Akut rygg- och nacksmärta – Frågor och svar

Författare är medicinjournalisten Håkan Bengtsson som byggt texten på SBU-rapporten "Ont i ryggen, ont i nacken". De fakta som redovisas i rapporten bygger på bästa tillgängliga vetenskap från hela världen – forskningsresultat som har granskats och sammanfattats av SBU.

De fakta som presenteras i SBU:s rapporter bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga bevis. Alla medicinska metoder måste dock användas med hänsyn till varje patients unika situation. Vetenskapliga fakta är en mycket viktig grund men kan inte besvara alla frågor i enskilda fall. Patienter som har frågor om den egna behandlingen bör diskutera med läkare. SBU kan inte besvara sådana frågor.

När du fått ont i ryggen eller ont i nacken

"Ont i ryggen" eller "ont i nacken" kan vara allt från ett molande obehag till smärtor som är så intensiva att man tror att ryggen håller på att gå av.

Det kan komma när som helst. Det kan drabba vem som helst. Det är så vanligt att det faktiskt är mycket sällsynt att aldrig ha haft ont i ryggen.

Den här broschyren sammanfattar aktuell kunskap om behandling av akut smärta i rygg och nacke. Med "akut" menas här den första tiden, som längst sex veckor.

Här får du svar på några av de vanligaste frågorna och du kan jämföra kunskapsläget för olika behandlingsmetoder. Den vetenskapliga dokumentationen är mer omfattande när det gäller ont i ryggen men i huvudsak gäller samma slutsatser för både rygg- och nackont.

Faktainnehållet bygger på en omfattande vetenskaplig rapport, "Ont i ryggen, ont i nacken", från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Rapporten har blivit mycket uppmärksammad och en av världens mest ansedda facktidskrifter, New England Journal of Medicine, recenserar den som "den hittills ojämförligt bästa sammanställningen av information på området".

1. Är det farligt?

Det här är en fråga som alla ställer sig första gången de får ont i ryggen eller nacken. Det är en naturlig oro eftersom smärtan ofta kommer så plötsligt och ibland är så intensiv att man kan tro att ryggen är svårt skadad.

Men svaret på frågan är nej – det är mycket sällsynt att smärtor i ländrygg och nacke är symtom på någon allvarlig sjukdom.

2. Är det viktigt att snabbt söka läkare?

Nej, inte för vanligt ryggont. Varken läkare eller någon annan yrkesgrupp har något garanterat botemedel mot akut ont i ryggen eller akut ont i nacken.

Men om smärtorna är oförändrade efter två till tre veckor, eller om du blir sämre i stället för bättre, ska du kontakta din läkare. Då bör det göras en utredning för att bekräfta eller utesluta att det handlar om något annat än vanligt ryggont. Barn under 18 år som får mycket ont i ryggen bör också snarast bedömas av läkare.

Om du har smärtor i ryggen och det tillstöter vissa andra besvär, kan det vara viktigt att kontakta läkare omedelbart. Det gäller i följande fall, som dock är mycket sällsynta:

• om du inte känner när du blir kissnödig eller kissar på dig,
• om du har domningskänsla runt ändtarm eller könsorgan,
• om du har domningar, stickningar eller svaghet i båda benen,
• om du är vinglig och inte känner var du har fötterna,
• om du har kommit upp i åren (från cirka 55 år och uppåt) och aldrig haft ont i ryggen tidigare,
• om du har varit behandlad för cancer eller benskörhet, eller
• om du får akut ont efter en olycka, till exempel ett fall.

3. Kan man se på röntgen var felet sitter?

Nej, en vanlig röntgenundersökning i det akuta skedet ger sällan eller aldrig någon vägledning för diagnos av vanligt ryggont. Och även om strålningsdosen inte är hög är det ändå onödigt att utsätta sig för en röntgen bara "för säkerhets skull". I de allra flesta fall kan din läkare ställa en korrekt diagnos utifrån dina symtom.

Viktigt undantag: Om ryggen har fått en smäll, i samband med ett fall eller en olycka, kan en röntgenundersökning vara nödvändig.

4. Varför får man ont i ryggen?

Hittills har forskningen inte kunnat förklara varför så många som åtta av tio får ont i ryggen någon gång i livet. Tvärtemot vad många tror har det varken med ålder, kroppslängd, vikt eller rökning att göra. Grovarbetare drabbas lika ofta som kontorister, kvinnor lika ofta som män.

Något som också förvånar många är att det inte heller finns ett direkt samband mellan förändringar i ryggraden och vanligt ryggont. (Sådana förändringar kan till exempel vara förslitningar eller diskbråck.) Det finns ryggar som har tydliga "fel" men där bäraren aldrig haft några som helst besvär. Och tvärtom, även om man har en rygg som verkar felfri kan man ha ont.

Det finns ett samband mellan ländryggsbesvär och längre tids arbete med tunga lyft, böjda och vridna arbetsställningar och arbete på skakiga underlag som truckar, lastbilar och traktorer. För nackbesvär har man funnit samband med upprepade, monotona arbetsmoment och låsta arbetsställningar.

Men i dagens samhälle är det sällan som vanligt ryggont beror på fysisk överbelastning: Det beror snarare på "underbelastning", det vill säga att vi använder kroppen för lite. Vi sitter för mycket och rör oss för lite, både i arbetet och på fritiden. Det är inte många ryggar som klarar av det i längden.

Det är också vetenskapligt bevisat att både rygg- och nackbesvär i hög grad påverkas av hur vi mår och hur vi har det. Stress, oro och vantrivsel ger inte bara "ont i själen" utan kan också ge "ont i ryggen". Det kan vara så enkelt som att när man är stressad och oroad så reagerar musklerna med att bli mer spända och stela.

Kropp och själ hänger ihop i ett invecklat samspel. Smärta drabbar alltid hela människan, både till kropp och själ. Därför är det hela människan som behöver tas omhand, inte bara några enstaka kotor eller diskar.

Det är en vanlig missuppfattning att ryggen är bräcklig och lätt tar skada. Tyvärr underbyggs den uppfattningen av många experters sätt att demonstrera hur ryggen fungerar. Ofta använder de en modell av själva ryggraden, en ranglig stapel av kotor, ibland till och med uppträdda på en pinne. Det är inte så underligt att många efter en sådan demonstration uppfattar ryggen som en svag och instabil mekanisk konstruktion med kotor som lätt kan halka snett.

Men kotpelaren är bara en del av ryggen. Den hålls inte uppe av en stel pinne utan av några av kroppens starkaste muskler och många kraftiga ledband. Det är en rörlig, mycket stabil "konstruktion" som tål stora påfrestningar – om den får arbeta som den ska, det vill säga får vara i rörelse.

5. Finns det någon behandling som hjälper?

Det finns minst ett femtiotal mer eller mindre vanliga metoder för att behandla ont i ryggen. Och varje metod har sina förespråkare som brukar hävda att just deras behandling är "den bästa".

För en del behandlingar finns det ett mycket tillförlitligt vetenskapligt underlag. Andra används mer på känn och ingen vet egentligen om de är bra eller dåliga.

Arbetsgruppen bakom SBU-rapporten "Ont i ryggen, ont i nacken" har gått igenom tusentals undersökningar av olika behandlingsmetoder vid akuta ländryggssmärtor och akut ont i nacken. Gruppen har vridit och vänt på de bästa vetenskapliga studierna för att få fram bevis för vilken effekt olika behandlingar egentligen har. Det är ju först när en behandling bevisligen har god effekt som den kan rekommenderas framför andra behandlingar eller metoder. Annars finns det en risk att behandlingen är verkningslös, eller till och med gör mer skada än nytta.

Forskarna i SBU-gruppen har hittat några behandlingar som är bevisat effektiva, några som är ineffektiva och några som är direkt skadliga och inte längre borde användas. Det finns också många behandlingar där man bara vet att man inte vet om de är bra eller dåliga. Det finns helt enkelt inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma deras värde.

Längre fram finns ett par enkla "Bästa bevis-listor" där du kan se vilken bevisad effekt olika behandlingsmetoder har vid akuta smärtor i ländrygg eller nacke.

Ett exempel på en behandlingsmetod som delvis har omvärderats på senare år är så kallad manuell behandling (manipulation och mobilisering som ges av kiropraktorer, naprapater, sjukgymnaster med specialutbildning och läkare med specialutbildning i ortopedmedicin). Manuell behandling ansågs tidigare vara av tvivelaktigt värde men nu menar forskarna att det har kommit fram bevis, visserligen inte så starka men ändå bevis, för att manuell behandling ger smärtlindring och ökad rörlighet vid akut ländryggssmärta.

Ända in på 1980-talet var vila till sängs den vanligaste rekommendationen vid ryggsmärta. Men som så många andra obevisade "sanningar" inom medicinen har den visat sig vara felaktig. I dag finns det vetenskapliga belägg för att vila/sängläge är en behandling som gör mer skada än nytta. Det finns till och med framstående forskare som menar att många kan ha fått bestående skador i ländryggen på grund av att de tidigare blivit ordinerade sängläge av sin läkare.

Än så länge finns det ingen expert, läkare eller någon annan, som har någon "mirakelkur" eller något annat botemedel som kan göra dig "frisk" på nolltid när du får akut ont i ryggen. Men därmed inte sagt att det bara återstår att tålmodigt vänta tills det går över av sig självt:

Det går att göra mycket för att lindra smärtorna och minska risken för att de ska bli långvariga. Och det viktigaste kan du faktiskt göra själv!

6. Vad kan jag göra själv för att fortare bli frisk?

Första gången man får riktigt ont i ryggen – så att det känns som om den skulle gå av – då vågar man knappast röra på sig för att det inte ska bli ännu värre. Och ibland kan det kännas som att ryggen har "fastnat" och helt enkelt inte går att röra på.

Då är det lätt att ge efter för impulsen att vara så stilla som möjligt, att inte göra något som "förvärrar". Det är förklarligt och det är vanligt – men det är egentligen inte bra.

Ryggen är gjord för att röra sig. Att utsätta en stel rygg för ännu mer stelhet, det vill säga vila, är det sämsta man kan göra.

Den stela, onda ryggen behöver i stället få röra på sig varsamt för att komma igång igen. Allt du kan göra i den vägen är till nytta.

Många vet redan att den bästa medicinen när man får ont i ryggen är att försöka leva som vanligt och framför allt hålla sig i rörelse, så mycket det går. Det kräver ofta stor självövervinnelse, eftersom det kan kännas som att "gå emot naturen", men det ger bättre resultat än något annat.

Det finns också mycket starka vetenskapliga bevis för att detta är ett effektivt sätt att ta hand om sin onda rygg. Forskarna formulerar det så här i den senaste SBU-rapporten:

"Fortsatta, normala aktiviteter leder till snabbare tillfrisknande och minskad kronisk funktionsnedsättning."

Med andra ord:

Du blir fortare frisk om du försöker leva som vanligt. Dessutom minskar risken för att det onda ska bli långvarigt och ge bestående men.

7. Hur ska jag kunna leva som vanligt om det gör så ont att jag inte kan röra mig?

Det går naturligtvis inte till en början om du är så hårt drabbad. Då har man ju bara en sak i huvudet: att försöka hitta en viloställning, ett läge som är någorlunda uthärdligt …

Men det gäller att inte bli kvar där alltför länge – det går inte att "vila bort" det onda! Det trodde man förr och många har nog fått rådet att "ta det lugnt och låt ryggen bestämma när du kan börja röra på dig igen". Senare tids forskning har emellertid visat alldeles klart att den rekommendationen ofta är direkt skadlig. Alltså:

Vila är en förrädisk behandling som ofta gör mer skada än nytta.

Ju fortare du börjar röra på dig, desto fortare kommer ryggen igång igen!

Använd gärna vanliga värktabletter för att dämpa smärtorna så att du kan leva som vanligt så fort som möjligt.

8. Är det inte fel att döva smärtan med värktabletter?

Smärta är visserligen en varningssignal att något inte är som det ska. Men det är skillnad på smärta och smärta. Vissa typer av smärta kan vara en viktig varningssignal. Ett exempel är svåra bröstsmärtor, som kan ha ett direkt samband med att hjärtat inte får tillräckligt med syre.

När det däremot gäller smärtor i ländryggen eller i nacken kan man med dagens kunskaper bara i undantagsfall förklara varför eller hur de uppkommer eller hur länge de kommer att pågå.

Vad man säkert vet är att smärtor i rygg och nacke mycket sällan är tecken på en allvarlig sjukdom eller skada. Det är snarare en signal att ryggens muskler, ledband och leder inte rör sig och samarbetar som de ska.

Det är därför som det är så viktigt att få ryggens alla delar att inte stelna till utan börja fungera på rätt sätt igen.

Använd därför värktabletter, om det behövs, för att dämpa smärtorna så att du kan börja röra på dig så fort som möjligt.

Då återhämtar du dig snabbare och minskar risken för att den akuta smärtan övergår till långvarig smärta.

9. Vilka värktabletter ska jag välja?

Det finns många receptfria värktabletter som har god effekt mot smärtor i rygg och nacke. De botar inte din rygg – det finns det inga mediciner som gör – men de gör det möjligt att leva någorlunda drägligt tills det onda går över.

Förr i tiden var det vanligt att man väntade i det längsta innan man tog smärtstillande medel. Det ansågs vara viktigt att låta det onda "värka ut". I dag har man en helt annan kunskap om hur smärta uppstår och hur den ska behandlas. Det är inget värde i sig att ha ont. Tvärtom anser man i dag att det kan uppstå en ond cirkel där "smärta föder smärta".

Rädsla för biverkningar eller beroende gör att man kanske tar lägre doser av smärtstillande medel än vad som rekommenderas. Det medför tyvärr ofta att den smärtstillande effekten inte blir tillräcklig vid akuta smärtor – och då har man ju medicinerat i onödan …

Ta gärna värktabletterna på bestämda tider även om du inte har ont just då. Då har du större chans att undvika att få smärta.

Välj i första hand preparat som innehåller paracetamol som verksam substans. Om de medicinerna inte har tillräcklig effekt – byt till antiinflammatoriska medel som innehåller ibuprofen.

Fråga på apoteket – där får du detaljerade råd om val av preparat, dosering, biverkningar med mera!

10. Är det något särskilt jag ska undvika?

Ja, sängen! (När du inte sover, naturligtvis …) Visst kan det vara skönt att avlasta ryggen en stund men du blir inte fortare av med det onda utan tvärtom.

När du ligger till sängs ökar dessutom risken för ledstelhet och muskelförtvining, och det kan gå fortare än man tror.

11. Kan inte ryggen ta skada om jag motionerar?

Självklart ska du undvika extrema påfrestningar som tunga lyft eller hård och stötig gymnastik. Men ryggen tar inte skada av att du använder den på ett normalt sätt. Att "röra på ryggen" har en direkt positiv, läkande effekt. Och omvänt: att vara passiv bromsar upp den läkande processen.

Det viktiga är inte vad du gör utan att du gör något, helst det du tycker om och trivs med. Börja med skonsamma aktiviteter som promenader, cykling, skidåkning, stavgång och simning. Det kan du hålla på med trots att det tar emot och kanske till och med gör ont.

Men överdriv inte motionerandet. Det är inte så att "ont ska med ont fördrivas". Och börja försiktigt, i synnerhet om du är ovan. Att promenera, helst på mjukt underlag, är mer skonsamt för ryggen än att jogga. Men om du känner att du hellre vill jogga, börja då gärna med gå-lunka-löp, det vill säga omväxlande 100 meter gång, 100 meter lunk och 100 meter löpning.

12. Vad kan jag göra själv för att det onda inte ska komma tillbaka?

Har man en gång haft ont i ryggen eller ont i nacken finns det tyvärr risk för att det ska hända igen. Det kan dröja många år och det kan komma tidigare. Och smärtorna kan variera från gång till gång.

Allra första gången du får ont i ryggen kommer det ofta plötsligt och överraskande. Du är helt oförberedd och blir mer eller mindre "lamslagen". Men efterhand lär sig de flesta känna igen när det är på väg och vet då att det inte är något farligt och att det går över. Du kanske till och med hinner förbereda dig, till exempel genom att se till att det finns värktabletter hemma så att du kan hålla smärtan i schack.

Tyvärr är vår kunskap om hur man ska förebygga ont i ryggen och ont i nacken alltför bristfällig. Det behövs mycket mer forskning på det här området. Man skulle kunna tro att vi vet mycket om värdet av så kallade ergonomiska åtgärder (hur man anpassar en arbetsplats, till exempel arbetsställningar, till dem som jobbar där) men det gör vi inte. Man har också undersökt om till exempel olika slags korsetter är en bra metod för att förebygga ryggvärk, men det är det inte.

Däremot har det på senare år kommit flera studier som är vetenskapligt tillförlitliga och som pekar i en och samma riktning:

Fysisk träning är den mest effektiva åtgärden för att förebygga ryggvärk.

En del av förklaringen är att motion och fysisk träning stärker ryggmusklerna och ökar bålens rörlighet. Det ökar också blodtillförseln till ryggradens muskler. Detta är i sin tur bra för läkningen och minskar risken för att olika vävnader blir skadade.

"Fysisk träning" låter så anspråksfullt och märkvärdigt men även här tycks det vara så att det viktigaste inte är vad du gör utan att du gör något. Det kan vara ett träningspass på ett gym eller ett enkelt jympaprogram hemma på köksgolvet. Det spelar inte så stor roll var du gör det eller hur du gör det. Däremot är det viktigt att det är regelbundet. Då blir det snart en god vana som ideligen bryter den onda spiral av stillasittande-stelhet-ryggont, som det annars är så lätt att hamna i.

En annan, nog så viktig, effekt av fysisk träning är att du lär känna din rygg och dess möjligheter. Du mår bättre och orkar mer och du skaffar dig ett bra försvar mot eventuella attacker av ont i ryggen eller ont i nacken i framtiden.

SBU:s ryggrapport har alltså ett mycket viktigt budskap till dig som fått akut ont i ryggen:

Det bästa sättet att ta hand om ryggont är att hålla sig i rörelse. Det hjälper för stunden och det hjälper för framtiden.

13. Vilka behandlingar är bevisat effektiva?

SBU, gjorde den första utvärderingen av diagnostik och behandling av ont i ryggen i slutet av 1980-talet. För några år sedan tillsattes en ny, internationellt sammansatt expertgrupp med uppdrag att vetenskapligt granska olika metoder att behandla ont ryggen och ont i nacken. En gigantisk uppgift – det finns cirka 25 000 studier på det här området. Det tog forskarna mer än fem år att gå igenom den vetenskapliga litteraturen och ta fram och gradera bevisen för olika behandlingsmetoders effekt. I vissa fall är bevisen mycket starka, men många metoder används – även inom sjukvården – utan att det finns vetenskapligt underlag.

För att ge en bild av det aktuella kunskapsläget, vad man vet och inte vet, presenteras här ett par enkla "Bästa bevis-listor". En för akuta ländryggssmärtor och en för akuta nacksmärtor.

Listorna omfattar endast de behandlingar som har granskats och redovisats i SBU-rapporten "Ont i ryggen, ont i nacken". Du kanske själv har provat någon annan behandling och funnit att den hjälper dig. Då kan du givetvis fortsatta att använda den metoden!

Sammanställningen ska ses som en snabbguide för att enkelt visa vad som bevisligen kan hjälpa och vad som helt eller delvis saknar vetenskapligt stöd.

Bästa bevis-lista

Läs Bästa bevis-listan så här:

Starka bevis ***

(eller "Nivå A – stark evidens", som forskarna säger) innebär att det finns flera vetenskapliga studier av mycket hög kvalitet som entydigt visar samma sak.

Inte fullt så starka bevis **

("Nivå B – måttlig evidens"). Här finns det två eller flera vetenskapliga studier som visar samma sak. Minst en av studierna måste vara av mycket hög vetenskaplig kvalitet.

Vissa bevis *

("Nivå C – begränsad evidens"). Behandlingarna i denna grupp ska vara granskade i åtminstone en enstaka vetenskaplig studie, även om den inte alltid är av hög kvalitet. Till den här gruppen räknas också de behandlingar där det visserligen finns flera studier, men där resultaten inte alltid stämmer överens.

Inga bevis

("Nivå D – ingen evidens"). Det finns inga studier som håller tillfredsställande vetenskaplig kvalitet. Denna brist på bevis kan bero på att det inte finns tillräckligt god forskning eller kanske ingen alls.

Akut ländryggssmärta

Starka bevis ***

Det finns starka vetenskapliga bevis för att det hjälper

• att hålla sig igång, försöka leva som vanligt och fortsätta med normala aktiviteter. Du blir fortare frisk och risken minskar för att det onda ska bli bestående!
• att smärtlindra med antiinflammatoriska och muskelavslappande läkemedel.

Det finns också starka vetenskapliga bevis för att det inte hjälper

• att bara vila eller ligga till sängs, med specifika ryggövningar vid akuta ländryggssmärtor.

VARNING! Längre tids sängläge kan medföra komplikationer som ledstelhet, muskelförtvining, urkalkning av skelettet och blodpropp.

Inte fullt så starka bevis **

Det finns inte fullt så starka vetenskapliga bevis för att det hjälper

• att smärtlindra med paracetamol
• med manuell behandling (manipulation och mobilisering). Det ger kortvarig smärtlindring och ökar rörligheten. (Manuell behandling ges av kiropraktor, naprapat, sjukgymnast med specialutbildning och läkare med specialutbildning i ortopedmedicin.)

Vissa bevis *

Det finns vissa bevis för att dessa metoder kan hjälpa – men bevisen är osäkra eller motsägande:

• Beteendeterapi (kognitiv)
• Ryggskola
• TENS (transkutan elektrisk nervstimulering)

INGA bevis

Det saknas vetenskapliga bevis för att dessa metoder hjälper vid akut ländryggssmärta:

• Akupunktur
• Kyla
• Antidepressiva läkemedel
• Massage
• Injektioner
• Traktion (sträckbehandling)
• Korsett
• Ultraljud
• Kortvågsdiatermi
• Värme

Akut nacksmärta

Starka bevis ***

När det gäller akuta nacksmärtor finns det ingen behandling som uppfyller kraven på "starka bevis", det vill säga att flera vetenskapliga studier av högsta kvalitet entydigt visar samma sak.

Inte fullt så starka bevis **

Det finns inte fullt så starka vetenskapliga bevis för god effekt av

• att hålla sig igång, försöka leva som vanligt och fortsätta med normala aktiviteter
• fysisk träning
• manuell behandling (manipulation och mobilisering) som en av flera åtgärder i ett behandlingsprogram. (Manuell behandling ges av kiropraktor, naprapat, sjukgymnast med specialutbildning och läkare med specialutbildning i ortopedmedicin.)

Vissa bevis *

Det finns vissa bevis för att dessa behandlingar kan hjälpa – men bevisen är osäkra eller motsägande:

• Elektromagnetisk terapi
• Kylspray och stretching
• Laserbehandling, infrarött ljus
• Patientundervisning
• Smärtlindring med muskelavslappande läkemedel
• TENS (transkutan elektrisk nervstimulering)

INGA bevis

Det saknas vetenskapliga bevis för att dessa metoder hjälper vid akut nacksmärta:

• Akupunktur
• Kortisoninjektioner
• Nackkrage
• Traktion (sträckbehandling)

Utöver de rekommendationer som ges i SBU-rapporten finns det en hel del du kan pröva själv för att lindra dina besvär. Det är ofta individuellt vad som känns bekvämt. Det kan vara att ha en liten kudde eller en rullad handduk bakom ryggen när du sitter, det kan vara att ta mikropauser för att röra på nacken när du arbetar vid datorn. Det kan handla om att tillfälligt avlasta ryggen genom att ligga på rygg en kort stund med underbenen på en pall eller en hög kudde (från sidan ser det nästan ut som om man sitter – fast liggande). En del tycker att liniment och muskelsalvor ger en behaglig värmekänsla i huden, andra föredrar salvor med en kylande effekt.

Den här formen av egenvård kan kännas bra i vissa fall, även om effekten inte är bevisad i vetenskapliga studier. Allt du kan göra själv för att underlätta att du kan fortsätta att vara aktiv och hålla dig i rörelse är bra för dig och din rygg.

Copyright: Håkan Bengtsson och SBU