Publikation Publicerad: 2025-12-03

Föräldrastöd stärker relationen i familjer med barn med intellektuell funktionsnedsättning med eller utan autism

Föräldraskapsstödjande insatser har en tydligt positiv effekt på relationen mellan föräldrar och barn med intellektuell funktionsnedsättning med eller utan annan diagnos, exempelvis autism. Att föräldra-barnrelationen stärks kan innebära en viktig skyddsfaktor för barnen. 

Man som leker med tre barn. Pappa som leker med sina tre barn.

SBU har granskat och kommenterat en systematisk översikt om insatser som syftar till att förbättra den känslomässiga relationen mellan föräldrar och barn med intellektuell funktionsnedsättning, ofta i kombination med autism. 
 
– Översikten visar att strukturerade föräldraskapsstödjande insatser har en positiv effekt på relationen i de här familjerna. Sammanställningen bygger dock till största del på studier med yngre pojkar med samtidig autism och deras mammor, vilket gör att resultaten är mindre säkra för äldre barn eller för barn utan autism, säger Nina-Katri Gustafsson, projektledare vid SBU. 

Bäst resultat verkar man få med hjälp av insatser som omfattar fler än 12 mötestillfällen och som kombinerar utbildning, så kallad psykoedukation, med föräldraträning. Dock är detta en effekt som gäller på gruppnivå, så professionens bedömning och familjens behov bör styra valet av stöd, skriver SBU.  

Den systematiska översikten har inte jämfört effekter av specifika program. Generella föräldrastödsprogram som används i Sverige är exempelvis Komet, COPE, Connect, De Otroliga Åren, ABC, Triple P och Family Check-Up. För familjer med barn med autism används internationellt program som Caregiver Skills Training, Early Start Denver Model och JASPER, men dessa är ännu inte lika etablerade i Sverige. 

Rapporten är en del av regeringens satsning på psykisk hälsa och förebyggande insatser för barn och unga. 

Visa fler nyheter