Diagnostik vid misstanke om endometrios

Lästid: ca 2 min Publikationstyp:

Pågående projekt

SBU granskar aktuell och välgjord forskning och tar reda på vilken effekt olika insatser har, om det finns några risker eller etiska problem och vad som gör mest nytta för pengarna inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, funktionstillstånd- och funktionshinder samt arbetsmiljö.

Kontakta SBU
Beräknad publicering: Kvartal 2, 2027

Bakgrund

Endometrios är en benign, kronisk, inflammatorisk och östrogenberoende sjukdom av oklar orsak. Sjukdomen är vanlig och drabbar ungefär en av tio kvinnor i fertil ålder. Symtomen är mest framträdande under denna ålder men kan även uppträda före pubertet och efter klimakteriet. De vanligaste symtomen är kraftig menstruationsvärk, besvär från tarm och urinvägar samt smärta vid samlag. En mycket liten grupp kan utveckla en allvarlig form av sjukdomen som kan påverka livskvaliteten och sätta stora begränsningar i vardagen.

Endometrios innebär att livmoderslemhinneliknande celler finns utanför livmodern, ofta på bukhinnan i nedre bukhålan, men även i djupare vävnad, såsom äggstockscystor eller livmodern. I ovanliga fall kan cellerna finnas på avlägsna platser som lungor eller operationsärr. Sjukdomen är en vanlig orsak till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor.

Ett grundläggande problem är att diagnosen ofta svårställd, vilket indikeras av studier som visar att tiden från symtomstart till diagnos kan vara flera år. Inom specialiserad vård används olika diagnostiska metoder med en sammantaget god diagnostisk tillförlitlighet. Ofta används högupplöst transvaginalt ultraljud, vilket dock inte tillgängligt överallt.

Nyare forskning på alternativa diagnostiska metoder, såsom så kallade vätskebiopsimarkörer i saliv eller blod, är lovande. Vidare förutspås artificiell intelligens, maskininlärning, djupinlärning och besläktade metoder få en stor framtida betydelse inom diagnostiken.

Syfte 

Detta projekt syftar till att identifiera och granska publicerade systematiska översikter för att påvisa vilka områden som det finns sammanställd och tillförlitlig vetenskaplig kunskap och på vilka områden sådan kunskap saknas, samt identifiera eventuellt behov av fler primärstudier på området.

Projektgrupp

Sakkunniga 

  • Sara Alson; docent, överläkare, Gynekologi & Obstetrik, Skånes universitetssjukhus – Malmö/Lund
  • Matts Olovsson; professor, överläkare, Gynekologi & Obstetrik, Uppsala akademiska sjukhus

Projektdeltagare från SBU

  • Jan Holst, projektledare
  • Per Lytsy, biträdande projektledare
  • Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
  • Maria Hoppe, projektadministratör
  • Laura Lintamo, utredare
  • Jenny Odeberg, projektansvarig chef

 

Sidan uppdaterad
Till toppen