Observera att det är möjligt att ladda ner hela eller delar av en publikation. Denna pdf/utskrift behöver därför inte vara komplett. Hela publikationen och den senaste versionen hittar ni på www.sbu.se/386
ISBN 978-91-989733-4-1
SBU kommenterar resultatet från fem systematiska översikter
SBU har identifierat och valt ut fem systematiska översikter av acceptabel kvalitet, där insatser för att förebygga och motverka ensamhet bland äldre personer utvärderats. I den här rapporten har vi sammanställt resultatet från dessa översikter såsom översiktsförfattarna beskrivit dem, samt kommenterat resultaten i relation till Sverige och svenska förhållanden.
Det finns mycket forskning inom området, men primärstudierna är heterogena och kvaliteten varierar. Detta har lett till att de systematiska översikterna avgränsat och kategoriserat insatser, målgrupper och resultat på olika sätt. Översiktsförfattarna har därför kommit fram till olika slutsatser, även om de i stor utsträckning baserat översikterna på samma eller liknande studier.
Översiktsförfattarna till de fem systematiska översikterna kommer fram till att olika typer av insatser kan ha effekt. SBU har delat in dessa enligt översiktsförfattarna effektiva insatserna i följande kategorier:
Denna sammanställning av fem systematiska översikters resultat kan komplettera tidigare kunskap och ge stöd till verksamheter som arbetar med att motverka och förebygga ensamhet bland äldre. Sammanställningen visar inte vilken insats som är mest effektiv, men belyser att olika kategorier av insatser kan minska ensamhet bland äldre personer. Vilka insatser som bör användas i praktiken bör anpassas efter lokala förutsättningar och den äldres specifika behov och önskemål. En samsyn kring hur insatser ska kategoriseras och mätas skulle kunna möjliggöra och underlätta framtida kunskapssammanställningar och mer tillförlitlig vetenskaplig kunskap på området.
Att förebygga och minska ensamhet är av stor betydelse, eftersom ensamhet kan ha negativa effekter på både fysisk och psykisk hälsa [1]. Att tillhandahålla rätt stöd för att motverka ensamheten är avgörande. Såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård har en nyckelroll i detta arbete.
Ensamhet som inte är självvald, även kallad för ofrivillig ensamhet, avser subjektiva och negativa upplevelser till följd av en skillnad mellan önskad och faktisk nivå av sociala relationer [2]. Begreppet ofrivillig ensamhet ska inte sammanblandas med social isolering även om dessa begrepp är relaterade och ofta används synonymt, så har de olika innebörd. Social isolering är till skillnad från ofrivillig ensamhet ett objektivt tillstånd som definieras som avsaknad av eller brist på sociala relationer och kontakter. En person kan känna sig ensam även i närvaro av andra människor (ofrivillig ensamhet) och en individ kan vara isolerad utan att känna sig ensam (social isolering). Den här rapporten fokuserar på den ofrivilliga ensamheten som vi i fortsättningen kommer benämna som ensamhet.
Enligt en rapport från Nordiska rådet finns det flera faktorer som ökar risken för ensamhet bland äldre personer [3]. En förlorad partner, få sociala kontakter, lågt socialt stöd, låg självskattad hälsa och slutligen nedsatt funktionsförmåga eller depression, är exempel på sådana faktorer. Av en nyligen publicerad utvärdering [4] framgår att 12,5 procent av äldre personer upplever ensamhet ofta eller nästan alltid, och att ensamhet och social isolering är vanligare i fyra grupper: hos kvinnor, personer över 85 år, personer med psykisk ohälsa eller rörlighetsbegränsningar. Ensamhet är kopplad till att bo ensam.
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt vilka insatser och metoder som används i Sverige för att motverka ensamhet [1] [5]. Enligt dessa rapporter används en mängd olika insatser såsom:
Under 2022 publicerade SBU ett upplysningstjänstsvar1 där relevanta systematiska översikter med låg till måttlig risk för bias2 identifierades och sammanställdes [6]. SBU fann flera kunskapssammanställningar där översiktsförfattarna funnit positiva effekter av en rad olika insatser. Bland annat visar översikterna att följande insatser kan ha en positiv effekt på ensamhet bland äldre personer:
SBU har i tidigare projekt även tittat på effekten av insatser för äldre personer på särskilda boenden och funnit bland annat följande:
1. På SBU:s upplysningstjänst identifieras och redovisas publicerade systematiska översikter som svar på en avgränsad fråga.
2. Risken för bias avser den vetenskapliga kvaliteten hos en systematisk översikt och dess förmåga att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt och transparent sätt.
3. Olika typer av stöd såsom terapi och samtalsgrupper, utbildning i internet eller vänskap, hembesök och social berikning av boendemiljö
4. Såsom socialt stöd, fysisk aktivitet eller teknikunderstödda interventioner där socialt stöd gavs via telefon, dator, eller hörapparat.
SBU har inom ramen för två arbeten5 sökt efter nytillkomna systematiska översikter där insatser i syfte att förebygga ensamhet utvärderats. Litteratursökningen under dessa projekt kompletterar således tidigare sökningar och arbeten som SBU tidigare publicerat [9] [10] [11] [12].
Urvalskriterierna för vilka översikter som SBU valt att beskriva i den här rapporten beskrivs i Tabell 2.1.
| Population: | Äldre personer (definierat av översiktsförfattarna). |
| Insats: | Insatser med syftet att motverka eller förebygga ensamhet bland äldre personer. Insatser kan utföras av motsvarande socialtjänst, hälso- och sjukvård eller inom folkhälsoarbete. |
| Jämförelse: | Ingen eller annan insats. |
| Utfall: | Ensamhet mätt med validerat mått (inte endast en fråga). |
| Studietyp: | Systematisk översikt där det ingår en metaanalys och som redogör för effekten av insatser inkluderas. Systematisk översikt med kvalitativ syntes eller blandad syntes exkluderas och kommer inte ingå inom ramen för denna rapport. |
| Publikationsdatum | Översikter publicerade från januari 2021 till och med maj 2024 inkluderas. |
| Risk för bias | Systematisk översikt som av två oberoende granskare på SBU bedömts ha låg till medelhög risk för snedvridna resultat (en enligt SBU acceptabel risk) inkluderas. |
Fem översikter har identifierats och inkluderats utifrån projektets urvalskriterier [10] [11] [12] [13] [14]. Det finns ett stort överlapp mellan översikterna, det vill säga, en och samma primärstudie kan ingå i fler översikter. De fem översikterna beskrivs i Bilaga 1.
Översikterna skiljer sig åt avseende vilka typer av insatser som de utvärderat, hur insatserna grupperats och kategoriserats, mått för att mäta ensamhet skiljer sig, samt om de tittat på specifika insatser eller mer övergripande. Effekten av insatserna har i allmänhet utvärderats direkt efter insatsen avslutats. I vissa fall har även effekten på längre sikt presenterats. Effekter på längre sikt har vi valt att inte presentera i denna sammanställning. För en fullständig bild över vilka primärstudier som ingått i respektive översikt hänvisas till översikten i sin helhet.
De fem översikterna har av två oberoende granskare på SBU bedömts ha låg eller medelhög risk för bias, dvs risk för snedvridna resultat (en enligt SBU acceptabel risk). Att en systematisk översikt har låg risk för bias innebär att dess slutsatser är tillförlitliga. Granskningen har gjorts med Cochrane Risk för bias-verktyg6. Översikterna har enligt SBU ett antal metodologiska begränsningar vilka beskrivs nedan:
I Tabell 2.2 finns en sammanställning av vilka insatser för att förebygga och motverka ensamhet hos äldre personer som enligt översiktsförfattarna har effekt8. Översiktsförfattarna kommer i vissa fall fram till att vissa insatser inte har någon effekt. SBU har i denna rapport valt att inte redovisa dessa resultat. Att en insats eller kategori av insatser, inte finns med i sammanställningen kan dock förändras genom ny forskning.
5. SBU:s upplysningstjänst nr ut202414 samt Förebyggande insatser för äldre dnr SBU2024/37.
6. En internationellt etablerad form för bedömning av översikter.
7. En primärstudie är en vetenskaplig undersökning som innebär insamling och analys av originaldata. Primärstudier skiljer sig från sekundärstudier (till exempel systematiska översikter), som innebär att tidigare insamlade data analyseras igen utifrån till exempel en ny forskningsfråga eller ett nytt perspektiv.
8. Med effekt avser SBU här en insats som av översiktsförfattarna bedömts ha en statistiskt signifikant effekt med åtminstone en liten effektstorlek.
| Notera att det skiljer sig åt hur översiktsförfattarna kategoriserat insatserna både avseende typ av insats men även avseende till exempel omfattning av insatsen eller vilken kompetens utföraren har haft. a Översiktsförfattarna har i denna översikt grupperat alla typer av insatser som ges till äldre som är hemmaboende. Undergruppsanalyser på typ av intervention visar fyra typer av insatser som effektiva: vänskapsinterventioner, psykologisk behandling, utbildning och färdighetsträning samt hälsofrämjande vård- och omsorgsinsatser. b Såsom videosamtal, telefonsamtal eller dator- och internetbaserade insatser. c Kombinerade och multimodala insatser innehållande olika komponenter. d Översiktsförfattarna har i denna grupp inkluderat insatser såsom meditation, yoga, andlighet, psykologisk självhjälp samt psykoterapi. e Översiktsförfattarna har i denna grupp inkluderat fritidsaktiviteter, sociala aktiviteter, sociala nätverk, digitala verktyg för socialt samspel. |
||
| Författare, årtal ref |
Typ av insats | Population |
|---|---|---|
| Chua et al, 2023 [10] |
Hembaserade insatsera | Hemmaboende äldre |
| Fu et al, 2022 [11] |
Insatser på distansb | Hemmaboende äldre samt äldre på särskilda boenden |
| Hoang et al, 2022 [12] |
Djurassisterade insatser | Äldre på särskilda boenden |
| Digitala insatser | Äldre på särskilda boenden | |
| Fysisk aktivitet | Äldre på särskilda boenden | |
| Multikomponentprogramc | Äldre på särskilda boenden | |
| Shekelle et al, 2024 [13] |
Utbildning i att använda digitala verktyg | Hemmaboende äldre |
| Internetbaserad psykologisk behandling | Hemmaboende äldre | |
| Återkommande träffar i grupp utifrån ett visst tematiskt innehåll | Hemmaboende äldre | |
| Yu et al, 2023 [14] |
Psykologiska insatserd | Hemmaboende äldre |
| Sociala stödinsatsere | Hemmaboende äldre | |
| Multikomponentprogramc | Hemmaboende äldre | |
| Beteendeaktivering | Hemmaboende äldre | |
Insatserna som översiktsförfattarna funnit ha effekt kan delas in enligt följande:
Endast i en av de fem översikterna har författarna undersökt om könstillhörighet hade en inverkan på effekten av insatser [14]. Översiktsförfattarna fann då att beteendeaktivering och insatser med flera kombinerade komponenter fungerade bättre för män än för kvinnor och att det i övrigt saknades skillnader mellan könen. Fler av översikterna har gjort ytterligare undergruppsanalyser, som SBU valt att inte presentera här. För en detaljerad beskrivning av insatsernas effekt, se Bilaga 1.
Översikterna som SBU identifierat och valt ut för den här rapporten visar att det finns fler potentiellt effektiva insatser för att motverka ensamhet bland äldre personer på kort sikt. Rapporten utgör inte en vägledning i vilken insats som är mer eller mindre effektiv. Rapporten kan däremot fungera som underlag och utgöra en inspiration för val av insatser att implementera och lokalt utvärdera i det förebyggande arbetet med målgruppen i olika verksamheter.
Beslut om vilken eller vilka insatser som verksamheter implementerar ska utgå från vilken målgruppen är (till exempel om det rör sig om äldre personer på särskilt boende eller i ordinarie boende) och vilka behov som individen har som interventionen ska tillgodose (till exempel syftet att erbjuda en arena för socialt samspel, träna social kompetens eller erbjuda samtalsstöd).
Arbetet med att motverka och förebygga ensamhet bland äldre personer skulle kunna stärkas om verksamheter som idag arbetar med detta och verksamheter som i framtiden kommer att arbeta med detta, har system för att lära och utveckla ny kunskap. Systematisk uppföljning av de insatser som erbjuds ger verksamhetsnära kunskap om både vad som ger effekt, och vad som potentiellt är skadligt. I detta utvärderingsarbete kan lokala och regionala forskare bistå. Det finns exempel på olika typer av utvärderingsmodeller framtagna av nationella aktörer i Sverige såsom Individbaserad systematisk uppföljning9 samt Rigga för effekt10. Genom att använda samma mått och utfall för att mäta ensamhet, samt ett mått validerat för äldre personer, blir det lättare att se om insatserna ger önskat resultat. Genom att kategorisera insatser utifrån syfte och målsättning kan jämförelse mellan olika utvärderingar underlättas.
9. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/arbetsmetoder-och-perspektiv/systematisk-uppfoljning/
10. https://www.ri.se/sv/SHIC/rigga-for-effekt
Denna rapport, tillsammans med tidigare kunskapsstöd inom området [5] [1] [6], visar att det gjorts mycket forskning om insatser att förebygga och motverka ensamhet hos äldre. Detta bekräftas även i en nyligen publicerad kartläggning av studier på området [15]. Det finns dock en stor spridning och variation i den forskning som görs. Denna variation rör, till exempel
Spridningen och variationen försvårar jämförelser mellan studierna och jämförelser mellan insatser och som ett resultat av detta minskar tillförlitligheten av slutsatserna som dras. Variationen avseende populationer och hur insatser kategoriserats skulle kunna åtgärdas genom att göra en förnyad systematisk översikt anpassad till svenska förhållanden och förutsättningar. Övriga utmaningar avseende till exempel kvalitet och utfall kräver att forskningen inom området blir mer likvärdig och mer tillförlitlig. Uppdraget att ta fram en nationell strategi för arbete med att förebygga och motverka ensamhet11 kan vara ett sätt att nationellt bidra till en sådan samsyn.
11. Uppdrag att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att utveckla och intensifiera arbetet med att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet, Socialdepartementet dnr S2023/011137
Gruppen äldre personer är heterogen i likhet med övriga åldersgrupper. Det behövs därför mer kunskap om vilken effekt insatser har för olika undergrupper av äldre. Skillnader mellan könen avseende ensamhet är ett område i behov av mer kunskap. Jämställdhetsmyndighetens rapport visar, till exempel, att ensamhet är vanligt bland de som vårdar en äldre partner, en grupp som vanligen består av kvinnor [16]. Det behövs därför mer kunskap om hur undergruppen partnervårdare kan stödjas. Det behövs även mer kunskap om undergruppen män, och vilket stöd de kan behöva. En kunskapssammanställning från Region Stockholm visar att majoriteten av effektutvärderingar har gjorts på kvinnor, där gruppen äldre män kan ha andra behov [17]. Andra undergrupper som är viktiga att få ökad kunskap om är äldre i tätort respektive i glesbygd, äldre med nedsatt hälsa, och äldre med annan etnisk bakgrund.
Externa granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.