Förstudie – Arbetssätt och insatser för att öka tillgängligheten till socialtjänsten för barn och unga

Inledning

I regleringsbrevet (S2024/02156, delvis) fick SBU i uppdrag att ta fram kunskapssammanställningar om insatser inom socialtjänsten för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 mars 2028.

SBU har tidigare gjort ett kartläggande förarbete¹ för att undersöka vilka områden som bör prioriteras att utvärdera. Arbetet har utgått från omställningen till en mer tillgänglig och förebyggande socialtjänst (Prop. 2024/25:89) samt den nyligen framtagna nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention [1]. SBU har även fört dialog med andra myndigheter och lokala aktörer, för att bättre förstå de behov som finns ute i verksamheterna.

Kartläggningen visar att tidig upptäckt av psykisk ohälsa och sociala problem, samt ökad tillgänglighet till socialtjänstens insatser för riskgrupper, är angelägna områden. Mot bakgrund av detta har projektgruppen beslutat att genomföra en förstudie avgränsad till att undersöka vad det finns för forskning kring arbetssätt och insatser som syftar till att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn och unga genom ökad närvaro av socialtjänsten på platser där barn och unga samt deras föräldrar vistas.

^1. Delredovisning av regeringsuppdrag - övergripande planering för 2025–2028 (Dnr SBU 2025/349)

Preliminär frågeställning

Vilken forskning finns det om arbetssätt och insatser som syftar till att möjliggöra tidig upptäckt av psykisk ohälsa och sociala problem hos barn och unga genom ökad närvaro av socialtjänsten på platser där barn och unga samt deras föräldrar vistas?

Vi har valt att avgränsa frågeställningen till arbetssätt och insatser som antingen ökar tillgängligheten till socialtjänsten genom samlokalisering med annan aktör som möter barn och unga (t.ex. förskola, skola, mödra- och barnvårdcentral), eller genom uppsökande arbete på allmänna platser där barn och unga befinner sig (t.ex. socialt fältarbete).

Kort bakgrundsbeskrivning

Psykisk ohälsa bland barn och unga

Allt fler unga mår psykiskt dåligt. Statistik visar att andelen barn i åldern 10 till 17 år som får stöd för psykisk ohälsa ökat kraftigt sedan 2008, både för flickor och pojkar. För barn och unga som bor i områden med sämre ekonomi är allvarliga problem som självskador och självmord vanligare och risken är högre att utsättas för våld och sexuella övergrepp [2]. Samtidigt får barn och unga i områden med sämre ekonomi minst hjälp för psykisk ohälsa [3]. Låg inkomst och utländsk bakgrund tycks utgöra hinder för att söka eller få kontakt med vård- och omsorgsgivare. Barn och unga som flyttat till Sverige får till exempel betydligt mindre stöd och insatser för problem med psykiska ohälsa, än de som är födda i Sverige [4].

Det är viktigt att tidigt upptäcka barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa, för att undvika att problemen blir allvarligare. Eftersom vi vet att ökad utsatthet leder till sämre generell hälsa, är det angeläget att säkerställa att utsatta grupper verkligen nås av hjälpsamma och förebyggande insatser [5].

Arbetssätt och insatser för att tillgängliggöra socialtjänsten

I Socialstyrelsens lägesrapport 2024 [4] lyfts Utökade hembesök och Familjecentraler som viktiga insatser för att förebygga ohälsa och sociala problem hos barn och unga genom att tidigt upptäcka familjer i behov av stöd. I båda insatserna är samlokalisering mellan socialtjänsten och andra aktörer centrala aspekter. Utökade hembesök bygger på att familjer i socioekonomiskt utsatta områden får stöd från olika samverkande aktörer (barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler, socialtjänst och tandvård) i form av extra hembesök under graviditet och efter födsel. Familjecentraler är en tidigt förebyggande verksamhet och öppen mötesplats där flera olika aktörer stödjer barnfamiljer (barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler, öppen förskola och förebyggande socialtjänst). Båda insatserna kan hjälpa att överbrygga stigma kring socialtjänsten, genom att tidigt etablera kontakt och erbjuda förebyggande stöd innan mer ingripande insatser är nödvändiga.

En annan förebyggande och uppsökande insats som genomförs av socialtjänsten och har kartlagts av Socialstyrelsen är Socialt fältarbete. Det innebär att kommunalt anställda fältarbetare befinner sig på platser där ungdomar (vanligtvis i högstadieåldern) vistas; till exempel på skolor, gallerior, fritidsgårdar och på sociala medier. Syftet är att tidigt identifiera och fånga upp unga som riskerar en ogynnsam utveckling [6].

Vi har sökt vetenskapligt stöd för liknande interventioner där samlokalisering och uppsökande arbete används för att öka tillgängligheten till socialtjänsten och nå ut med tidiga insatser till de som är i störst behov av stöd.

Tidigare SBU-publikationer om ämnet

SBU:s upplysningstjänst har tidigare publicerat resultat från litteratursökningar om arbetssätt som kan öka tillgängligheten till socialtjänst och sociala insatser, till exempel genom Öppna mötesplatser för äldre [7] och Uppsökande verksamhet för personer med komplex psykiatrisk problematik i utsatthet [8]. Dessa publikationer har dock haft andra målgrupper än barn och unga i fokus. SBU har även publicerat ett antal utvärderingar som rör främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa hos barn och unga [9–11]. Dessa rapporter har inte utvärderat insatser i syfte att öka tillgängligheten till socialtjänsten och sociala insatser, utan har utvärderat effekten av namngivna främjande och förebyggande program som ges till barn och unga. SBU har alltså inte tidigare utvärderat något ämne som direkt angränsar till frågeställningen i förstudien.

Förstudiens omfattning och innehåll

Syftet med förstudien har varit att förstå vilken typ av forskning som finns publicerad inom området, och om det är möjligt att genomföra en eller flera SBU Utvärderar med avgränsade frågeställningar. Med förstudiens breda ansats har vi velat identifiera områden som kräver ytterligare förarbeten och sonderande sökningar i databaser, innan beslut och ställningstagande inför eventuella större projekt.

Externa kontakter av betydelse

Avgränsningar i denna förstudie utgår från de dialoger som projektgruppen haft med bland annat:

• Socialstyrelsen
• Folkhälsomyndigheten
• Sveriges kommuner och regioner
• Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
• Ett urval av regionala samverkansstrukturer och representanter för Sverige socialchefer.

Litteratursökning

Avgränsningar

I Tabell 1 visas avgränsningar som legat till grund för förstudiens frågeställning.

Beskrivning av sökning

En informationsspecialist gjorde en sonderande testsökning i databaserna Campbell library, Scopus AI, PsycInfo, SocIndex och ERIC. Fullständig sökstrategi kan lämnas på begäran.

Resultat

Litteratursökningen resulterade i 2 285 träffar, efter dubblettrensning. Två oberoende personer relevansgranskade abstracts i Covidence och identifierade 109 potentiellt relevanta artiklar som beställdes i fulltext. En artikel hittades inte, vilket resulterade i att totalt 108 artiklar lästes i fulltext av två oberoende granskare. Utifrån dessa inkluderades slutligen 20 primärstudier och två översikter som bedömdes vara relevanta för förstudien [12–33]. Se Figur 1 för flödesschema.

Totalt 19 primärstudier handlade om utökade hembesöksprogram under graviditet och barnets första levnadsår. Vi har kategoriserat en insats som utökat hembesöksprogram när det innefattat fler hembesök än enligt ordinarie barnhälsovård och när socialtjänsten varit en delaktig aktör. Den största andelen av dessa var utförda i Sverige (n=9). Studierna hade olika studiedesigner, med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. I Tabell 2 visas en beskrivning av de 19 studier som handlade om utökade hembesöksprogram.

Vi identifierade endast en primärstudie med en annan typ av insats än utökade hembesöksprogram. Den handlade om uppsökande verksamhet för att förebygga droganvändning bland unga. Se Tabell 3 för identifierade studier om övriga insatser.

Vi identifierade två översikter som utvärderade hembesöksprogram generellt, men där även studier om utökade hembesöksprogram (med socialtjänst som delaktig aktör) var inkluderade. Se Tabell 4 för sammanställning av identifierade systematiska översikter.

Samlad bedömning av resultatet från förstudien

Utökade hembesök

Förstudien visar att det finns ett antal studier som utvärderar hembesöksprogram med socialtjänst som delaktig aktör. Många av studierna är dessutom genomförda i Sverige och utvärderar en svensk modell av utökade hembesöksprogram. Vi har identifierat kvalitativa studier av erfarenheter och upplevelser av insatsen, men också randomiserade kontrollerade studier. En uttömmande sökning kommer sannolikt att identifiera flera studier. Vi bedömer således att det är genomförbart att göra en SBU Utvärderar av utökade hembesöksprogram.

Utvärderingen bör även inkludera insatser som startar under graviditeten, då vissa modeller av utökade hembesöksprogram startar redan innan barnet är fött. Utvärderingen bör vidare beskriva innehållet i de studier som identifieras, för att ge vägledning till vilka komponenter och aktiviteter som socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården skulle kunna erbjuda inom ramen för det utökade hembesöksprogrammet. Även hälsoekonomiska och etiska aspekter bör undersökas vidare för denna fråga.

Övriga insatser

Förstudien har utöver utökade hemsök i princip inte identifierat några andra typer av insatser. Endast en studie som är relevant för svensk kontext, om uppsökande socialt fältarbete, hittades.

Vi bedömer att det bör finnas fler studier om andra insatser, men att vår sökning inte fångat dessa. Därför föreslår vi en ytterligare förstudie i syfte att undersöka vilken typ av forskning som finns kring ett antal specifika insatser som vi vet erbjuds, i mer eller mindre utsträckning, i Sverige. Detta för att få en bättre, och mer heltäckande, bild av förutsättningarna för att kunna göra en eller flera SBU utvärderar. De insatser vi föreslår att man söker efter i en ny förstudie är: familjecentraler, socialt fältarbete och socialarbetare i skola och förskola.

Systematiska översikter

Ingen av de översikter som förstudien identifierat bedöms vara aktuella för en kommentar, de kan däremot utgöra ett stöd för en mer uttömmande sökning för en SBU Utvärderar inom området.

Förslag på tidsram inklusive hålltider av betydelse

Regeringsuppdraget ska slutredovisas i slutet på mars 2028 och kommer innehålla flera delprojekt och olika publikationstyper.

Vi föreslår följande tidsram för en smal utvärdering som tittar på både effekt och erfarenheter av utökade hembesöksprogram:

• Projektstart höst 2025
• Projektavslut vinter 2026/2027

Vidare, föreslår vi följande tidsram för en förstudie som undersöker specifika insatser som den aktuella förstudien inte har identifierat (se under övriga insatser ovan):

• Start sommar 2025
• Avslut höst/vinter 2025

Rekommendation från förstudien

Starta en SBU utvärderar

Projektgruppen rekommenderar projektstart för en SBU Utvärderar som tittar på effekter, erfarenheter samt hälsoekonomiska och etiska aspekter av utökade hembesöksprogram. Utvärderingen bör särskilt rikta sig till socialtjänstens verksamheter och beskriva insatsen som ett sätt att ställa om socialtjänsten från en reaktiv verksamhet till en mer proaktiv och förebyggande sådan.

Starta ytterligare en förstudie

Projektgruppen rekommenderar också att utföra en kompletterande förstudie för att undersöka om det finns vetenskaplig litteratur om andra insatser inom området, utöver utökade hembesöksprogram, som skulle kunna utvärderas av SBU. Vi rekommenderar att det görs tre olika sökningar inom ramen för förstudien:

1. En sökning efter utvärderingar av familjecentraler (engelska: family centre, family service centre)
2. En sökning efter utvärderingar av socialt fältarbete (engelska: outreach work, social outreach work, social services field work)
3. En sökning efter utvärderingar av socialarbetare på förskola/ skola

Vi rekommenderar att man söker efter både primärstudier och översikter. En sådan förstudie bör inledas så snart som möjligt för att kunna ta ställning till, och eventuellt starta upp, en eller flera utvärderingar under 2025 (för att hinna klart inom ramen för regeringsuppdraget).

Projektgrupp SBU

• Karin Olsson (projektledare)
• Maral Jolstedt, Sarah Vigerland, Petra Jonvallen (projektmedarbetare)
• Anna Attergren Granath (projektadministratör),
• Maja Kärrman Fredriksson (informationsspecialist)
• Sofia Tranæus (projektansvarig chef)

Externa granskare

• Elin Fisher, utredare på Socialstyrelsen
• Urban Markström, med i SBU:s vetenskapliga råd och professor i socialt arbete vid Umeå Universitet

Referenser

1. Regeringen 2025/25:77. Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. . Stockholm: Regeringskansliet. [accessed Jun 2 2025]. Available from: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2025/01/skr.-20242577
   
   
2. Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso-, sjuk- och tandvård. Stockholm: Socialstyrelsen; 2024. [accessed 2 Jun 2025]. Available from: http://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2024-3-8992.pdf
   
   
3. Socialstyrelsen. Förekomst av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Stockholm: Socialstyrelsen; 2024. 2024-5-9083. [accessed Jun 2 2025]. Available from: http://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2024-5-9083.pdf
   
   
4. Socialstyrelsen. Individ- och familjeomsorg - Lägesrapport 2024. Stockholm: Socialstyrelsen; 2024. 2024-3-8973. [accessed Jun 2 2025]. Available from: http://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2024-3-8973.pdf
   
   
5. The Marmot Review. Fair society, healthy lives: Strategic review of health inequalities in England post-2010. The Marmot Review; 2010. [accessed Jun 2 2025]. Available from: https://www.parliament.uk/ documents/fair-society-healthy-lives-full-report.pdf
   
   
6. Socialstyrelsen. Socialt fältarbete med barn och unga Kartläggning av uppsökande och förebyggande socialt fältarbete i kommunal regi. Socialstyrelsen; 2022. 2022-1-7731. [accessed Jun 2 2025]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-1-7731.pdf
   
   
7. SBU. Öppna mötesplatser för äldre. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2023. SBU:s upplysningstjänst ut202335. [accessed Jun 2 2025]. Available from: https://www.sbu.se/ut202335
   
   
8. SBU. Uppsökande verksamhet för personer med komplex psykiatrisk problematik. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024. SBU:s upplysningstjänst ut202404. [accessed Jun 2 2025]. Available from: https://www.sbu.se/ut202404
   
   
9. SBU. Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar. En systematisk översikt av universella programs effekter på psykiskt välbefinnande, upplevelser av dessa program samt hälsoekonomiska och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2022. SBU Utvärderar 350. [accessed Jun 2 2025]. Available from: https://www.sbu.se/350
   
   
10. SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 339. [accessed Jun 2 2025]. Available from: https://www.sbu.se/339
    
    
11. SBU. Program för att förebygga suicid och suicidförsök hos barn. En systematisk översikt med utvärdering av effekter och hälsoekonomiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 336. [accessed Jun 2 2025]. Available from: https://www.sbu.se/336
    
    
12. Armstrong KL, Fraser JA, Dadds MR, Morris J. A randomized, controlled trial of nurse home visiting to vulnerable families with newborns. J Paediatr Child Health. 1999;35(3):237-44. Available from: https://doi.org/10.1046/j.1440-1754.1999.00348.x
    
    
13. Ayerle GM, Makowsky K, Schucking BA. Key role in the prevention of child neglect and abuse in Germany: continuous care by qualified family midwives. Midwifery. 2012;28(4):E469-77. Available from: https://doi.org/10.1016/j.midw.2011.05.009
    
    
14. Barboza M, Kulane A, Burstrom B, Marttila A. A better start for health equity? Qualitative content analysis of implementation of extended postnatal home visiting in a disadvantaged area in Sweden. Int J Equity Health. 2018;17(1):42. Available from: https://doi.org/10.1186/s12939-018-0756-6
    
    
15. Barboza M, Marttila A, Burstrom B, Kulane A. Contributions of Preventive Social Services in Early Childhood Home Visiting in a Disadvantaged Area of Sweden: The Practice of the Parental Advisor. Qual Health Res. 2021;31(8):1380-91. Available from: https://doi.org/10.1177/1049732321994538
    
    
16. Backstrom C, Thorstensson S, Pihlblad J, Forsman AC, Larsson M. Parents' Experiences of Receiving Professional Support Through Extended Home Visits During Pregnancy and Early Childhood-A Phenomenographic Study. Front Public Health. 2021;9:578917. Available from: https://doi.org/10.3389/fpubh.2021.578917
    
    
17. Chin KZ, Marklund B, Kylen S, Dalemo S. Extended prenatal and postnatal home visits in a vulnerable area in Sweden-a pilot study. Scand J Prim Health Care. 2023;41(4):486-94. Available from: https://doi.org/10.1080/02813432.2023.2277756
    
    
18. Franzén C, Nilsson E-L. Middle Managers’ Views on Participation in a Home Visiting Program for First-Time Parents in Scania, Sweden. International Journal of Social Science Studies. 2021;9(6). Available from: https://doi.org/10.11114/ijsss.v9i6.5281
19. Goldfeld S, Price A, Kemp L. Designing, testing, and implementing a sustainable nurse home visiting program: right@home. Ann N Y Acad Sci. 2018;1419(1):141-59. Available from: https://doi.org/10.1111/nyas.13688
    
    
20. Golsater M, Andersson AC. Collaborative extended home-visits as a key to facilitating early support within the frame of a family centre in Sweden. BMC Health Serv Res. 2024;24(1):1532. Available from: https://doi.org/10.1186/s12913-024-12039-z
    
    
21. Gray J, Spurway P, McClatchey M. Lay therapy intervention with families at risk for parenting difficulties: The Kempe Community Caring Program. Child Abuse and Neglect. 2001;25(5):641-55. Available from: https://doi.org/10.1016/S0145-2134(01)00229-0
    
    
22. Jones SW, Darra S, Davies M, Jones C, Sunderland-Evans W, Ward MRM. Collaborative working in health and social care: Lessons learned from post-hoc preliminary findings of a young families' pregnancy to age 2 project in South Wales, United Kingdom. Health Soc Care Community. 2021;29(4):1115-25. Available from: https://doi.org/10.1111/hsc.13146
    
    
23. Larsson M, Backstrom C, Larsson R, Gahm S, Wilhsson M. Extended home visits can provide multidimensional adapted professional support for parents - an intervention study. Prim Health Care Res Dev. 2023;24:e44. Available from: https://doi.org/10.1017/S1463423623000336
    
    
24. Mangrio E, Hjortsjo M. Health, social, and dental professionals' experiences of working within an extended home-visit program in the child healthcare: a qualitative interview study in Sweden. BMC Health Serv Res. 2023;23(1):820. Available from: https://doi.org/10.1186/s12913-023-09791-z
    
    
25. Marcenko MO, Spence M. Home visitation services for at‐risk pregnant and postpartum women: A randomized trial. American Journal of Orthopsychiatry. 1994;64(3):468-78.
26. Ordway MR, Sadler LS, Dixon J, Close N, Mayes L, Slade A. Lasting effects of an interdisciplinary home visiting program on child behavior: preliminary follow-up results of a randomized trial. J Pediatr Nurs. 2014;29(1):3-13. Available from: https://doi.org/10.1016/j.pedn.2013.04.006
    
    
27. Paradis HA, Sandler M, Manly JT, Valentine L. Building healthy children: evidence-based home visitation integrated with pediatric medical homes. Pediatrics. 2013;132 Suppl 2:S174-9. Available from: https://doi.org/10.1542/peds.2013-1021R
    
    
28. Sadler LS, Slade A, Close N, Webb DL, Simpson T, Fennie K, et al. Minding the Baby: Enhancing reflectiveness to improve early health and relationship outcomes in an interdisciplinary home visiting program. Infant Ment Health J. 2013;34(5):391-405. Available from: https://doi.org/10.1002/imhj.21406
    
    
29. Sandner M, Cornelissen T, Jungmann T, Herrmann P. Evaluating the effects of a targeted home visiting program on maternal and child health outcomes. Journal of Health Economics. 2018;58:269-83. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jhealeco.2018.02.008
    
    
30. Slade A, Holland ML, Ordway MR, Carlson EA, Jeon S, Close N, et al. Minding the Baby®: Enhancing parental reflective functioning and infant attachment in an attachment-based, interdisciplinary home visiting program. Development and psychopathology. 2020;32(1):123-37.
31. Oldeide O, Holsen I, Fosse E. Youth perspective on outreach service: A safety net for at-risk youth in a municipality. Children and Youth Services Review. 2020;116. Available from: https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2020.105234
    
    
32. Prosman GJ, Lo Fo Wong SH, van der Wouden JC, Lagro-Janssen AL. Effectiveness of home visiting in reducing partner violence for families experiencing abuse: a systematic review. Fam Pract. 2015;32(3):247-56. Available from: https://doi.org/10.1093/fampra/cmu091
    
    
33. Sweet MA, Appelbaum MI. Is home visiting an effective strategy? A meta-analytic review of home visiting programs for families with young children. Child Dev. 2004;75(5):1435-56. Available from: https://doi.org/10.1111/j.1467-8624.2004.00750.x