Mat vid fetma

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

SBU:s slutsatser

Syftet med denna rapport var att systematiskt sammanställa den vetenskapliga litteraturen om råd om mat till, eller faktiskt intag av mat hos personer med fetma.

Följande slutsatser begränsas till samband mellan mat och vikt, sjuklighet samt dödlighet hos personer med fetma (definierat som BMI ≥30 kg/m2 eller midjeomfång ≥102 cm eller ≥88 cm för män respektive kvinnor). Samband med andra utfall redovisas i inledningen till varje delavsnitt i rapporten.

SBU har tidigare behandlat mat för personer med diabetes. Resultaten för personer med fetma respektive diabetes pekar i stort i samma riktning. Vi har i denna rapport inte utvärderat metoder för att förmedla kostråd. Vi har heller inte granskat den vetenskapliga litteraturen för samband mellan mat och ohälsa hos befolkningen i allmänhet.

  • Viktnedgång hos vuxna. Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt för viktnedgång än råd om lågfettkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda till viktnedgång.
  • Viktnedgång hos barn- och ungdomar. Råd om ökad andel av mejeri­­produkter (i första hand mjölk) vid energirestriktion kan leda till viktnedgång bland barn och ungdomar med fetma. Det veten­skapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma om övriga kostråd som är effektiva för vuxna med fetma också är effektiva för personer under 18 år.
  • Bibehållande av lägre vikt. Efter att personer med fetma har gått ner i vikt kan de behålla sin vikt bättre med råd om lågfettkost med lågt glykemiskt index och/eller högt proteininnehåll än med lågfettkost med högt glykemiskt index och/eller lågt proteininnehåll. Det saknas underlag för att bedöma om även råd om t ex lågkolhydratkost och medelhavskost är effektiva för att förebygga viktuppgång efter viktminskning.
  • Insjuknande eller död i hjärt-kärlsjukdom. För personer med fetma leder intensiv rådgivning om medelhavskost (med extra olivolja eller nötter och mandel) till lägre risk för insjuknande eller död i hjärtkärlsjukdom jämfört med råd om lågfettkost. De som dricker mycket kaffe har också lägre dödlighet oavsett orsak.
  • Insjuknande i diabetes. Personer med fetma har kraftigt ökad risk för diabetes. Risken att insjukna i diabetes är lägre hos dem som dricker alkohol och hos dem som dricker mycket kaffe, men den är högre hos dem som dricker söta drycker. Däremot leder inte råd om lågfettkost till minskad risk att insjukna i diabetes jämfört med råd om en kost med standardinnehåll av fett, bland kvinnor med fetma som har passerat klimakteriet.
  • Kunskapsluckor. Det går inte att bedöma om andra typer av kost eller dryck har betydelse för sjuklighet eller dödlighet hos personer med fetma. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Underlaget är också otillräckligt för att bedöma effekten på dödlighet, sjuklighet eller viktminskning hos personer med fetma av följande studerade livsmedel: frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter, potatis, sojaprodukter, kött och charkuteriprodukter.

Citera denna rapport: SBU. Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 218. ISBN 978-91-85413-59-1.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar Rapportserien (ISSN 1400-1403) baseras på systematiska litteratur­genomgångar av forsknings­artiklar. Rapporten har utarbetats av en grupp sakkunniga inom ämnesområdet. De sakkunniga har bland annat preciserat frågeställningen, bedömt forskningens kvalitet och diskuterat de sammanvägda resultat som framkommit. Frågeställningen belyses ur ett etiskt och hälso­ekonomiskt perspektiv och rapporten omfattar även en evidens­gradering som visar hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. Rapporten har granskats såväl internt inom SBU som av externa granskare inom området.

Publicerad: 2013-09-23
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 218
http://www.sbu.se/218

Pressmeddelande

Olika typer av kostråd kan ha effekt vid fetma

Flera olika råd om ändrade matvanor kan leda till lägre vikt hos personer med fetma. Därför är det bra med ett brett utbud av kostråd. På kort sikt, sex månader, ger råd om lågkolhydratkost bättre effekt än lågfettkost. Långsiktigt märks inga skillnader mellan olika kostråd. Vi vet inte heller hur de olika kostråden påverkar hälsan på längre sikt.

Läs pressmeddelandet

Tre frågor till Nina Rehnqvist, ordförande för projektet

Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Det finns flera kostråd som fungerar. På kort sikt är råd om måttlig och strikt lågkolhydratkost något mer effektivt men på längre sikt är det ingen skillnad. Inga farliga effekter har dokumenterats men i mötet med patienten när man diskuterar mat vid fetma skall den som ger råden förstås väga in och anpassa råden efter de speciella förhållanden som är patientens. Därav försiktighetsprincipen när det gäller typ av fett och risk för hjärtkärlsjukdom. Medelhavsdiet med mycket olivolja och nötter/mandlar minskar risken för hjärtkärlsjukdom jämfört med en lågfettskost.

Vad hoppas du ska hända i vården?

Att man vidgar och använder arsenalen av råd. Att diskussionen om mat vid fetma blir mer nyanserad och att patienterna slipper känna sig stigmatiserade

Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?

Positivt: Att så pass många fungerar. Negativt: Att studierna hade så många brister trots att de är nya. 

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Nina Rehnqvist (ordförande), Professor
  • Kjell Asplund, Professor
  • Christian Berne, Professor, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet
  • Katarina Bälter, Docent, MEB, Karolinska institutet
  • Carl-Erik Flodmark, Med dr, Klinikchef, Barn- och ungdomscentrum, Skånes universitetssjukhus, Malmö
  • Christel Larsson, Professor, Inst för kost- och idrottsvetenskap (IKI), Göteborgs Universitet
  • Ingrid Larsson, Med dr, Sektionen för endokrinologi, diabetologi och metabolism, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
  • Staffan Lindeberg, Docent, allmänläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund
  • Fredrik Nyström, Professor, Avd för kardiovaskulär medicin, Hälsouniversitetet i Linköping

SBU

  • Thomas Davidson, Hälsoekonom
  • Emelie Heintz, Hälsoekonom
  • Jonas Lindblom, Projektledare, informationsspecialist
  • Anders Norlund, Hälsoekonom
  • Jenny Odeberg, Bitr projektledare
  • Ewalotte Ränzlöv, Projektadministratör