Hälsoekonomisk studie ställer nya läkemedel mot vård som trängs undan

I en ny rapport sammanfattar och kommenterar SBU en uppmärksammad studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet i januari 2025, som utvärderat de sammantagna hälsoeffekterna i befolkningen av de nya läkemedel som rekommenderats av The National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i England under 2000–2020.

SBU anser att studien på ett pedagogiskt sätt illustrerar att beslut om att införa nya behandlingar är förenade med en alternativkostnad. Det innebär att med begränsade hälso- och sjukvårdsresurser medför varje beslut om att finansiera en ny behandling att det någonstans i systemet finns vård som inte kommer att kunna finansieras. Studien aktualiserar frågan om hur hälsovinster som genereras av läkemedel värderas i förhållande till hälsovinster som genereras av andra vårdinsatser.

Enligt författarnas beräkningar har de nya läkemedlen haft en negativ nettohälsoeffekt på befolkningsnivå. Om man istället lagt resurserna på andra aktiviteter i hälso- och sjukvården hade man vunnit mer hälsa. Läkemedlen har därmed trängt undan mer hälsa än de har genererat.

– Det finns likheter mellan det svenska och engelska systemet som innebär att man fattar beslut om introduktion av nya läkemedel baserat på hälsoekonomiska underlag. Men det finns också skillnader som innebär att resultatet skulle kunna tolkas annorlunda i en svensk kontext. Om det är fråga om nya läkemedel för att behandla svåra sjukdomstillstånd och undanträngningen av vård sker hos patienter med relativt sett lindrigare tillstånd skulle det i en svensk kontext kunna vara etiskt försvarbart med negativa nettohälsoeffekter på befolkningsnivå, säger Anna Ringborg, hälsoekonom vid SBU, med hänvisning till behovs- och solidaritetsprincipen.

SBU bedömer att en svaghet med studien är att skattningen av hälsovinsterna med de alternativa åtgärderna i hälso- och sjukvården är osäker och att författarna inte diskuterar detta i tillräcklig omfattning.