Förstudie – Implementering av föräldraskapsstödsprogram och SEL-program

Lästid: ca 49 min Publikationstyp:

Förstudie – sammanfattning

Sammanfattningen redovisar SBU:s ställnings­tagande mot bakgrund av förstudien, samt en kort beskrivning av vad som framkommit i förstudien. Om en förstudie visar att ämnet inte är lämpligt för någon av SBU:s produkt­typer avslutas processen.

Kontakta SBU

Förstudiens syfte

Förstudien syftar till att identifiera och översiktligt beskriva sammanställd, vetenskapligt publicerad forskning om implementering av föräldraskapsstödsprogram, med fokus på implementeringsstrategier. Ett andra syfte har varit att identifiera om det finns stöd för att genomföra kunskapssammanställningar på området.

För att fånga en bredd av implementeringsaspekter och -strategier har vi utöver föräldraskapsstöd även inkluderat näraliggande insatser med syfte att förebygga psykisk ohälsa för barn och unga.

Inledning

Förstudien har genomförts inom ramen för regeringsuppdraget om att genomföra kunskapssammanställningar om insatser inom socialtjänsten för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga (S2024/02156 (delvis)). Uppdraget ska slutredovisas senast 31 mars 2028. I förarbetet kring regeringsuppdraget identifierades implementering av föräldraskapsstödsprogram som ett angeläget område, eftersom det finns vetenskapligt stöd för att program är effektiva, men att programmen kan nå ut bättre och användas mer.
Förstudien har också genomförts som en del av SBU:s interna utvecklingsarbete som syftar till att utveckla ett arbetssätt för att på ett effektivt och koordinerat sätt arbeta med frågor som rör organisation och implementering.

Arbetet har skett i nära samarbete med arbetsgruppen för planeringen av regeringsuppdraget Insatser inom socialtjänsten för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos barn och unga. Avgränsningar i denna förstudie utgår från de dialoger som projektgruppen haft med till exempel Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Sveriges kommuner och regioner, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) samt ett urval av regionala samverkansstrukturer och representanter för Sverige socialchefer.

Bakgrund

Föräldraskapsstödsprogrammen växte fram i USA på 1960-talet och användning och utveckling av program har ökat i Sverige under senare decennier. Ett föräldraskapsstödsprogram (eller metod) är en intervention med en tydlig programteori. Det har ett standardiserat, manualbaserat innehåll, baserat på teoretiska utgångspunkter som till exempel anknytningsteori eller social inlärningsteori samt en terapeutisk grund som exempelvis kognitiv beteendeterapi. Idag finns ett trettiotal föräldraskapsstödsprogram i Sverige [1]. Av de föräldraskapsstöd som är utvärderade i Sverige är en större andel beteendeorienterade program som bygger på social inlärnings- och förstärkningsteori. Program baserade på anknytningsteori eller med emotionsfokus har utvärderats i mindre utsträckning [2].

SBU gjorde en sammanställning av resultat från olika rapporter i en delredovisning av regeringsuppdraget som visade att direkt efter programmets slut har föräldraskapsstödsprogram generellt sett en liten effekt på utagerande beteenden för barn i riskgrupper (selektiv nivå). För barn med tidiga tecken på problem (indikerad nivå) är effekten måttlig. På universell nivå var effekterna försumbara [3] (bilaga 2).

Förutom att utvärdera det vetenskapliga stödet för föräldraskapsprogram som kompletterar tidigare SBU-rapporter, har vi i delredovisningen identifierat behov av att utvärdera det vetenskapliga stödet för strategier i syfte att öka tillgången till och användningen av föräldraskapsstöd [3]. Det kan till exempel handla om att identifiera vetenskaplig litteratur om hur föräldraskapsstöd kan anpassas och spridas för att bättre nå ut till föräldrar oavsett socioekonomi, kön, bakgrund och egna svårigheter och problem.

Implementeringsforskningen har vuxit fram som ett svar på dilemmat att interventioner med vetenskapligt stöd inte alltid når ut, inte används till sin fulla potential eller inte får fäste i de berörda verksamheterna [4]. Forskningsområdet inriktar sig bland annat på den växande mängden teorier, modeller och ramverk som på olika sätt syftar till att främja implementeringen av interventioner. I en översikt från 2015 identifierades till exempel 73 namngivna teorier, modeller och ramverk som syftar till att optimera interventioner inom hälso- och sjukvården [5]. En senare systematisk översikt från 2023 listar 143 [6]. Trots denna utveckling genomförs interventioner ofta genom underförstådda strategier eller strategier som är otydligt definierade [7].

Förstudien har syftat till att identifiera och översiktligt beskriva sammanställd, vetenskapligt publicerad forskning om implementering av föräldraskapsstöd, med fokus på implementeringsstrategier. Då forskning om implementering är relativt nytt för SBU har vi valt en bred och orienterade ansats. Ett andra syfte har varit att identifiera om det finns stöd för att genomföra kunskapssammanställningar på området.

SBU:s tidigare projekt

SBU har tidigare granskat implementeringsstrategier för insatser riktade till barn och unga i:

  • Förstudien Implementering av nationella hälsoprogrammet för barn och unga [8]
  • SBUK: Implementeringsstrategier för traumainformerade insatser (TIC) inom psykiatrisk heldygns- och institutionsvård för barn och unga [9]

SBU har tidigare fokuserat på insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i:

  • SBUK: Föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har en positiv effekt [10]
  • SBU Utvärderar: Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar: en systematisk översikt av universella programs effekter på psykiskt välbefinnande, upplevelser av dessa program samt hälsoekonomiska och etiska aspekter [11]
  • SBU Utvärderar: Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter [12]
  • SBUK: Föräldraskapsstödsprogram vid utagerande beteende hos barn: effekter och verksamma komponenter [13]

Förstudiens frågeställning och avgränsningar

Vilka implementeringsstrategier används som kan främja införandet, genomförandet och kvaliteten av insatser inom socialtjänstområdet för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga?

Avgränsningarna har definierats enligt PICO-formatet.

Tabell 1 Förstudiens urvalskriterier.
a. Sammanställning av resultat från sådana studier som med systematiska och explicita metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad fråga.
b. Systematisk översikt där forskningsresultat av kvalitativ karaktär analyseras och sammanställs med hjälp av kvalitativ metodik.
c. Inventering av befintliga systematiska översikter (samt i vissa fall enskilda studier) inom ett område.
Population  Barn och unga under 18 år
Föräldrar till barn och unga under 18 år
Intervention  Implementeringsstrategier som syftar till att förbättra införande, genomförande och hållbarhet av föräldraskapsstödsprogram. Även andra insatser med vetenskapligt stöd enligt SBU-rapporter har inkluderats, bland annat SEL-program (Socialt och Emotionellt lärande). Implementeringsstrategierna kan tex inkludera [14]:
  • Strategier för spridning och att nå ut (till exempel uppsökande arbete, informationsinsatser)
  • Strategier för att genomföra insatser i praktiken (till exempel samverkan mellan socialtjänst, skola, föräldrar)
  • Strategier för att integrera insatser i ordinarie verksamhet (till exempel anpassningar av insatserna)
  • Strategier för att stärka kompetens och kapacitet (överföring av kunskap genom olika facilatorer, eller utbildningsinsatser)
Kontroll  Ingen kontroll
Utfall  Interventionens resultat:
  • Barn: psykisk hälsa (allt från välbefinnande till psykiatriska tillstånd), normbrytande beteende, kriminalitet, missbruk, delaktighet/ensamhet, skolnärvaro/frånvaro 
  • Föräldrar: psykisk hälsa, relation med barn, föräldraförmåga
Interventionens implementeringsprocess:
Implementeringsmått som avser genomförandet, omfattning, intensitet eller kvalitet i implementeringen. Attityder kring implementering, såsom mått på följsamhet (om utförare eller föräldrar följer interventionen), acceptabilitet eller genomförbarhet.
Setting  Socialtjänst (primärt), primärvård, övrig hälso- och sjukvård, tandvård, förskola, skola, civilsamhälle (samverkansaktörer)
Studiedesign  Systematiska översiktera, inklusive kvalitativa evidenssynteserb, och kartläggningarc oavsett typ av inkluderade studier
Övriga avgränsningar  Publiceringsår: 2015 eller senare
Språk: Engelska och skandinaviska språk
Publikationstyp: Fulltextartiklar i sakkunniggranskade tidskrifter(peer-review)

Litteratursökning

Två informationsspecialister genomförde en strukturerad litteratursökning den 26 maj 2025. Sökningen byggde på sökstrategier från två tidigare publicerade SBU-rapporter [11, 12] som kombinerades med två sökblock; ett med termer för implementering och ett med termer för systematiska översikter. Sökningen är avgränsad i tid till perioden januari 2015-maj 2025 och genomfördes i följande internationella databaser:

Scopus (Elsevier), Multi-databassökning av följande databaser i Ebsco: Academic Search Premiere, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, MEDLINE, SocINDEX.

Resultat av sökningen

Sökningen resulterade i 487 träffar. Två projektledare, oberoende av varandra, relevansgranskade titlar och sammanfattningar i programmet Covidence och identifierade 89 potentiellt relevanta översikter. Två projektledare relevansgranskade, oberoende av varandra, därefter fulltexter. I granskning av såväl titel/sammanfattningar som fulltexter löstes konflikter genom diskussion och konsensus. Efter fulltextgranskning återstod 59 översikter som bedömdes relevanta. Tre projektledare granskade oberoende av varandra risk för bias/metodologiska begränsningar i de inkluderade översikterna. Granskningsmallen Snabbstar [15] respektive granskningsmallen för kvalitativa evidenssynteser (QES) [16] användes beroende på översiktens ingående studiers metod. Granskningen resulterade i att 27 av översikterna bedömdes ha hög risk för bias, 28 måttlig risk för bias, och 4 låg risk för bias.

Beskrivning och kategorisering av litteratur

Vi har kategoriserat de 59 översikterna utifrån implementeringsaspekt (Tabell 2 och 3), utifrån typ av översikt (Tabell 2) och utifrån insats (föräldraskapsstöd, SEL-program eller ”annan”) (Tabell 3).

Olika aspekter av implementering

Översikterna delades dessutom in i följande grova och övergripande kategorier:

  • Implementeringsstrategier
  • Hinder och möjliggörare för implementering
  • Interventionens olika komponenter
  • Implementeringsutfall

Kategorierna är inte ömsesidigt uteslutande. Vissa översikter passar in under två kategorier. Kategoriseringen har diskuterats och genomförts av två projektledare.

Implementeringsstrategier

Tjugofyra översikter fokuserar på implementeringsstrategier. Av dessa handlar 16 om strategier för att anpassa insatsen till specifika grupper (till pappor, olika etniska grupper, med mera). De flesta interventioner för föräldrautbildning är utformade i höginkomstländer (HIC) för engelsktalande familjer i en västerländsk kontext. Detta skulle kunna begränsa interventionernas relevans för familjer i en annan kulturell och socioekonomisk kontext eller med en annan etnisk bakgrund [5]. Fler namngivna strategier för kulturell anpassning av interventioner omnämns i översikterna. Åtta översikter handlar om strategier så som övervakning och tillhandahållande av feedback, att engagera rektorer som programledare, att förbättra utförarnas engagemang och delaktighet och att organisera implementeringsmöten bland berörda [17].

Hinder och möjliggörare

Olika hinder och möjliggörare för implementering tas upp i 19 av översikterna. Exempel på hinder som identifierats inkluderar finansiering, tillgång till resurser, vårdgivares attityder och utbildning samt flexibiliteten hos evidensbaserade metoder (EBP)[18]. Genomgående beskrivs och kategoriseras hinder och möjliggörare på olika sätt. En av översikterna beskriver dem till exempel utifrån om de är kopplade till klienter, leverantörer, programmet i sig, processer, organisatoriska aspekter, eller strukturella aspekter [19].

Interventionens komponenter

Fokus på komponenter görs för att utveckla en ökad förståelse för vilka förändrade interaktioner mellan föräldrar och barn som har effekt, och inte enbart fokusera på programmet som helhet. I en studie av Kaminski et al. (2008) till exempel, och som refereras i Tehrani (2024) [20] undersöks relationen mellan olika komponenter i ett föräldraskapsstödsprogram och programmets effekt på att förhindra störande beteenden hos barn. De två komponenterna, beteendehantering och att förbättra relationer, ledde till ökad effektivitet för programmet. Interventioners olika ingående komponenter analyseras i 12 av översikterna. I 7 av dessa översikter görs meta-analys av komponenternas effekter [20-26].

Implementeringsutfall

Implementeringsutfall tas upp i 12 av översikterna. Här handlar det till exempel om att analysera hur pass följsam implementeringen är gentemot interventionens ursprungliga intention. Flera översikter utgår från utfall i enlighet med Proctors taxonomi, vilket betyder att man fokuserar på hur väl interventionen accepteras av målgruppen eller de som implementerar, i vilken grad interventionen tas i bruk, hur väl interventionen passar för kontexten, målgruppen eller problemet, vilka resurser som krävs för att genomföra interventionen, genomförbarhet, följsamhet, genomslag och spridning samt i vilken grad interventionen kan upprätthållas över tid1 [27].

1. Acceptability, adoption, appropriateness, cost, feasibility, fidelity, penetration, and sustainability.

Typ av översikt

Av de 59 översikterna är 42 systematiska översikter, 12 kartläggningar och 5 kvalitativa evidenssynteser. Av de 5 kvalitativa evidenssynteserna har vi kategoriserat 4 under ”hinder och möjliggörare”. Det saknas kvalitativa evidenssyntser som tar upp interventionens komponenter/effekter, samt implementeringsutfall. Se Tabell 2.

Tabell 2 Kategorisering av översikter utifrån implementeringsaspekt och typ av översikt.
Implementeringsaspekt Systematisk översikt (ej kvalitativ)

 Kartläggning Kvalitativ evidenssyntes
Implementeringsstrategier

…varav (kulturella eller andra)
anpassningar av innehåll eller process till olika grupper (till exempel pappor, etniska grupper, utsatta grupper)		 Måttlig risk för bias:
[17] [28]
Hög risk för bias:
[29] [30]		 Hög risk för bias:
[31] [32] [33] 

 Hög risk för bias:
[34]
Måttlig risk of bias:
[36] [37] [38] [39]
Hög risk of bias:
[40] [5] [41] [42] [43] [44] [45] [46] [47]
Låg risk för bias:
[35]		 Måttlig risk för bias:
[48] [49]		   
Hinder och möjliggörare Måttlig risk för bias:
[50] [18] [51] [52]

Hög risk för bias:
[53] [54] [55] [56]		 Måttlig risk för bias:
[57] [58] [19] [59] [60] Hög risk för bias:
[61] [33]		 Måttlig risk för bias:[62] [63]
Hög risk för bias:
[64] [65]
Interventionens olika komponenter/innehåll
(bland annat effekter)		 Måttlig risk för bias:
[23] [24] [66] [25] [28]
Hög risk för bias:
[67] [68] [26]
Låg risk of bias:
[20] [21] [22]		 Hög risk för bias:
[69]		  
Implementeringsutfall (till exempel följsamhet till interventionens intention, acceptans, ”kvalitet”) Måttlig risk för bias:
[17] [70] [71] [72] [73] [50] [74]
Hög risk för bias:
[53] [75] [46] [56]		 Måttlig risk för bias:
[19]		  

Översikter fördelade på olika slags interventioner

Av de 59 översikterna rör 28 föräldraskapsstöd, 10 SEL-program och resterande 21 översikter handlar om andra insatser, till exempel beteendeinterventioner som ges av lärare till barn i förskolan och skolan [33, 54], traumainformerade interventioner [36, 45, 51], samt program för att motverka substansbruk och våld bland unga [64].

Översikter om föräldraskapsstöd, SEL-program och andra insatser fördelar sig över respektive implementeringsaspekt enligt nedan. Se Tabell 3.

Tabell 3 Kategorisering av översikter utifrån implementeringsaspekt och typ av insats.
Implementeringsaspekt Föräldraskapsstödsprogram SEL-program Annan insats
Implementeringsstrategier

… varav (kulturella eller andra) anpassningar av innehåll eller process till olika grupper (till exempel pappor, etniska grupper, utsatta grupper)		 Hög risk of bias:
[29] [30] [34]		 Måttlig risk för bias:
[17] [28]
Hög risk of bias:[33]		 Hög risk of bias:
[32] [31]
Måttlig risk för bias:
[38]
Hög risk för bias:
[40] [5] [41] [44] [45] [46]		 Låg risk för bias:
[35]
Måttlig risk för bias:
[37]
Hög risk för bias:
[42] [43] [47]		 Måttlig risk för bias:
[48] [39] [36] [49]
Hinder och möjliggörare Måttlig risk för bias:
[62] [63] [50] [19] [59]
Hög risk för bias:
[53] [65]		 Måttlig risk för bias:[52]
Hög risk för bias:
[56], [33]		 Måttlig risk för bias:
[18] [57] [51] [58] [60]
Hög risk för bias:
[64] [55] [61] [54]
Interventionens olika komponenter/innehåll Låg risk för bias:
[22] [20] [21]
Måttlig risk för bias:
[23] [24] [25]
Hög risk för bias:
[68]		 Måttlig risk för bias:[28] Måttlig risk för bias:[66]
Hög risk för bias:
[69] [26] [67]
Implementeringsutfall (till exempel följsamhet till interventionens intention, acceptans, ”kvalitet”) Måttlig risk för bias:
[70] [71] [72] [73] [50] [19]
Hög risk för bias:
[46] [53]		 Måttlig risk för bias:[17]
Hög risk för bias:
[56]		 Hög risk för bias:
[74]
Hög risk för bias: [75]

Av Tabell 2 och 3 framgår att det finns översikter med låg risk för bias om komponenter i föräldraskapsstödsprogram. Det finns ett flertal översikter om hinder och möjliggörare och implementeringsutfall för samtliga insatser. En stor del av översikterna fokuserar på olika former av kulturella anpassningar av interventioner. Däremot finns det förhållandevis få översikter om effektiva implementeringsstrategier, särskilt när det kommer till föräldraskapsstödsprogram.

Föräldraskapsstödsprogrammens målgrupper
Den huvudsakliga målgruppen för föräldraskapsstödsprogrammen i översikten framgår av Tabell 4. I tabellen redovisas föräldraskapsstödens målgrupper i de systematiska översikter vi bedömt med låg och måttlig risk för bias.

Tabell 4. Målgrupper för föräldraskapsstödsprogram och SEL-program
Föräldraskapsstödsprogram SEL-program
Barn och föräldrar graviditet - 2 år [23]
Barn 0–2 år [59]
Barn 0–12 år [62]
Barn 0–17 år [72] [71]
Barn 0–18 år [70]
Barn 2–10 år [21]
Barn 2–12 år [24] [50] [25]
Barn 2–16 år [19]
Mammor och pappor till barn 2–17 år [63]		 Elever i grundskola och gymnasium [17] [76] Barn och unga i förskola, grundskola och gymnasium [37] [52] Barn och unga med olika kulturella bakgrunder, inklusive barn med funktionsnedsättningar [35]
Barn 2-10 år, inklusive barn med ADHD [20]
Barn med autism [22]
Barn 2–18 år med intellektuella funktionsnedsättningar [38]
Föräldrar inom kriminalvården [73]		  

Sammanfattning av översikter om implementeringsstrategier

I det följande görs en närmare beskrivning av några översikter som kategoriserats under implementeringsstrategier och som SBU bedömt ha låg eller måttlig risk för bias. Fem sådana översikter som fokuserar på föräldraskapsstödsprogram och SEL-program presenteras nedan.

Baffsky et al. (2023), Strategies for Enhancing the Implementation of Universal Mental Health Prevention Programs in Schools: A Systematic Review [17].

En översikt med 22 implementeringsstrategier för att förbättra följsamhet eller anpassning av förebyggande program för psykisk hälsa i skolor. Implementeringsstrategier så som övervakning och tillhandahållande av feedback, att engagera rektorer som programledare, att förbättra lärarnas engagemang och delaktighet och att organisera skolpersonalens implementeringsmöten visade sig, enligt översikten, ha störst potential. Översikten pekar på att ytterligare forskning med praktiker och skolpersonal behövs för att identifiera vilken uppsättning implementeringsstrategier som fungerar bäst, för vem, och under vilka förhållanden.

Goldberg et al. (2019), Effectiveness of interventions adopting a whole school approach to enhancing social and emotional development: a meta-analysis [28].

En metaanalys av en “whole school approach” (samordning mellan läroplan, undervisning och lärande, skolans värdegrund och miljö, samt samarbete med familj och samhälle). Resultaten visar att interventionerna har en positiv inverkan på social och emotionell anpassning, beteendemässig anpassning och internaliserade symptom, men inte på skolprestationer. Interventioner som genomfördes och utvärderades i USA var mer effektiva i USA än samma interventioner utanför USA. Författarnas slutsats är att det behövs mer forskning om komponenter av ”whole school interventions”.

Susanty et al. (2021), Benefits and cultural adaptations of psychosocial interventions for parents and their children with intellectual disabilities in low‐and middle‐income countries: A systematic review [38].

En narrativ översikt om kulturella anpassningar av psykosociala interventioner för föräldrar och deras barn med intellektuella funktionsnedsättningar i låg- och medelinkomstländer. Tretton studier med fokus på kvalitet och kulturell anpassning av föräldrautbildningar riktade till föräldrar till barn med intellektuella funktionsnedsättningar inkluderades. Bland annat beskrivs studiernas kontext, metoder, mål, begrepp, metaforer och innehåll. Författarnas övergripande slutsats är att psykosociala insatser har positiv effekt för barn med intellektuella funktionsnedsättningar och för deras föräldrar, framförallt barnens mödrar. Författarna observerar förbättringar i föräldrarnas kunskap, attityder och färdigheter vilka är positivt korrelerade med föräldrarnas välbefinnande, positiv interaktion mellan föräldrar och barn och barnets utveckling, samt en minskning av asocialt beteende. Men dessvärre saknar merparten av översiktens inkluderade studier metodologisk stringens, menar författarna, med bristfällig mätning och otydlighet vid rapportering av resultat.

Kwak et al. (2024), Cultural Responsiveness in Assessment, Implementer Training, and Intervention in School, Home, and Community Settings: A Systematic Review [35]

En systematisk översikt av studier som behandlar kulturell lyhördhet i bedömning, utbildning för de som implementerar och interventioner som ger positiva utfall på beteende, sociala och socioemotionella färdigheter samt akademiska förmågor hos barn och ungdomar från olika kulturell bakgrund, skolor, hem och orter. Översikten omfattar 22 studier, 281 utförare och 536 barn och unga. Enligt författarna rapporterar flertalet studier kulturell lyhördhet i interventionen, medan ett fåtal beskriver kulturella anpassningar av bedömning och utbildning av de som implementerar. I översikten beskrivs de kulturella anpassningar som gjorts i studierna samt de förslag som finns på anpassningar inom bedömning, utbildning av de som implementerar och genomför interventionen.

Li et al. (2025) , Cultural adaptations to social–emotional learning programs: A systematic review [37]

Översikten syftar till att bättre förstå det vetenskapliga stödet för olika typer av kulturell anpassning som gjorts av SEL-program, och hur dessa anpassningar är kopplade till utfall på individnivå (elever). I de 11 ingående studierna implementeras kulturellt anpassade SEL-program med sammanlagt 5 173 elever. De som implementerade var huvudsakligen lärare eller skolkuratorer. Nio av de ingående studierna fokuserade på kulturell anpassning som skedde på en ytlig nivå (till exempel översättning av material, tvåspråkiga implementerare, förändring av lektionstid), och två på en djup nivå (till exempel inkorporering av kulturella värden i design av SEL-program, anpassning av material till läsförmåga hos deltagarna, involvering av familjemedlemmar). Översikten visar att den kulturella anpassning som gjordes kunde kopplas till ökad kunskap hos elever rörande SEL-förmågor, men inte till andra utfall (till exempel droganvändning eller internaliserande beteenden). Det finns inga skillnader mellan ytliga och djupa anpassningar. Översikten visar också att få studier har gjort kulturella anpassningar till SEL-program.

Ytterligare kunskapssammanställningar av intresse

Nedan sammanfattas tre översikter som har ett annat fokus än implementeringsstrategier. Vi har valt att sammanfatta dessa eftersom de bedömts ha låg risk för bias (grönmarkerade i Tabell 2 och 3).

Tehrani et al. (2024), The effectiveness of parenting program components on disruptive and delinquent behaviors during early and middle childhood: a component network meta‑analysis [20]

Författarna utvärderar effekterna av komponenter i föräldraskapsprogram på utagerande och normbrytande beteenden hos barn i åldern 2 till 5 år respektive 5 till 10 år. Resultaten visar att fyra komponentkombinationer var effektiva i båda åldersgrupperna: beteendehantering som enskild komponent, beteendehantering i kombination med relationsförbättring, beteendehantering med förälderns självhantering, samt en omfattande kombination av beteendehantering, psykoedukation, relationsförbättring, förälderns självhantering och förälder som coach. För barn i åldern 2 till 5 år var beteendehantering i kombination med relationsförbättring mest effektiv, medan beteendehantering som ensam komponent var mest effektiv för barn i åldern 5 till 10 år. Författarna drar slutsatsen att programmets innehåll bör anpassas utifrån barnets utvecklingsnivå för att optimera effekten.

Tehrani et al. (2024), Effects of parenting program components on parental stress: A systematic review and component network meta-analysis [21]

Författarna har undersökt effekten av komponenterna i föräldraskapsprogram på föräldrars upplevda stress. Den mest effektiva kombinationen var beteendehantering tillsammans med relationsförbättring. En mer omfattande kombination av samtliga fem komponenter (beteendehantering (BM), psykoedukation (PE), relationsförbättring (RE), förälderns självhantering (SM) och förälder som coach (PC)) visade lägre effekt än enklare kombinationer. Beteendehantering i kombination med endast psykoedukation visade ingen signifikant effekt. Författarna drar slutsatsen att även program som främst syftar till att förbättra barnets beteende kan minska föräldrars stress.

Naveed et al. (2019), Implementation and effectiveness of non-specialist mediated interventions for children with Autism Spectrum Disorder: A systematic review and meta-analysis [22]

Denna översikt har som syfte att undersöka hur effektiva insatser är som förmedlas av icke-specialister (exempelvis föräldrar, lärare eller kamrater) för barn med autism. Interventionerna varierade i innehåll, men syftade alla till att förbättra barnens sociala färdigheter, kommunikation, beteende och relationer, ofta genom vardagsnära och naturliga interaktioner. Resultaten visar att dessa icke-specialistförmedlade insatser har positiva effekter på flera områden, både för barnen och deras föräldrar. Barnen visade förbättringar i bland annat socialt samspel och kommunikation, medan föräldrar upplevde minskad stress och bättre relation till barnet. Författarna drar slutsatsen att sådana insatser kan vara effektiva och kostnadseffektiva alternativ till specialistledd behandling, särskilt i resurssvaga miljöer där tillgång till specialister är begränsad.

Identifierad grå litteratur som är relevant för förstudien

Länsstyrelsen i Örebro Län (2023), Att lyckas med föräldraskapsstödjande arbete – Ett metodstöd för kommuner. Publikationsnummer 2023:5, syftar till att ge kommuner stöd i processen att utveckla ett samordnat, strategiskt och hållbart föräldraskapsstödsarbete med fokus på stödjande organisation.

Folkhälsomyndigheten (2023), Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens mödosamma konst. En rapport om implementering inom folkhälsoområdet, version 3.0 [77], samt Metodrapport (2023) [78]. Metodrapporten beskriver genomförandet av den kartläggande litteraturöversikten som ligger till grund för rapporten.

Persson, Louise och Jernbro, Carolina (2021), Universellt föräldraskapsstöd i förskola och skola. En kunskapsöversikt för åren 2010–2020, refererar till en kort beskrivning av sex möjliggörande faktorer och fem hinder som påverkat deltagande i föräldraskapsstöd [79].

Ericsson, Anton och Sarkadi, Anna (2021), Att skapa en stödjande organisation – Framgångsrika arbetssätt och förutsättningar för ett hållbart föräldraskapsstöd. En kartläggande litteraturöversikt som beskriver nyckelfaktorer i en stödjande organisation för ett långsiktigt hållbart arbete med implementering av föräldraskapsstödsinsatser. Rapporten gjordes på uppdrag av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF).

Diskussion

Samlad bedömning av resultatet från förstudien

  • Befintlig sammanställd forskning om implementering av insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos barn och unga. Det finns en stor mängd forskning om implementering av föräldraskapsstödsprogram och andra insatser med vetenskapligt stöd, som handlar om olika implementeringsaspekter såsom strategier, anpassningar, komponenter, hindrande och främjande faktorer samt olika implementeringsutfall (däribland SEL). Majoriteten av de genomförda översikterna är systematiska, med eller utan metaanalys.
  • Identifierade brister i kunskapssammanställningar. I den ovan nämnda forskningen har vi inte identifierat nyligen publicerade och välgjorda kunskapssammanställningar (varken systematiska översikter eller kvalitativa evidenssynteser) som utvärderar implementeringsstrategier för föräldraskapsstöd, inklusive strategier för att nå ut till särskilt sårbara grupper. Det finns många översikter om olika anpassningar av insatser riktade till specifika populationer (etniska grupper, personer i utsatta områden, pappor, med flera), men merparten av översikterna om föräldraskapsstödsstöd är dessvärre inte välgjorda.
  • Brister i implementeringsteorier och ramverk. Få av de ingående studierna i översikterna studerade de åtskilliga namngivna implementeringsteorierna, modellerna och ramverken, eller identifierade dem som implementeringsstrategier. Det innebär att det råder bristande förståelse för hur sådana teorier kan användas för att stärka implementering.
  • Komplexitet i genomförandet av insatser inom socialtjänsten. Det saknas litteratur och diskussion av komplexiteten i genomförande av insatser på socialtjänstområdet där varierande kontextuella faktorer kan påverka utfallet. Insikter som att förändringar bygger på mänskliga handlingar som styrs av svårmätbara aspekter så som sociala normer och kulturella mönster är frånvarande i stora delar av översikterna. En stor del av forskningen som vi gått igenom fokuserar på informationsinsatser och utbildning utan att närmre beskriva vad det innebär. Enligt flera implementeringsforskare finns det generellt ett behov för implementeringsforskning för att bättre inkludera och bygga vidare på samhällsvetenskapers mer komplexa och nyanserade förändringsteorier och fallstudier, men att det sällan görs [80] [4].

Personer inom kansliet som medverkat till förstudien

Petra Jonvallen (projektledare), Uliana Hellberg (biträdande projektledare), Helena Domeij (bitr. projektledare), (Anna Attergren Granath (projektadministratör), Maja Kärrman Fredriksson (informationsspecialist), Klas Moberg (informationsspecialist).
Projektansvarig chef: Sofia Tranaeus

Referenser

  1. MFoF. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Skellefteå: Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). [accessed June 25]. Available from: https://www.mfof.se/foraldraskapsstod/program-och-metoder-for-foraldraskapsstod---soksida.html
  2. SBU. Emotionsfokuserad färdighetsträning för föräldrar. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024. SBU:s upplysningstjänst ut202417. [accessed Sep 17 2025]. Available from: https://www.sbu.se/ut202417
  3. SBU. Delredovisning av regeringsuppdrag – övergripande planering för 2025–2028. Uppdrag om kunskapssammanställningar om insatser inom socialtjänsten för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. [updated May 28 2025; accessed Sept 17 2025].
  4. Boaz A, Baeza J, Fraser A, Persson E. 'It depends': what 86 systematic reviews tell us about what strategies to use to support the use of research in clinical practice. Implement Sci. 2024;19(1):15. Available from: https://doi.org/10.1186/s13012-024-01337-z
  5. Baumann AA, Powell BJ, Kohl PL, Tabak RG, Penalba V, Proctor EE, et al. Cultural Adaptation and Implementation of Evidence-Based Parent-Training: A Systematic Review and Critique of Guiding Evidence. Child Youth Serv Rev. 2015;53:113-20. Available from: https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2015.03.025
  6. Wang Y, Wong EL, Nilsen P, Chung VC, Tian Y, Yeoh EK. A scoping review of implementation science theories, models, and frameworks - an appraisal of purpose, characteristics, usability, applicability, and testability. Implement Sci. 2023;18(1):43. Available from: https://doi.org/10.1186/s13012-023-01296-x
  7. Powell BJ, McMillen JC, Proctor EK, Carpenter CR, Griffey RT, Bunger AC, et al. A compilation of strategies for implementing clinical innovations in health and mental health. Med Care Res Rev. 2012;69(2):123-57. Available from: https://doi.org/10.1177/1077558711430690
  8. SBU. Implementering av nationella hälsoprogrammet för barn och unga. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024. Förstudie SBU diarienr 2024/898. Available from: https://www.sbu.se/sv/publikationer/forstudie-sammanfattning/forstudie-implementering-av-nationella-halsoprogrammet-for-barn-och-unga/
  9. SBU. Implementeringsstrategier för traumainformerade insatser (TIC) inom psykiatrisk heldygns- och institutionsvård för barn och unga. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU Kommenterar 2025_03. [accessed Aug 14 2025]. Available from: https://www.sbu.se/2025_03
  10. SBU. Föräldraskapsstöd riktat till föräldrar med komplexa behov och svårigheter har en positiv effekt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU Kommenterar 2025_04. [accessed Aug 14 2025]. Available from: https://www.sbu.se/2025_04
  11. SBU. Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar: en systematisk översikt av universella programs effekter på psykiskt välbefinnande, upplevelser av dessa program samt hälsoekonomiska och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2022. SBU Utvärderar 350. Available from: https://www.sbu.se/350
  12. SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm; 2021. SBU Utvärderar 339. Available from: https://www.sbu.se/339
  13. SBU. Föräldrastödsprogram vid utagerande beteende hos barn: effekter och verksamma komponenter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering; 2019. SBU Kommenterar 2019_08. [accessed Aug 14 2025]. Available from: https://www.sbu.se/2019_08
  14. Leeman J, Birken SA, Powell BJ, Rohweder C, Shea CM. Beyond "implementation strategies": classifying the full range of strategies used in implementation science and practice. Implement Sci. 2017;12(1):125. Available from: https://doi.org/10.1186/s13012-017-0657-x
  15. (SBU) Sbfmosu. SNABBSTAR: Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter. Stockholm. [accessed June 25]. Available from: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/oversiktligt_bedoma_risken_snedvridning_systematiska_fel_systematiska_oversikter.pdf
  16. (SBU) Sbfmosu. Granskningsmall för kvalitativa evidenssynteser (QES). Stockholm. [accessed June 25]. Available from: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/granskningsmall_kvalitativa_evidenssynteser_qes.pdf
  17. Baffsky R, Ivers R, Cullen P, Wang J, McGillivray L, Torok M. Strategies for Enhancing the Implementation of Universal Mental Health Prevention Programs in Schools: A Systematic Review. Prev Sci. 2023;24(2):337-52. Available from: https://doi.org/10.1007/s11121-022-01434-9
  18. Peters-Corbett A, Parke S, Bear H, Clarke T. Barriers and facilitators of implementation of evidence-based interventions in children and young people's mental health care - a systematic review. Child Adolesc Ment Health. 2024;29(3):242-65. Available from: https://doi.org/10.1111/camh.12672
  19. Pinto R, Canario C, Leijten P, Rodrigo MJ, Cruz O. Implementation of Parenting Programs in Real-World Community Settings: A Scoping Review. Clin Child Fam Psychol Rev. 2024;27(1):74-90. Available from: https://doi.org/10.1007/s10567-023-00465-0
  20. Tehrani HD, Yamini S, Vazsonyi AT. The effectiveness of parenting program components on disruptive and delinquent behaviors during early and middle childhood: a component network meta-analysis. Journal of Experimental Criminology. 2024;20(3):843-81. Available from: https://doi.org/10.1007/s11292-023-09562-0
  21. Tehrani HD, Yamini S, Vazsonyi AT. Effects of parenting program components on parental stress: A systematic review and component network meta-analysis. J Fam Psychol. 2024;38(2):320-32. Available from: https://doi.org/10.1037/fam0001161
  22. Naveed S, Waqas A, Amray AN, Memon RI, Javed N, Tahir MA, et al. Implementation and effectiveness of non-specialist mediated interventions for children with Autism Spectrum Disorder: A systematic review and meta-analysis. PLoS One. 2019;14(11):e0224362. Available from: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0224362
  23. Ahun MN, Ali NB, Hentschel E, Jeong J, Franchett E, Yousafzai AK. A meta-analytic review of the implementation characteristics in parenting interventions to promote early child development. Ann N Y Acad Sci. 2024;1533(1):99-144. Available from: https://doi.org/10.1111/nyas.15110
  24. Canario AC, Pinto R, Silva-Martins M, Rienks K, Akik BK, Stanke KM, et al. Online Parenting Programs for Children's Behavioral and Emotional Problems: a Network Meta-Analysis. Prev Sci. 2025;26(4):592-609. Available from: https://doi.org/10.1007/s11121-024-01735-1
  25. Leijten P, Melendez-Torres GJ, Gardner F. Research Review: The most effective parenting program content for disruptive child behavior - a network meta-analysis. J Child Psychol Psychiatry. 2022;63(2):132-42. Available from: https://doi.org/10.1111/jcpp.13483
  26. Stice E, Marti CN, Shaw H, Rohde P. Meta-analytic review of dissonance-based eating disorder prevention programs: Intervention, participant, and facilitator features that predict larger effects. Clin Psychol Rev. 2019;70:91-107. Available from: https://doi.org/10.1016/j.cpr.2019.04.004
  27. Proctor E, Silmere H, Raghavan R, Hovmand P, Aarons G, Bunger A, et al. Outcomes for implementation research: conceptual distinctions, measurement challenges, and research agenda. Adm Policy Ment Health. 2011;38(2):65-76. Available from: https://doi.org/10.1007/s10488-010-0319-7
  28. Goldberg JM, Sklad M, Elfrink TR, Schreurs KMG, Bohlmeijer ET, Clarke AM. Effectiveness of interventions adopting a whole school approach to enhancing social and emotional development: a meta-analysis. European Journal of Psychology of Education. 2018;34(4):755-82. Available from: https://doi.org/10.1007/s10212-018-0406-9
  29. Williams KE, Berthelsen D, Viviani M, Nicholson JM. Facilitated Parent-child Groups as Family Support: A Systematic Literature Review of Supported Playgroup Studies. Journal of Child and Family Studies. 2018;27(8):2367-83. Available from: https://doi.org/10.1007/s10826-018-1084-6
  30. Woodfield MJ, Merry S, Hetrick SE. Clinician adoption of Parent-Child Interaction Therapy: A systematic review of implementation interventions. Implement Res Pract. 2022;3:26334895221082330. Available from: https://doi.org/10.1177/26334895221082330
  31. Adu J, Oudshoorn A, Van Berkum A, Pervez R, Norman R, Canas E, et al. Review: System transformation to enhance transitional age youth mental health - a scoping review. Child Adolesc Ment Health. 2022;27(4):399-418. Available from: https://doi.org/10.1111/camh.12592
  32. Raanaas RK, Bjøntegaard HØ, Shaw L. A scoping review of participatory action research to promote mental health and resilience in youth and adolescents. Adolescent Research Review. 2020;5(2):137-52. Available from: https://doi.org/10.1007/s40894-018-0097-0
  33. Zulauf-McCurdy CA, Johansson M, Hashimoto JR, Meza RD. How Can Implementation Science Advance Behavioral Interventions in Preschool? A Scoping Review and Recommendations. Prev Sci. 2024;25(8):1275-83. Available from: https://doi.org/10.1007/s11121-024-01742-2
  34. Jürgensen R, Altafim ERP, Linhares MBM. Group-based parenting programs implementation and facilitators’ perspectives: A systematic review and thematic synthesis. Children and Youth Services Review. 2025;171:N.PAG-N.PAG. Available from: https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2025.108201
  35. Kwak D, Bell MC, Blair K-SC, Bloom SE. Cultural Responsiveness in Assessment, Implementer Training, and Intervention in School, Home, and Community Settings: A Systematic Review. Journal of Behavioral Education. 2024:1-48. Available from: https://doi.org/10.1007/s10864-024-09547-7
  36. Lange BCL, Nelson A, Lang JM, Stirman SW. Adaptations of evidence-based trauma-focused interventions for children and adolescents: a systematic review. Implement Sci Commun. 2022;3(1):108. Available from: https://doi.org/10.1186/s43058-022-00348-5
  37. Li A, Miller FG, Williams SC. Cultural adaptations to social-emotional learning programs: A systematic review. Sch Psychol. 2025;40(2):108-20. Available from: https://doi.org/10.1037/spq0000649
  38. Susanty D, Noel P, Sabeh MS, Jahoda A. Benefits and cultural adaptations of psychosocial interventions for parents and their children with intellectual disabilities in low-and middle-income countries: A systematic review. J Appl Res Intellect Disabil. 2021;34(2):421-45. Available from: https://doi.org/10.1111/jar.12820
  39. Taylor A, Radford G, Calia C. Review: Cultural adaptations to psychosocial interventions for families with refugee/asylum-seeker status in the United Kingdom - a systematic review. Child Adolesc Ment Health. 2023;28(2):241-57. Available from: https://doi.org/10.1111/camh.12547
  40. Asiimwe R, Dwanyen L, Subramaniam S, Kasujja R, Blow AJ. Training of interventionists and cultural adaptation procedures: A systematic review of culturally adapted evidence-based parenting programs in Africa. Fam Process. 2023;62(1):160-81. Available from: https://doi.org/10.1111/famp.12780
  41. Gonzalez JC, Klein CC, Barnett ML, Schatz NK, Garoosi T, Chacko A, et al. Intervention and Implementation Characteristics to Enhance Father Engagement: A Systematic Review of Parenting Interventions. Clin Child Fam Psychol Rev. 2023;26(2):445-58. Available from: https://doi.org/10.1007/s10567-023-00430-x
  42. Heidelburg K, Sipior C, King J, Cueto Brito M, Fredrick S. A systematic review of cultural adaptations to social emotional learning interventions for PreK-12th grade Black students. Sch Psychol. 2025;40(2):121-32. Available from: https://doi.org/10.1037/spq0000676
  43. McCallops K, Barnes TN, Berte I, Fenniman J, Jones I, Navon R, et al. Incorporating culturally responsive pedagogy within social-emotional learning interventions in urban schools: An international systematic review. International Journal of Educational Research. 2019;94:11-28. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijer.2019.02.007
  44. van Mourik K, Crone MR, de Wolff MS, Reis R. Parent Training Programs for Ethnic Minorities: a Meta-analysis of Adaptations and Effect. Prev Sci. 2017;18(1):95-105. Available from: https://doi.org/10.1007/s11121-016-0733-5
  45. Richardson M, Big Eagle T, Waters SF. A systematic review of trauma intervention adaptations for indigenous caregivers and children: Insights and implications for reciprocal collaboration. Psychol Trauma. 2022;14(6):972-82. Available from: https://doi.org/10.1037/tra0001225
  46. Schilling S, Mebane A, Perreira KM. Cultural Adaptation of Group Parenting Programs: Review of the Literature and Recommendations for Best Practices. Fam Process. 2021;60(4):1134-51. Available from: https://doi.org/10.1111/famp.12658
  47. Wigelsworth M, Lendrum A, Oldfield J, Scott A, ten Bokkel I, Tate K, et al. The impact of trial stage, developer involvement and international transferability on universal social and emotional learning programme outcomes: a meta-analysis. Cambridge Journal of Education. 2016;46(3):347-76. Available from: https://doi.org/10.1080/0305764X.2016.1195791
  48. Corpus-Espinosa C, Mac Fadden I, Del Carmen Torrejon-Guirado M, Lima-Serrano M. Exploring Cultural Adaptations: A Scoping Review on Adolescent Mental Health and Substance Use Prevention Programs. Prev Sci. 2025;26(2):204-21. Available from: https://doi.org/10.1007/s11121-025-01779-x
  49. Harte P, Barry MM. A scoping review of the implementation and cultural adaptation of school-based mental health promotion and prevention interventions in low-and middle-income countries. Glob Ment Health (Camb). 2024;11:e55. Available from: https://doi.org/10.1017/gmh.2024.48
  50. Olofsson V, Skoog T, Tillfors M. Implementing group based parenting programs: A narrative review. Children and Youth Services Review. 2016;69:67-81. Available from: https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2016.07.004
  51. Powell BJ, Patel SV, Haley AD, Haines ER, Knocke KE, Chandler S, et al. Determinants of Implementing Evidence-Based Trauma-Focused Interventions for Children and Youth: A Systematic Review. Adm Policy Ment Health. 2020;47(5):705-19. Available from: https://doi.org/10.1007/s10488-019-01003-3
  52. Moy G, Polanin JR, McPherson C, Phan T-V. International adoption of the Second Step program: Moderating variables in treatment effects. School Psychology International. 2018;39(4):333-59. Available from: https://doi.org/10.1177/0143034318783339
  53. Bartley LH, Bright CL, DePanfilis D. Contributors to Fidelity of Child Welfare-Related Interventions: A Review. Journal of Public Child Welfare. 2017;11(4/5):433-63. Available from: https://doi.org/10.1080/15548732.2017.1340222
  54. Fox RA, Leif ES, Moore DW, Furlonger B, Anderson A, Sharma U. A Systematic Review of the Facilitators and Barriers to the Sustained Implementation of School-Wide Positive Behavioral Interventions and Supports. Education and Treatment of Children. 2021;45(1):105-26. Available from: https://doi.org/10.1007/s43494-021-00056-0
  55. MacDonald S, Trubey R, Noyes J, Vinnicombe S, Morgan HE, Willis S, et al. Mental health and wellbeing interventions for care-experienced children and young people: Systematic review and synthesis of process evaluations. Children & Youth Services Review. 2024;156:N.PAG-N.PAG. Available from: https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2023.107266
  56. Ulla T, Poom-Valickis K. Program support matters: A systematic review on teacher- and school related contextual factors facilitating the implementation of social-emotional learning programs. Front Educ. 2023;7. Available from: https://doi.org/10.3389/feduc.2022.965538
  57. Crowther D, McCulloch H, Wong H, Mackay R, Johnson C, Chorney J, et al. Children, young people and parent engagement in health intervention design and implementation: A scoping review. Health Expect. 2023;26(1):1-15. Available from: https://doi.org/10.1111/hex.13572
  58. Murphy R, Huggard L, Fitzgerald A, Hennessy E, Booth A. A systematic scoping review of peer support interventions in integrated primary youth mental health care. J Community Psychol. 2024;52(1):154-80. Available from: https://doi.org/10.1002/jcop.23090
  59. Ramos A, Matos F, Soares H. Parenting Programme Structure, Potential Barriers, and Facilitators: A Scoping Review. Int J Environ Res Public Health. 2022;19(20). Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph192013655
  60. Roshan R, Hamid S, Kumar R, Hamdani U, Naqvi S, Zill EH, et al. Utilizing the CFIR framework for mapping the facilitators and barriers of implementing teachers led school mental health programs - a scoping review. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2025;60(3):535-48. Available from: https://doi.org/10.1007/s00127-024-02762-7
  61. Thomson A, Harris E, Peters-Corbett A, Koppel K, Creswell C. Barriers and facilitators of community-based implementation of evidence-based interventions in the UK, for children and young people's mental health promotion, prevention and treatment: rapid scoping review. BJPsych Open. 2023;9(4):e132. Available from: https://doi.org/10.1192/bjo.2023.531
  62. Cooper J, Dermentzis J, Loftus H, Sahle BW, Reavley N, Jorm A. Barriers and facilitators to the implementation of parenting programs in real-world settings: A qualitative systematic review. Mental Health and Prevention. 2022;26:1-12. Available from: https://doi.org/10.1016/j.mhp.2022.200236
  63. Jukes LM, Di Folco S, Kearney L, Sawrikar V. Barriers and Facilitators to Engaging Mothers and Fathers in Family-Based Interventions: A Qualitative Systematic Review. Child Psychiatry Hum Dev. 2024;55(1):137-51. Available from: https://doi.org/10.1007/s10578-022-01389-6
  64. Dickson K, Melendez-Torres GJ, Fletcher A, Hinds K, Thomas J, Stansfield C, et al. How Do Contextual Factors Influence Implementation and Receipt of Positive Youth Development Programs Addressing Substance Use and Violence? A Qualitative Meta-Synthesis of Process Evaluations. Am J Health Promot. 2018;32(4):1110-21. Available from: https://doi.org/10.1177/0890117116670302
  65. Mytton J, Ingram J, Manns S, Thomas J. Facilitators and barriers to engagement in parenting programs: a qualitative systematic review. Health Educ Behav. 2014;41(2):127-37. Available from: https://doi.org/10.1177/1090198113485755
  66. Gkintoni E, Vantaraki F, Skoulidi C, Anastassopoulos P, Vantarakis A. Gamified Health Promotion in Schools: The Integration of Neuropsychological Aspects and CBT-A Systematic Review. Medicina (Kaunas). 2024;60(12). Available from: https://doi.org/10.3390/medicina60122085
  67. Gimba SM, Harris P, Saito A, Udah H, Martin A, Wheeler AJ. The modules of mental health programs implemented in schools in low- and middle-income countries: findings from a systematic literature review. BMC Public Health. 2020;20(1):1581. Available from: https://doi.org/10.1186/s12889-020-09713-2
  68. Mortensen JA, Mastergeorge AM. A meta-analytic review of relationship-based interventions for low-income families with infants and toddlers: facilitating supportive parent-child interactions. Infant Ment Health J. 2014;35(4):336-53. Available from: https://doi.org/10.1002/imhj.21451
  69. Settipani CA, Hawke LD, Cleverley K, Chaim G, Cheung A, Mehra K, et al. Key attributes of integrated community-based youth service hubs for mental health: A scoping review. Int J Ment Health Syst. 2019;13(1). Available from: https://doi.org/10.1186/s13033-019-0306-7
  70. Klapow MC, Rosenblatt A, Lachman J, Gardner F. The Feasibility and Acceptability of Using a Digital Conversational Agent (Chatbot) for Delivering Parenting Interventions: Systematic Review. JMIR Pediatr Parent. 2024;7:e55726. Available from: https://doi.org/10.2196/55726
  71. Martin M, Steele B, Lachman JM, Gardner F. Measures of Facilitator Competent Adherence Used in Parenting Programs and Their Psychometric Properties: A Systematic Review. Clin Child Fam Psychol Rev. 2021;24(4):834-53. Available from: https://doi.org/10.1007/s10567-021-00350-8
  72. Martin M, Steele B, Spreckelsen TF, Lachman JM, Gardner F, Shenderovich Y. The Association Between Facilitator Competent Adherence and Outcomes in Parenting Programs: a Systematic Review and SWiM Analysis. Prev Sci. 2023;24(7):1314-26. Available from: https://doi.org/10.1007/s11121-023-01515-3
  73. Troy V, McPherson KE, Emslie C, Gilchrist E. The Feasibility, Appropriateness, Meaningfulness, and Effectiveness of Parenting and Family Support Programs Delivered in the Criminal Justice System: A Systematic Review. J Child Fam Stud. 2018;27(6):1732-47. Available from: https://doi.org/10.1007/s10826-018-1034-3
  74. Zeiler M, Kuso S, Nacke B, Klesges LM, Waldherr K. Evaluating reach, adoption, implementation and maintenance of Internet-based interventions to prevent eating disorders in adolescents: a systematic review. Eur J Public Health. 2020;30(1):179-88. Available from: https://doi.org/10.1093/eurpub/ckz130
  75. Read M. Exploring the feasibility and outcomes of concurrent parent and child mindfulness-based interventions: ProQuest Information & Learning; 2025. Available from: https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=psyh&AN=2025-36086-263&site=ehost-live
  76. Goldberg JM, Sklad M, Elfrink TR, Schreurs KMG, Bohlmeijer ET, Clarke AM. Effectiveness of interventions adopting a whole school approach to enhancing social and emotional development: a meta-analysis. European Journal of Psychology of Education - EJPE (Springer Science & Business Media BV). 2019;34(4):755-82. Available from: https://doi.org/10.1007/s10212-018-0406-9
  77. FoHM. Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens mödosamma konst En rapport om implementering inom folkhälsoområdet, version 3.0 Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2023.
  78. FoHM. Metodrapport. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2023. 23204. [accessed Sep 17 2025]. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/7f2752a12c0a4ccc8e9b176a25810199/fran-nyhet-till-vardagsnytta-metod.pdf
  79. Persson L, Jernbro C. Universellt föräldraskapsstöd i förskola och skola. En kunskapsöversikt för åren 2010-2020. Karlstad: Folkhälsovetenskap Karlstads universitet; 2021. Uppdragsgivare: Länsstyrelserna. Available from: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.3b289fbb1791c77a3a320877/1623136026270/Universellt%20f%C3%B6r%C3%A4ldraskapsst%C3%B6d%20i%20f%C3%B6rskola%20och%20skola.pdf
  80. Nilsen P, Ståhl C, Roback K, Cairney P. Never the twain shall meet?--a comparison of implementation science and policy implementation research. Implement Sci. 2013;8:63. Available from: https://doi.org/10.1186/1748-5908-8-63
Sidan uppdaterad
Till toppen