
Woolfson 2010 Storbritannien	Kvantitativ, icke-randomiserad kontrollerad studie Kvalitativ Intervjuer	Sure Start program (oklart) Lek/förskola, föräldraskapsstöd, rådgivning	Hälsoutfall hos barnet och förälder Barn och föräldrar (insats n=88, kontroll n=55) Upplevelser av insatsenFöräldrar (n=30)

Samlad bedömning av resultatet

Studier med kvantitativ frågeställning har huvudsakligen utvärderat Sure Start vilket är en brittisk policy som innefattar lokala program i Storbritannien där olika verksamheter som erbjuder vård och omsorg till barn och familjer samlokaliseras. De olika lokala adaptionerna av Sure Start har haft stor frihet att utforma sina samlokaliseringsprogram, och det är inte självklart att socialtjänstverksamhet har ingått, även om det på övergripande nivå har beskrivits som en central del. Studiernas beskrivning av vad som ingår och erbjuds inom ramen för insatsen Sure Start har ofta varit bristfällig och då många studier utvärderat flera lokala program tillsammans är det oklart exakt vilka komponenter som har förekommit och i vilken utsträckning. Dessutom är de flesta studier inom denna kategori mer än 15 år gamla. På grund av detta kommer en utvärdering av dessa insatser innebära stora begränsningar i relevansen för frågeställningen och i bedömningen av överförbarhet till svenska förhållanden.

Vår samlade bedömning är därför att det i nuläget inte är meningsfullt att göra en systematisk översikt på effekten av familjecentraler. De kvalitativa studier som vi identifierat överlappar till stor del med Folkhälsomyndighetens kartläggning [18] och vi bedömer således att en kvalitativ forskningssammanställning inom detta område inte heller är ändamålsenlig.

Exkluderade studier

Under förstudiens arbete har vi noterat att det finns en del kvalitativa studier om hinder och möjliggörare för deltagandet i familjecentralsliknande verksamheter. Vidare finns litteratur som beskriver styrkor och utmaningar med att arbeta i multi-disciplinära team och samverka över verksamhetsgränser. Dessa studier har exkluderats i den aktuella förstudien då syftet har varit att fånga patientnära utfall och upplevelser. Utvärderingar av den här typen på detta område kan dock vara intressant och relevant mot bakgrund av ökad efterfrågan på forskning som rör faktorer som påverkar implementering. Framför allt då ledning och styrning, såsom delat ansvar och tid för samverkan, lyfts fram som utmaningar i Socialstyrelsens rapport om familjecentraler [17].

Rekommendation från förstudien

Socialt fältarbete

Vi har främst identifierat forskning om hur insatsen socialt fältarbete upplevs när den erbjuds för unga med normbrytande beteende på selektiv nivå. Vi har valt att inte ta med studier om denna population på indikerad nivå, på grund av avgränsningar som gjorts i det större regeringsuppdrag på SBU som den här förstudien ingår i. Vi har dock noterat under arbetets gång att det är svårt att dra gränsen mellan selektiv och indikerad preventionsnivå för insatsen socialt fältarbete, då de ofta går in i varandra. För att få en heltäckande bild av forskningen inom detta område skulle vi därför behövt göra en sökning med en bredare inkludering av insatsen på olika preventionsnivåer.

En bredare sökning på socialt fältarbete av detta slag är svår att motivera inom ramen för det aktuella regeringsuppdraget som har ett tydligt fokus på att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Om SBU däremot väljer att göra ett SBU-projekt inom ramen för något annat uppdrag, så kan resultatet från förstudien vara hjälpsamt att titta på.

Ett fåtal artiklar som vi identifierat handlar om uppsökande arbete för gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Underlaget är otillräckligt för att rekommendera uppstart av ett SBU projekt, men är ändå intressant då detta är en relevant population för socialtjänstens insatser i Sverige. Förstudiens resultat kan användas i fortsatt dialog med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor eller Socialdepartementet som inspiration för framtida arbete på SBU.

Med bakgrund av detta är vår slutgiltiga rekommendation att inte starta upp något SBU projekt om insatsen socialt fältarbete inom ramen för det aktuella regeringsuppdraget.

Familjecentraler

Det finns kvantitativ forskning (icke-randomiserade kontrollerade studier) på effekten av samlokaliserade program, men vi har identifierat ett antal brister i dessa. På grund av detta bedömer vi att en utvärdering skulle innebära stora begränsningar i relevansen för frågeställningen och i bedömningen av överförbarhet till svenska förhållanden.

Förstudien har identifierat en del relevant kvalitativa studier på området, men en del av denna forskning finns redan representerad i en tidigare kartläggande litteraturöversikt, som dessutom inkluderar relevant grå litteratur från Sverige. Vi är därför tveksamma till att starta upp ett SBU projekt som utvärderar familjecentraler baserat på det vetenskapliga underlaget.

Även om den här förstudien inte fokuserat på organisatoriska aspekter och hinder och möjliggörare för deltagande i familjecentraler, så noterar vi att det verkar finnas en del forskning inom detta fält, även nordiska studier [36, 37]. Detta skulle kunna vara ett relevant område, men behöver utredas närmare då vi inte sökt efter den typen av utvärderingar i den aktuella förstudien.

Med bakgrund av detta är vår slutgiltiga rekommendation att inte starta upp något SBU projekt om insatsen familjecentraler baserat på resultatet av denna förstudie.

Projektgrupp SBU

• Karin Olsson (projektledare)
• Maral Jolstedt, Sarah Vigerland, Idha Kurtsdotter (projektmedarbetare)
• Anna Attergren Granath (projektadministratör)
• Irini Åberg (projektadministratör)
• Maja Kärrman Fredriksson (informationsspecialist)
• Uliana Hellberg (projektansvarig chef)

Externa granskare

• Robert Grahn, lektor i socialt arbete vid Umeå Universitet
• Åsa Borén, utredare på Socialstyrelsen

Referenser

1. Socialstyrelsen. Terminologiutredning om preventionsbegreppet. Socialstyrelsen; 2024. Dnr: 4.5-58572/2024
2. Socialstyrelsen. Socialt fältarbete med barn och unga Kartläggning av uppsökande och förebyggande socialt fältarbete i kommunal regi. Socialstyrelsen; 2022. 2022-1-7731. [accessed Okt 14 2025]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-1-7731.pdf
3. Andersson B. Finding ways to the hard to reach—considerations on the content and concept of outreach work. European Journal of Social Work. 2013;16(2):171-86. Available from: https://doi.org/10.1080/13691457.2011.618118
4. Chan C, Holosko MJ. The utilization of social media for youth outreach engagement: A case study. Qualitative Social Work. 2016;16(5):680-97. Available from: https://doi.org/10.1177/1473325016638917
5. Chan C, Ngai SS-y. Utilizing social media for social work: insights from clients in online youth services. Journal of Social Work Practice. 2018;33(2):157-72. Available from: https://doi.org/10.1080/02650533.2018.1504286
6. Chui WH, Ho KM. Working with Involuntary Clients: Perceptions and Experiences of Outreach Social Workers in Hong Kong. Journal of Social Work Practice. 2006;20(2):205-22. Available from: https://doi.org/10.1080/02650530600776947
7. Knoll G, Pepler D, Josephson W. The Toronto youth outreach worker program for transitional aged youth 12-24: Process evaluation. Canadian Journal of Community Mental Health. 2012;31(2):83-101. Available from: https://doi.org/10.7870/cjcmh-2012-0015
8. Lee FW-l. Effective intervention with youth-at-risk in Hong Kong. Journal of Social Work Practice. 2012;27(1):33-46. Available from: https://doi.org/10.1080/02650533.2012.705263
9. Ngai SSY. Exploring emancipatory youth work. International Social Work. 2006;49(4):471-81. Available from: https://doi.org/10.1177/0020872806065325
10. Oldeide O, Holsen I, Fosse E. Youth perspective on outreach service: A safety net for at-risk youth in a municipality. Children and Youth Services Review. 2020;116. Available from: https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2020.105234
11. Pollack KM, Frattaroli S, Whitehill JM, Strother K. Youth perspectives on street outreach workers: results from a community-based survey. J Community Health. 2011;36(3):469-76. Available from: https://doi.org/10.1007/s10900-010-9329-3
12. Roy M, Lavoie-Trudeau É, Roy M-A, Clapperton I, Couturier Y, Lane J, et al. Community Outreach with Families of Young Children: Practices and Impacts in Quebec, Canada. Journal of Social Service Research. 2021;47(5):670-80. Available from: https://doi.org/10.1080/01488376.2021.1877235
13. Socialdepartementet 2025:Uppdrag att förbättra förutsättningarna att använda effektiva insatser som förebygger kriminalitet hos barn och unga. Stockholm: Regeringskansliet.
14. Civilsamhällesfrågor Mfu-o. Unga som varken arbetar eller studerar. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. [accessed Okt 14 2025]. Available from: https://www.mucf.se/uppdrag/unga-som-varken-arbetar-eller-studerar
15. Filges T, Dalgaard NT, Viinholt BCA. Outreach programs to improve life circumstances and prevent further adverse developmental trajectories of at-risk youth in OECD countries: A systematic review. Campbell Syst Rev. 2022;18(4):e1282. Available from: https://doi.org/10.1002/cl2.1282
16. Cesares Olsson M. Nationell vägledning Familjecentral, Samverkan för barns bästa!: Föreningen För Familjecentralens Främjande (FFFF); 2022. [accessed Okt 14 2025]. Available from: https://familjecentraler.se/wp-content/uploads/2023/05/Nationell-vagledning-familjecentral-Samverkan-for-barns-basta.pdf
17. Socialstyrelsen. Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter- kartläggning, analys och förslag. Socialstyrelsen; 2023. 2023-9-8728. [accessed Okt 14 2025]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/df6e6bab26024d1e81f934352583927e/2023-9-8728.pdf
18. Folkhälsomyndigheten. Familjecentralers betydelse för familjers hälsa och välmående – Resultat från en kartläggande litteraturöversikt. Folkhälsomyndigheten; 2024. 24026 [accessed Okt 14 2025]. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/f/familjecentralers-betydelse-for-familjers-halsa-och-valmaende/?pub=130812
19. Abella ALD, Hordge-Freeman E, Conner K, Armstrong L, Wilson R, Landers M. Parent and Staff Insights to Understanding Challenges with Engaging Black Families in Early Childhood Programs. Journal of Child and Family Studies. 2024;33(8):2596-613. Available from: https://doi.org/10.1007/s10826-024-02883-2
20. Abrahamsson A, Samarasinghe K. Open pre-schools at integrated health services-A program theory. International Journal of Integrated Care. 2013;13(APRIL - JUNE 2013). Available from: https://doi.org/10.5334/ijic.983
21. Alm A, Falk LL, Bremer TW, Idholt G, Gustafsson M, Bergström EK. Parents’ experiences of participating in health-promoting activities at a family centre for preschool children in Sweden. Community Dental Health. 2021;38(2):100-4. Available from: https://doi.org/10.1922/CDH_00150Alm05
22. Bagley C, Ackerley CL. 'I am much more than just a mum'. Social capital, empowerment and Sure Start. Journal of Education Policy. 2006;21(6):717-34. Available from: https://doi.org/10.1080/02680930600969282
23. Belsky J, Melhuish E, Barnes J, Leyland AH, Romaniuk H. Effects of Sure Start local programmes on children and families: Early findings from a quasi-experimental, cross sectional study. BMJ. 2006;332(7556):1476-8. Available from: https://doi.org/10.1136/bmj.38853.451748.2F
24. Bulling IS. Stepping through the door – exploring low-threshold services in Norwegian family centres. Child and Family Social Work. 2017;22(3):1264-73. Available from: https://doi.org/10.1111/cfs.12343
25. Carpenter J, Brown S, Griffin M. Prevention in integrated children's services: The impact of sure start on referrals to social services and child protection registrations. Child Abuse Review. 2007;16(1):17-31. Available from: https://doi.org/10.1002/car.969
26. Hall J, Sammons P, Smees R, Sylva K, Evangelou M, Goff J, et al. Relationships between families’ use of Sure Start Children’s Centres, changes in home learning environments, and preschool behavioural disorders. Oxford Review of Education. 2019;45(3):367-89. Available from: https://doi.org/10.1080/03054985.2018.1551195
27. Hannon P, Pickstone C, Suckling R, Crofts D. The reach of early intervention: A case study of a sure start programme. Evidence and Policy. 2008;4(3):205-25. Available from: https://doi.org/10.1332/174426408X355544
28. Jose K, Christensen D, Van De Lageweg WI, Taylor C. Tasmania’s child and family centres building parenting capability: a mixed methods study. Early Child Development and Care. 2019;189(14):2360-9. Available from: https://doi.org/10.1080/03004430.2018.1455035
29. Jose K, Taylor CL, Jones R, Banks S, Stafford J, Zubrick SR, et al. The Impact on Service Collaboration of Co-location of Early Childhood Services in Tasmanian Child and Family Centres: An Ethnographic Study. Int J Integr Care. 2021;21(2):14. Available from: https://doi.org/10.5334/ijic.5581
30. Melhuish E, Belsky J, Leyland AH, Barnes J. Effects of fully-established Sure Start Local Programmes on 3-year-old children and their families living in England: a quasi-experimental observational study. The Lancet. 2008;372(9650):1641-7. Available from: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(08)61687-6
31. O’Brien M, Bachmann MO, Jones NR, Reading R, Thoburn J, Husbands C, et al. Do Integrated Children’s Services Improve Children’s Outcomes?: Evidence From England’s Children’s Trust Pathfinders. Children & Society. 2009;23(5):320-35. Available from: https://doi.org/10.1111/j.1099-0860.2009.00229.x
32. Patel S, Corter C, Pelletier J, Bertrand J. 'Dose-response' relations between participation in integrated early childhood services and children's early development. Early Childhood Research Quarterly. 2016;35:49-62. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2015.12.006
33. Pithouse A, Holland S. Open access family centres and their users: Positive results, some doubts and new departures. Children and Society. 1999;13(3):167-78. Available from: https://doi.org/10.1111/j.1099-0860.1999.tb00122.x
34. Taylor CL, Jose K, Van De Lageweg WI, Christensen D. Tasmania’s child and family centres: a place-based early childhood services model for families and children from pregnancy to age five. Early Child Development and Care. 2017;187(10):1496-510. Available from: https://doi.org/10.1080/03004430.2017.1297300
35. Woolfson LM, Durkin K, King J. Changing cognitions in parents of two-year-olds attending Scottish Sure Start centres. International Journal of Early Years Education. 2010;18(1):3-26. Available from: https://doi.org/10.1080/09669761003661261
36. Alm AMA, Bergström EK, Ljungkrona-Falk L, Wold-Bremer T, Idholt G. Experience of collaboration at a family centre for preschool children in sweden. Community Dental Health. 2020;37(4):269-74. Available from: https://doi.org/10.1922/CDH_000063Alm06
37. Bulling IS, Berg B. “It's our children!” Exploring intersectorial collaboration in family centres. Child and Family Social Work. 2018;23(4):726-34. Available from: https://doi.org/10.1111/cfs.12469