Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Rehabilitering vid långvarig smärta

SBU-rapporten ”Metoder för behandling av långvarig smärta” publicerades 2006. Sedan dess har ytterligare forskningsresultat tillkommit. SBU har därför gjort en uppdatering av kunskapsunderlaget avseende rehabilitering i vid bemärkelse vid långvarig smärta från nacke, skuldror och ländrygg samt vid generaliserad smärta inklusive fibromyalgi.

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

SBU:s slutsatser

Multimodal rehabilitering innebär en kombination av psykologiska insatser och fysisk aktivitet/träning, manuella eller fysikaliska metoder. Vårdpersonalen arbetar i team där också patienten ingår. Åtgärderna ska vara samordnade och pågå under längre tid. Multimodal rehabilitering sker oftast inom särskilda kliniker på sjukhus.

  • Multimodal rehabilitering förbättrar förutsättningarna för att patienten ska kunna återgå till arbete, jämfört med inga eller mindre omfattande insatser. Förutom faktisk återgång i arbete räknas minskad sjukskrivning och att patienten själv bedömer att arbetsförmågan har ökat som sådan förbättring. Det vetenskapliga underlaget är dock otillräckligt när det gäller vilken typ av multimodal rehabilitering som är bäst i dessa avseenden.
  • Studier av hög kvalitet som undersöker effekterna av multimodal rehabilitering har tillkommit sedan den tidigare SBU-rapporten 2006. Det sammanlagda vetenskapliga underlaget när det gäller den smärtlindrande effekten av multimodal rehabilitering har därmed ändrats, från att ge stöd för effekt till att inte visa någon skillnad jämfört med inga eller mindre omfattande insatser. Detta gäller långvariga smärtor från nacke, skuldror och ländrygg.

Beteendemedicinsk behandling bygger på att patientens tankar, beteenden och omgivning har betydelse för rehabiliteringen. Beteendepåverkande behandlingsstrategier kombineras med fysisk aktivitet/träning. Terapeuten, vanligen en sjukgymnast och patienten tar gemensamt ansvar för genomförandet. Behandlingen kan utföras i primärvården.

  • Beteendemedicinsk behandling leder till bättre aktivitetsförmåga än annan behandling som inte innehåller beteendepåverkande insatser. Detta gäller 2–5 år efter avslutad behandling. De långsiktiga effekterna av fysisk aktivitet/träning, manuella och fysikaliska metoder samt kombinationer av dessa går inte att särskilja från varandra. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt när det gäller dessa metoders kostnadseffektivitet.

Akupunktur stimulerar nerver via nålar som penetrerar hud eller slemhinna. Metoden används både inom sjukvården och inom den alternativa och komplementära vården.

  • Akupunktur visar ingen skillnad i smärtintensitet respektive aktivitetsförmåga tre månader efter avslutad behandling, jämfört med kontrollmetoder som innefattar någon form av kontrollstimulering.

Citera denna SBU-rapport: SBU. Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 198. ISBN 978-91-85413-34-8.

Pressmeddelande

Rätt rehabilitering kan hjälpa smärtpatienter bli mer aktiva

Rehabilitering där patienter med långvarig smärta får både fysisk träning och hjälp att ändra beteende förbättrar förutsättningarna för att komma tillbaks till en aktiv vardag.

Läs pressmeddelandet

Bilagor

Bilaga 1 Sökstrategier
Bilaga 2 Granskningsmallar
Bilaga 3 Förteckning/referenslista över exkluderade studier och studier med låga bevisvärden

Presentation av rapporten

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Gerhard Andersson (Kapitel 3.3), Professor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, Linköping
  • Björn Gerdle (ordförande), Professor, Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin (IKE), Hälsouniversitetet, Linköping samt verksamhetschef, Smärt- och rehabiliteringscentrum, Universitetssjukhuset, Linköping
  • Britt-Marie Stålnacke, Docent, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet samt överläkare, Rehabiliteringsmedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
  • Anne Söderlund, Professor, legitimerad sjukgymnast, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Västerås
  • Pernilla Åsenlöf, Docent, legitimerad sjukgymnast, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet

SBU

  • Susanna Axelsson (projektledare), Projektledare, odontologie doktor
  • Ingemar Eckerlund, Filosofie doktor, hälsoekonom
  • Maria Ahlberg (projektassistent)
Sidan publicerad