Så kan fler mammor och pappor nås av föräldrastöd 

Översikten bygger på 20 kvalitativa studier och visar att hinder och möjliggörare skiljer sig mellan mammor och pappor. Kunskapen om pappor är mer begränsad eftersom de varit underrepresenterade i forskning och program. 
Resultaten visar att föräldrastödjande insatser bör utformas normmedvetet och inkluderande.  
- En god relation mellan föräldrar och professionella är avgörande. Det handlar om bemötande, flexibilitet och om att aktivt bjuda in båda föräldrarna. Föräldrarnas behov och erfarenheter bör också integreras i utformningen av stöd, säger Karin Robertsson, projektledare vid SBU. 

Hinder:

• Gemensamma: tidsbrist, transportproblem, barnomsorg, känslor av stigma och skuld.
• Mammor: psykisk ohälsa, stress, misstro mot vården, kulturellt otillräckligt innehåll.
• Pappor: maskulinitetsnormer, känslan av att inte ha det primära ansvaret för barnet, ibland begränsningar från mammor (“maternal gatekeeping”). 

Möjliggörare:

• Gemensamma: flexibla tider och platser, digitala alternativ, stöd från andra föräldrar, kompetenta och icke-dömande behandlare.
• Mammor: hembesök, digitala forum, påminnelser, fokus på samarbete i föräldraskapet.
• Pappor: pappaspecifikt innehåll, manliga professionella, budskap som betonar deras roll. 

Dessa slutsatser ligger i linje med Socialstyrelsens riktlinjer och den nationella strategin för stärkt föräldraskapsstöd, som betonar att stödet ska vara tillgängligt, kunskapsbaserat och jämlikt. Kunskapen kan bidra till att stärka svenska program och främja jämlik hälsa och ökat föräldraengagemang.

SBU:s rapport riktar sig främst till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF).