Evidensbaserad sjukgymnastisk behandling av patienter med ländryggsbesvär

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Denna rapport är avsedd som kunskapsunderlag och utbildningsmaterial och utgör en av två skrifter som innehåller en kritisk granskning av det vetenskapliga underlaget för behandlingar och åtgärder som utförs av sjukgymnaster. Denna systematiska litteraturgranskning redovisar det vetenskapliga underlaget för sjukgymnastiska behandlingar vid ländryggsbesvär. Litteraturgenomgången visar att det finns behov av fortsatt forskning inom området. Det behövs flera studier som kan utgöra underlag för evidensbaserad sjukgymnastisk behandling. Rapporten är utgiven i samarbete med Vårdalstiftelsen som stöder forskning inom vård- och allergiområdet och LSR (Legitimerade sjukgymnasters riksförbund).

Sammanfattande slutsatser och rekommendationer

Sammanfattningsvis ger litteraturgranskningen möjligheter att dra följande slutsatser och rekommendationer till åtgärder för de patienter som söker sig eller remitteras till sjukgymnast för ländryggsbesvär.

  • Vid akuta besvär som varat mindre än tre veckor, bör patienten undersökas noga av sjukgymnasten avseende rörelseförutsättningar (impairment), rörelseförmåga (activity) och rörelsebeteende (participation) och ges möjlighet att diskutera förhållningssätt och sina eventuella farhågor kring besvären. Sjukgymnasten bör med hänsyn till fynden vid undersökningen uppmana patienten att fortsätta att vara fysiskt aktiv. Sjukgymnasten ska ge personliga, muntliga råd, inte enbart skriftliga, om vikten av att växla ställning ofta, föreslå hur man finner lägen med mindre smärta där rörelser kan utföras, uppmuntra patienten att fundera över hur denna kan röra på kroppsdelar som inte ökar smärta, och hur arbetsuppgifter eventuellt ska modifieras så att patienten kan fortsätta vara i arbete. De första dagarna bör överdriven fysisk aktivitet eller behandlingar som utsätter vävnader för stora dragpåkänningar undvikas.
  • Vid subakuta besvär under 3–12 veckor bör patienten undersökas noga av sjukgymnasten avseende rörelseförutsättningar (impairment), rörelseförmåga (activity) och rörelsebeteende (participation) och ges möjlighet att diskutera förhållningssätt och sina eventuella farhågor kring besvären. Manuella behandlingsmetoder samt metoder med ett beteendemodifierande förhållningssätt kan vara värdefulla sjukgymnastiska behandlingskomplement för vissa patientkategorier. Behandling och åtgärder bör utformas på ett målrelaterat och av sjukgymnast doserat sätt så att patienten kan genomföra den som självträning, regelbundet och under lång period. Träningen kan omfatta olika typer av aktivitet som engagerar stora muskelgrupper och pågå under minst tjugo minuter per tillfälle på arbetstid eller på fritid och under en avsevärd tidsperiod, det vill säga så länge som patienten vill se effekt av träningen. Olika sätt att följa patientens träning bör prövas, då ändrade motionsvanor verkar vara beroende av att sjukgymnasten uppmärksammar patientens träningsvanor. Om arbetsförmågan är nedsatt bör åtgärderna även vara arbetsinriktade.
  • Vid kroniska besvär som varat mer än 12 veckor bör patienten undersökas noga av sjukgymnasten avseende rörelseförutsättningar (impairment), rörelseförmåga (activity) och rörelsebeteende (pparticipation) och ges möjlighet att diskutera förhållningssätt och sina eventuella farhågor kring besvären. Behandling och åtgärder bör utformas på ett målrelaterat och av sjukgymnast doserat sätt och så att patienten kan genomföra den som självträning, regelbundet och under lång period. Rent smärtlindrande metoder har dock mindre, om alls någon effekt, t ex manuella behandlingsmetoder. Fokus bör ligga på funktionsinriktad träning i kombination med beteendemodifierande åtgärder i syfte att öka patientens aktivitetsförmåga. Patienternas följsamhet till behandling är högre om behandlingen ges individuellt eller med individuell tillgång till sjukgymnast framför behandling i grupp. Behandling i multiprogram, där sjukgymnastiska åtgärder sker i samarbete med andra team-medlemmar och med arbetsplatsens aktörer är av betydelse för arbetsförmågan.

SBU Kartlägger Systematiska översikter inom ett fält identifieras och kvalitetsgranskas av ämnessakkunniga samt av oberoende granskare. Syftar till att ringa in områden där det finns evidens och peka på områden där säker kunskap saknas – vetenskapliga kunskapsluckor.

Publicerad: 1999-01-01
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: EVS 102

Publikationer inom samma område

Projektgrupp

  • Margareta Möller (ordförande)
  • Birgitta Bergman
  • Jane Carlsson
  • Karin Harms-Ringdahl
  • Eva Holmström
  • Gun-Britt Jarnlo
  • Torsten Jonsson
  • Ingalill Lindström
  • Staffan Norlander
  • Britta-Lena Rundcrantz
  • Gunilla Lamnevik
  • Maria Norrlander