Detta pressmeddelande publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Både barn och vuxna efterlyser stöd i familjehem

Barn i familjehem saknar ofta stödinsatser från socialtjänsten under sin placeringstid. Även de vuxna omkring barnet önskar mera sådana. Utländska studier visar att det finns insatser som kan ge god hjälp. De typer av stöd som finns idag bör dock utvärderas vetenskapligt, under svenska förhållanden, visar en ny rapport från SBU.

I Sverige ligger fokus främst på att utreda familjers lämplighet då ett barn måste byta hem. Att erbjuda stödinsatser under själva placeringstiden är inte självklart trots att både barn, ursprungsföräldrar och familjehemsföräldrar efterfrågar just detta.

Idag finns ingen lag om stödinsatser, däremot en lagstadgad skyldighet att tillgodose barnets bästa vid en placering i familjehem. Att samhället inte alltid tagit sitt ansvar har dock framgått, bland annat av den så kallade Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Det är problematiskt att det saknas vetenskap om vilken typ av stöd som fungerar bäst – ingen av de cirka 30 olika insatser som används i landet har utvärderats i en svensk studie. Vissa typer av stöd kan alltså vara ineffektiva eller mindre lämpliga.

I sin rapport listar SBU det fåtal stödinsatser som det finns någon säkrare kunskap om, även om studieresultaten kommer från andra länder och andra miljöer. Hit hör de utbildningar som en del kommuner erbjuder familjehemsföräldrar för att stärka dem i deras föräldraroll. Specialpedagogiska insatser som riktas till de placerade ungdomarna är en annan typ av stöd som utvärderats.

Bakgrund

Bland barn som växer upp i familjehem är det vanligare med fysisk och psykisk ohälsa än bland andra unga. Mellan 3 och 4 procent av alla barn i Sverige, ungefär ett i varje klass, placeras någon gång i familjehem eller på institution.

Till rapporten ”Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn”

Publicerad 13 september 2017