QF-PCR för bestämning av kromosomavvikelser hos foster

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Alerts bedömning

Version: 2

Metod och målgrupp

Årligen analyseras 8 000 prov från fostervatten eller moderkaka i syfte att upptäcka kromosomavvikelser hos foster. Den dominerande kromosom­avvikelsen är Downs syndrom som innebär förekomst av en extra kromosom 21. Eftersom förekomsten av denna och vissa andra kromosomavvikelser ökar med moderns ålder informeras gravida kvinnor äldre än 35 år mer ingående om en sådan analys. Analysen görs även i vissa fall när modern är yngre än 35 år, exempelvis när det finns ärftlig belastning, om någon avvikelse misstänks vid ultraljudsundersökning eller om den gravida kvinnan är orolig för att barnet ska ha en kromosomavvikelse. Den vedertagna analysmetoden är karyotypering, som innebär att cellernas fullständiga kromosomuppsättning fastställs. Denna procedur tar cirka två veckor. Kvantitativ fluorescent polymeraskedjereaktion (QF-PCR) är en ny metod för kromosomanalys. Fördelen med QF-PCR är att svaret kan ges inom två dagar, det vill säga cirka 12 dagar snabbare än när karyotypering används. Eftersom fostervatten- eller moderkaksprov kan tas tidigast i 14:e respektive 10:e graviditetsveckan är det en stor fördel med snabbt besked så att föräldrarna, i de fall där analysen visat att fostret har en kromosomavvikelse, får mer tid för att ta ställning till om graviditeten ska avbrytas eller ej. Med QF-PCR analyseras inte samtliga kromosomer, som vid karyotypering, utan en avgränsning har gjorts till kromosomerna 13, 18, 21, X och Y. Dessa fem kromosomer har valts på grund av att de svarar för mer än 90 procent av alla allvarliga kromosomavvikelser som upptäcks vid fosterdiagnostik.

Patientnytta och risker

Resultat från två studier, där QF-PCR jämförs med karyotypering, har visat att metoden har en mycket god förmåga att upptäcka avvikelser i antal vad gäller kromosomerna 13, 18 och 21. Däremot har man i en av studierna redovisat enstaka falskt negativa fall när det gäller könskromosomerna (X och Y). Med dagens praxis upptäcks i Sverige 12-16 kromosomavvikelser per år i andra än de fem utvalda kromosomerna, vilka således inte kommer att kunna identifieras med QF-PCR. Liksom vid alla analyser som utgår ifrån fostervatten- eller moderkaksprov innebär provtagningen en risk för missfall på 0,5-1 procent.

Ekonomiska aspekter

QF-PCR är inte lika arbetskrävande som karyotypering. Kostnaden per analys för QF-PCR uppgår till cirka 1 250 kronor jämfört med 4 600 kronor för karyotypering. Om QF-PCR skulle utgöra en tilläggsmetod till karyotypering skulle kostnaderna öka med cirka 7 miljoner kronor per år. Om metoden skulle ersätta karyotypering skulle det innebära en minskad kostnad på cirka 26-30 miljoner kronor per år. Då har hänsyn inte tagits till att en övergång till metoden skulle innebära ökade kostnader för den utbildning av mödravårdspersonal som krävs för att ge föräldrar en fullgod information.

Kunskapsläget

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att man med QF-PCR med god träffsäkerhet kan identifiera kromosomavvikelser i de fem kromosomerna 13, 18, 21, X och Y (Evidensstyrka 1)*. Det finns otillräckligt underlag för att bedöma metodens kostnadseffektivitet. Det är ytterst angeläget att metodens etiska och ekonomiska konsekvenser blir föremål för diskussion bland sjukvårdshuvudmännen innan den ersätter karyotypering.

*Detta är en gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på. Graderingen görs i fyra nivåer;
Evidensstyrka 1 = starkt vetenskapligt underlag,
Evidensstyrka 2 = måttligt starkt vetenskapligt underlag,
Evidensstyrka 3 = begränsat vetenskapligt underlag,
Evidensstyrka 4 = otillräckligt vetenskapligt underlag.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Magnus Nordenskjöld, professor, verksamhetschef, Kliniskt genetiska avdelningen, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm. Rapporten har granskats av Ulf Kristoffersson, docent, Avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitets­sjukhus och Jan Wahlström, professor, verksamhetschef, Enheten för klinisk genetik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra. Följande personer har kommenterat manus: Elisabeth Blennow, docent, Kliniskt genetiska avdelningen, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm, och The-Hung Bui, överläkare, Kliniskt genetiska avdelningen, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.

SBU Alert bedrivs i samverkan med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.

Citera denna SBU Alert-rapport: SBU Alert. QF-PCR för bestämning av kromosomavvikelser hos foster. Version 2. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004. http://www.sbu.se

Ladda ner rapport

SBU Utvärderar En allsidig vetenskaplig utvärdering som innefattar systematisk översikt, ekonomiska/hälsoekonomiska analyser samt genomgång av sociala och etiska aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet med stöd av medarbetare på SBU, patienter/brukare. Rapporten granskas av oberoende experter. Graden av vetenskaplig tillförlitlighet i de sammanvägda resultaten bedöms på ett systematiskt sätt och rapportens slutsatser godkänns av SBU:s nämnd.

Publicerad: 2003-10-29
Reviderad: 2004-06-23
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Sidan uppdaterad