Längre initial läkarbedömning i primärvården vid misstänkt depression

Depressionssymtom är en vanlig orsak till att patienter söker hjälp i primärvården. Men för att säkert kunna ställa diagnosen depression vid den initiala bedömningen krävs att läkaren gör en noggrann och därmed också tidskrävande undersökning. Bedömningen behöver också dokumenteras med något bedömningsformulär. Det är för att läkaren ska kunna fånga upp allvarlighetsgraden men också påbörja en relevant behandling och planera uppföljningen. Målsättningen är därför att avsätta längre tid för den initiala bedömningen.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Finns det vetenskapliga studier som stöder att en längre initial läkarbedömning i primärvården leder till mindre farmakologisk behandling och snabbare rehabilitering vid misstänkt depression?

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

Upplysningstjänsten har inte identifierat någon vetenskaplig studie som särskilt har utvärderat betydelsen av att avsätta längre tid för den initiala bedömningen av primärvårdsläkaren när patienten söker hjälp för depressionssymtom.

Delar av denna frågeställning klassas även som en vetenskaplig kunskapslucka. Det innebär att en eller flera systematiska översikter visar på osäker effekt alternativt att det saknas systematiska översikter.

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom– Stöd för styrning och ledning – Remissversion 2016.
Ladda ner rapport

SBU:s upplysningstjänst Systematisk litteratursökning som besvarar fråga från vården eller socialtjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig. Systematisk kvalitetsgranskning görs inte.

Publicerad: 2017-10-10
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
http://www.sbu.se/ut201717

Publikationer inom samma område

Litteratursökning

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Claes Lennmarken, Laura Lintamo och Miriam Entesarian Matsson vid SBU.

Sidan uppdaterad