PCOS drabbar ungefär en av åtta kvinnor i vuxen ålder och innebär menstruationsrubbningar, utebliven ägglossning, många äggblåsor på äggstockarna och ökad påverkan av manligt könshormon (testosteron), vilket exempelvis kan leda till ökad behåring. Övervikt och obesitas är vanligt, och PCOS kan även vara kopplat till en ökad risk för diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer.
SBU har granskat den vetenskapliga litteraturen för att undersöka effekten av läkemedel som används vid PCOS. Rapporten, som ingår i ett regeringsuppdrag kring kvinnohälsa, grundar sig på sammanlagt 115 randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier) och fem registerstudier.

– Rapporten visar att kombinerade p-piller och diabetes typ 2-läkemedlet metformin kan ha positiva effekter på menstruationens frekvens och regelbundenhet. Men för GLP-1-analoger, som används vid diabetes typ 2, och antiandrogena läkemedel, som blockerar effekten av manligt könshormon, är underlaget otillräckligt för att bedöma effekten på menstruation, säger Angelica Hirschberg, överläkare på Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, professor vid Karolinska Institutet samt en av de sakkunniga i SBU:s rapport.
Vidare visar granskningen att metformin eller GLP-1-analoger kan ge viss viktnedgång hos patienter med övervikt eller obesitas. För kombinerade p-piller och antiandrogena läkemedel är underlaget även där alltför litet. Metformin ger en liten förbättring av glukos- och insulinbalans, men har ingen effekt på blodfetter.

– Kombinerade p-piller som innehåller cyproteronacetat har en något större effekt på ökad behåring jämfört med vanliga kombinerade p-piller, dock behöver de positiva effekterna vägas mot kända biverkningar. För andra jämförelser mellan olika typer av kombinerade p-piller samt jämförelsen kombinerade p-piller och ingen behandling är underlaget otillräckligt. Antiandrogena läkemedel tycks ensamt eller som tilläggsbehandling inte ha någon effekt på ökad behåring, men underlaget är begränsat, säger Lisa Forsberg, projektledare vid SBU.
SBU:s rapport visar även att det vetenskapliga underlaget är för litet för att kunna uttala sig om effekter på livskvalitet för samtliga utvärderade läkemedel. Det går inte heller att bedöma effekten av läkemedelsbehandling vid PCOS på lång sikt och välgjorda långtidsstudier behövs.