Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn

En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter

Barn i utsatta situationer kan under kortare eller längre perioder behöva placeras i en annan familj. Bland barn som växer upp i familjehem är det vanligare med psykisk och fysisk ohälsa. Det är därför viktigt att veta om stödinsatser till barn och familjehemsföräldrar kan hjälpa barnen.

Slutsatser

  • Insatser till familjehems­placerade barn och familjehems­föräldrar kan förbättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studiernas vetenskapliga utformning går det inte att avgöra vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma.

  • För följande tre specifika insatser finns något säkrare kunskap om effekter:
    – Attachment and Biobehavioral Catch-up är en utbildning för familjehems­föräldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen
    – Föräldradelen av programmet Incredible Years kan minska barns beteende­problem och öka familjehems­föräldrars förmåga att klara föräldrarollen
    – Take Charge är en special­pedagogisk insats till ungdomar som kan förbättra deras själv­bestämmande, utbildningsgång och möjligheter till arbete.
    För övriga 15 insatser i denna utvärdering räcker inte underlaget för att bedöma effekten. Att det saknas sådan kunskap om insatserna behöver inte betyda att de är verkningslösa.

  • Ingen av de insatser som används i Sverige har utvärderats i en studie. I Sverige läggs tonvikten på att utreda familjers lämplighet och att utbilda dem. Att erbjuda stödinsatser till barn eller familjehems­föräldrar under barnens placering är mindre vanligt. Personer som har växt upp i familjehem, deras föräldrar och familjehems­föräldrar efterlyser stöd till barn och familjehem under placeringen.

  • Det behövs forskning som undersöker effekten av insatser inom familjehemsvård. Samtliga insatser som identifierades i litteratur­översikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver följas upp och utvärderas i en svensk kontext. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också utvärderas och undersökas vetenskapligt. Det behövs även studier som belyser kostnads­effektivitet i insatser för svenska förhållanden.

Citera denna rapport: SBU Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2017. SBU-rapport nr 265. ISBN 978-91-88437-07-5.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar En allsidig vetenskaplig utvärdering som innefattar systematisk översikt, ekonomiska/hälsoekonomiska analyser samt genomgång av sociala och etiska aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet med stöd av medarbetare på SBU, patienter/brukare. Rapporten granskas av oberoende experter. Graden av vetenskaplig tillförlitlighet i de sammanvägda resultaten bedöms på ett systematiskt sätt och rapportens slutsatser godkänns av SBU:s nämnd.

Publicerad: 2017-09-13
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 265
http://www.sbu.se/265

Pressmeddelande

Både barn och vuxna efterlyser stöd i familjehem

Barn i familjehem saknar ofta stödinsatser från socialtjänsten under sin placeringstid. Även de vuxna omkring barnet önskar mera sådana. Utländska studier visar att det finns insatser som kan ge god hjälp. De typer av stöd som finns idag bör dock utvärderas vetenskapligt, under svenska förhållanden, visar en ny rapport från SBU.

Läs pressmeddelande

Se video om slutsatserna

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Martin Bergström, docent, Socialhögskolan, Lunds universitet
  • Marianne Cederblad, professor emerita, barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet
  • Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
  • Bo Vinnerljung, professor emeritus i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholm; seniorforskare, enheten för klinisk epidemiologi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Stockholm
  • Ingegerd Wirtberg, docent, Institutionen för psykologi, Lunds universitet

SBU

  • Knut Sundell, projektledare
  • Kickan Håkanson, projektadministratör
  • Pia Johansson, hälsoekonom
  • Ann Kristine Jonsson, informationsspecialist
  • Pernilla Östlund, biträdande projektledare

Innehållsdeklaration


✓ Utvärdering av ny/etablerad metod
✓ Systematisk litteratursökning
✓ Relevansgranskning
✓ Kvalitetsgranskning
✓ Sammanvägning av resultat
✓ Evidensgradering gjord av SBU
    Evidensgradering gjord externt
✓ Baseras på en systematisk litteraturöversikt
    Konsensusprocess
✓ Framtagen i samarbete med sakkunniga
✓ Patienter/brukare medverkat
✓ Etiska aspekter
✓ Ekonomiska aspekter
✓ Sociala aspekter
Godkänd av SBU:s kvalitets- och prioriteringsgrupp
✓ Godkänd av SBU:s nämnd

Sidan uppdaterad