Insulinpumpar vid diabetes

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Sammanfattning och slutsatser

SBU:s bedömning av kunskapsläget

God kontroll av blodglukosnivån är viktig för att undvika följdsjukdomar av diabetes. Vid typ 1-diabetes och en del fall av typ 2-diabetes krävs så kallad intensiv insulinbehandling med flera injektioner per dag. Den vanligaste komplikationen vid denna behandling är lågt blodglukos (hypoglykemi) vilket kan få allvarliga följder [1,2]. Ett alternativ till intensiv insulinbehandling med injektioner är kontinuerlig insulintillförsel med pump, så kallad kontinuerlig subkutan insulininfusion (CSII).

Slutsatser

  • Insulinpump vid diabetes används ofta i dag, i synnerhet bland barn och ungdomar. Det råder dock stor brist på kunskap om effekten av behandling med insulinpump på sjuklighet och dödlighet. Brist på sådan kunskap gäller även insulinpump i kombination med kontinuerlig glukosmätning, så kallad sensor-augmented pump (SAP). Det behövs fler välgjorda och långsiktiga studier av alla patientgrupper med diabetes.
  • Personer med diabetes är betydligt mer nöjda med SAP än med intensiv injektionsbehandling och självtest med teststickor. Att vara nöjd med sin behandling kan antas vara betydelsefullt för att få en bättre kontroll av blodglukos. Kunskapsläget är däremot mer oklart vad gäller behandlingstillfredsställelse med enbart insulinpump.
  • Kunskapen är begränsad eller otillräcklig för att dra slutsatser om effekten av insulinpumpar eller SAP på livskvalitet ketoacidos eller svår hypoglykemi.
  • Vårdens kostnad för behandling med insulinpump är 11 000 kronor högre per patient och år än för injektionsbehandling. För vuxna används insulinpump framför allt när injektionsterapi inte uppfyller behandlingsmålen och sällan som ett förstahandsval. Den högre kostnaden måste ställas mot kort- och långsiktiga vinster av en välfungerande diabetesbehandling. Individuell bedömning är därför motiverat i väntan på nya studier.
  • För barn i förskoleåldern är insulinpump oftare ett förstahandsval när sjukdomen bryter ut. Detta kan vara särskilt viktigt när det är svårt att injicera tillräckligt små doser samt vid rädsla för nålar.
  • Det viktigaste måttet på långsiktig glukoskontroll är HbA1c, som också är starkt kopplat till komplikationer av diabetes. Insulinpump har visats medföra en viss förbättring av HbA1c på kort sikt. Studier av SAP tyder på ytterligare förbättring av HbA1c. Om framtida studier med längre uppföljningstid visar bibehållen förbättring, kan behandling med insulinpump innebära minskad risk för diabeteskomplikationer.

Surrogatmått (som t ex HbA1c, C-peptid och glukosvariabilitet) är inte evidensgraderade men återges under respektive resultatbeskrivning. HbA1c redovisas dessutom i Bilaga 3.

Praxisundersökning

Det finns ingen heltäckande statistik över användningen av enbart insulinpumpar eller i kombination med kontinuerlig subkutan glukosmätning (SAP, sensor-augmented pump therapy) i Sverige. För att närmare kartlägga praxis kring användandet av metoderna i specialistvården genomfördes en praxisundersökning inom ramen för denna utvärdering.

Ekonomiska aspekter

Behandling med insulinpump kostar 11 000 kronor mer per patient och år än intensiv injektionsbehandling. Då cirka 10 000 patienter behandlas med insulinpump idag innebär det alltså totalt en merkostnad på cirka 110 miljoner kronor per år. Om insulinpumpsbehandlingen dessutom kombineras med kontinuerlig glukosmätning (SAP) ökar den årliga merkostnaden med ytterligare cirka 28 000 kronor per patient och år.

För att beräkna om insulinpumpsbehandling och SAP är kostnadseffektiva metoder jämfört med injektionsbehandling och teststickor behöver de ökade behandlingskostnaderna sättas i relation till långsiktiga effekter på patienternas hälsa.

Etiska och sociala aspekter

Diabetes är en sjukdom som kräver en stor insats av patienten dygnet runt på ett helt annat sätt än de flesta sjukdomar. Det finns därför andra värden än enbart den medicinska effekten som måste tas hänsyn till. Sättet att administrera insulinet har stor betydelse för de enskilda patienterna och deras familjer.

Patientnytta

Tabell 1.1 Sammanfattande tabell.


Klicka på tabellen för förstoring

Citera denna SBU Alert-rapport: SBU. Insulinpumpar vid diabetes. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU Alert-rapport nr 2013-03. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar En allsidig vetenskaplig utvärdering som innefattar systematisk översikt, ekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar samt genomgång av sociala och etiska aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet med stöd av medarbetare på SBU, patienter/brukare. Rapporten granskas av oberoende experter. Graden av vetenskaplig tillförlitlighet i de sammanvägda resultaten bedöms på ett systematiskt sätt och rapportens slutsatser godkänns av SBU:s nämnd.

Publicerad: 2013-10-22
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 2013-03

Sökord

Diabetes
http://www.sbu.se/201303

Pressmeddelande

Modern teknik uppskattat vid diabetes – men mer forskning behövs

Personer med diabetes är mer nöjda med kontinuerlig glukosmätning, framför allt i kombination med en insulinpump, än med teststickor och insulin-injektioner. Men det är brist på bra forskning och man kan inte avgöra vilket som är medicinskt mer effektivt.

Läs pressmeddelandet

Tre frågor till Anna Lindholm Olinder, expert i projektgruppen

Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Personer med diabetes är mer nöjda med sin behandling om de har insulinpump och kontinuerlig glukosmätning än om de har injektionsbehandling och glukosmätning med teststickor. Det här gäller för både vuxna, barn och deras föräldrar. Att vara nöjd med sin behandling är viktigt, eftersom behandlingen kräver stora insatser dygnet runt. Den höga behandlingstillfredsställelsen bidrar nog till de kortsiktiga förbättringar i glukoskontrollen som studier visar. Om dessa förbättringar kvarstår kan de bidra till minskad risk för följdsjukdomar. 

Vad hoppas du ska hända i vården?

Jag hoppas att insulinpumpar med eller utan kontinuerlig glukosmätning även i fortsättningen ska kunna erbjudas kostnadsfritt till de patienter som behöver dem, i väntan på att bättre studier genomförs. Att patienter får möjlighet att prova om insulinpump förenklar deras vardag och ger en bättre blodglukoskontroll. Jag hoppas att utbudet av pumpar med eller utan kontinuerlig glukosmätning ska vara lika i hela landet. Med den snabba tekniska utveckling som sker, kommer pumparna inom en överskådlig framtid att kunna styras av värden från en kontinuerlig glukosmätare, och då får personer med diabetes sannolikt både en förenklad vardag och en förbättrad glukoskontroll.

Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?

Jag blev överraskad av att det fanns så få studier med bra kvalitet.

Bland småbarn fann vi inga studier som uppfyllde våra kriterier. I den åldersgruppen var insulinpumpbehandling ofta jämfört med tvådosbehandling, en metod som inte rekommenderas idag. Bland skolbarnen fanns det bara 2 studier som undersökte behandling med insulinpump, bägge från diabetesdebuten. Det saknades helt studier som bedömde pumpbehandling som startades en tids efter att diabetes brutit ut.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Unn-Britt Johansson, professor, sjuksköterska, Sophiahemmet Högskola, Stockholm
  • Ragnar Hanås, docent, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, spec läkare, pediatrik, NU-sjukvården, Uddevalla sjukhus
  • Per-Olof Olsson, med dr, spec läkare, endokrinologi och diabetes, Centralsjukhuset i Karlstad
  • Anna Lindholm Olinder, med dr, Karolinska Institutet, spec sjuksköterska, barn och diabetes, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset, Stockholm
  • Martina Persson, med dr, Karolinska Institutet, spec läkare i pediatrik, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset, Stockholm

SBU

  • Sophie Werkö, ek dr, projektledare, sophie.werko@sbu.se
  • Stella Jacobson, med dr, biträdande projektledare
  • Emelie Heintz, hälsoekonom
  • Derya Akcan, informationsspecialist
  • Anna Attergren Granath, projektadministratör
  • Thomas Davidson, hälsoekonom, biläsare

Granskare

  • Christian Berne, Prof, Uppsala universitet
  • Helena Larsson, Doc, överläkare, Lunds universitet