Så kan icke-farmakologiska insatser implementeras på särskilda boenden för att minska lidande hos personer med demenssjukdom

Nio av tio personer med demens drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD), som ofta innebär ett stort lidande med exempelvis oro, ångest och vanföreställningar. För att förebygga och minska BPSD rekommenderas en personcentrerad vård och omsorg med en anpassad miljö och icke-farmakologiska insatser, i stället för läkemedel (med risk för allvarliga biverkningar). Men enligt Socialstyrelsen ges sådana insatser i alltför liten utsträckning, som menar att vården och omsorgen i Sverige behöver öka kunskapen om BPSD och utveckla arbetssättet.

SBU har nu granskat och kommenterat en systematisk översikt på området publicerad i den vetenskapliga tidskriften Campbell Systematic Reviews i februari 2025. I översikten ingår 24 kvalitativa studier om vilka faktorer som har betydelse för implementeringen av icke-farmakologiska insatser för personer med demenssjukdom på särskilda boenden (SÄBO). De flesta studier var genomförda i England, USA, Kanada och Australien.

SBU bedömer att översikten är välgjord och relevant för en svensk kontext. Översikten identifierade flera faktorer som har betydelse för implementeringen av insatser vid BPSD på SÄBO.

– Det räcker inte med enskilda punktinsatser, utan för att lyckas med implementeringen behövs en helhetsstrategi. Strategin bör inkludera att stärka samverkan och kommunikation mellan personal och anhöriga eller närstående och att det finns tillräckligt med resurser i form av personal och tid. Det behövs också utbildning till personal och organisatoriskt stöd. Även ledarskapet har betydelse, säger Frida Fröberg, projektledare vid SBU.

Författarna till översikten skriver att en anledning till att boenden för personer med demenssjukdom ofta inte lyckas med implementering är att förebyggande insatser mot BPSD behöver ingå i ett större sammanhang: en personcentrerad vård och omsorg.

– Om ett boende inte redan arbetar personcentrerat behöver de även införa och vidmakthålla det arbetssättet, vilket kan innebära en stor omställning av hela verksamheten. Den fysiska boendemiljön behöver anpassas, liksom personalens bemötande och kommunikation med boende och anhöriga, och all vård och omsorg behöver vara personcentrerad. Dessutom skiljer sig insatserna åt eftersom det personcentrerade förhållningssättet utgår från varje persons individuella behov, säger Frida Fröberg.