Triage och flödesprocesser på akutmottagningen

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

SBU:s slutsatser

I denna rapport innebär triage att patienter på en akutmottagning systematiskt indelas i kategorier utifrån medicinsk angelägenhetsgrad, dvs hur snabbt patienten behöver tas om hand med hänsyn till sitt hälsotillstånd.

Flödesprocesser innebär att arbetet på en akutmottagning organiseras så att patienterna handläggs i olika processer i syfte att snabba upp genomströmningen av patienter.

Rapporten sammanställer resultat från studier av samtliga patienter som sökt vård på akutmottagning oavsett diagnos eller svårighetsgrad. Trigeskalornas och/eller flödesprocessernas effekter på sjukdomsförlopp och överlevnad kan således inte bedömas för enskilda diagnosgrupper.

  • I vetenskapliga studier av triageskalor är risken att avlida kort tid efter bedömningen mycket liten i de fall som har bedömts vara minst brådskande. I det avseendet är triageskalorna säkra att tillämpa. En liten andel av dessa patienter kan trots detta behöva tas in för vård på sjukhus. Således kan patienter inte hänvisas till exempelvis primärvården från sjukhusets akutmottagning enbart på grundval av triagenivå.

    Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra i vilken utsträckning som triageskalorna är reproducerbara, dvs hur ofta olika bedömare kommer fram till samma resultat.
  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om det finns några skillnader i säkerhet, tillförlitlighet och reproducerbarhet mellan de tre vanligaste triagemetoderna i Sverige – Medical Emergency Triage and Treatment System (METTS), Adaptivt processtriage (ADAPT) och Manchester Triage Scale (MTS).
  • När arbetet på akutmottagningen organiseras i olika flödesprocesser (exempelvis en särskild process för patienter som med stor sannolikhet behöver tas in på sjukhuset) minskar dels patienternas väntetid för att träffa läkare, dels den sammanlagda tid som de vistas på akutmottagningen. Eftersom de olika flödesprocesserna inte har studerats sida vid sida, är det inte möjligt att avgöra vilken av dem som har störst effekt.
  • Så kallat snabbspår (som innebär att patienter med enklare åkommor tas omhand i en särskild process) är den flödesprocess som har bäst vetenskapligt underlag. Denna flödesprocess ger kortare tid till första läkarkontakt och kortare vistelse på akutmottagningen.
  • När den medicinska angelägenhetsgraden bedöms av ett vårdteam där olika personalkategorier ingår (läkare, sjuksköterska och undersköterska eller sekreterare) kallas detta teamtriage. Denna flödesprocess kan ge kortare tid till första läkarkontakt och kortare vistelse på akutmottagningen. Teamtriage leder också till att färre patienter spontant lämnar akutmottagningen innan de blivit medicinskt bedömda.
  • Det finns ett visst stöd för att vistelsen på akutmottagningen kan kortas om provanalyser utförs på själva mottagningen eller om remisserna till vissa röntgenundersökningar skrivs av sjuksköterskor istället för av läkare.

Citera denna SBU-rapport: SBU. Triage och flödesprocesser på akutmottagningen. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 197. ISBN 978-91-85413-33-1

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar Rapportserien (ISSN 1400-1403) baseras på systematiska litteratur­genomgångar av forsknings­artiklar. Rapporten har utarbetats av en grupp sakkunniga inom ämnesområdet. De sakkunniga har bland annat preciserat frågeställningen, bedömt forskningens kvalitet och diskuterat de sammanvägda resultat som framkommit. Frågeställningen belyses ur ett etiskt och hälso­ekonomiskt perspektiv och rapporten omfattar även en evidens­gradering som visar hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. Rapporten har granskats såväl internt inom SBU som av externa granskare inom området.

Publicerad: 2010-03-24
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 197
http://www.sbu.se/triage

Pressmeddelande

Akuten blir snabbare med olika ”spår”

Arbetet på en akutmottagning går fortare om patienterna vid ankomsten delas upp så att de mest brådskande fallen kan tas om hand för sig. När vården organiseras i skilda filer för patienter som behöver tas in på sjukhuset och för dem som har enklare åkommor, förkortas väntetiderna och vistelsen på akuten. Det visar en ny granskning.

Läs pressmeddelandet

Rapporten kapitelvis med bilagor

  1. Allmän inledning Kapitel_1.pdf
  2. Metod för den systematiska litteraturgranskningen Kapitel_2.pdf
  3. Systematisk litteraturgenomgång Kapitel_3.pdf
  4. Etik Kapitel_4.pdf 
  5. Praxisundersökning Kapitel_5.pdf 
  6. Kunskapsläge och kunskapsluckor Kapitel_6.pdf 
  7. Förkortnings- och definitionstabell Kapitel_7.pdf  
  8. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Kapitel_8.pdf

Bilagor

  • Bilaga 1. Mallar etc för bedömning av studiernas kvalitet
  • Bilaga 2. Sökstrategier
  • Bilaga 3. Arbetsblad för bedömning av vetenskapligt underlag enligt GRADE
  • Bilaga 4. Praxisenkäten
  • Bilaga 5. Diagram över antal patientbesök per år och akutmottagning i Sverige

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Kjell Asplund (ordförande), Professor, Stockholm
  • Maaret Castrén, Professor, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (Karolinska Institutet Södersjukhuset), Forskningscentrum, Stockholm
  • Anna Ehrenberg, Professor, Institutionen för hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna, Falun
  • Katarina Göransson, Forskare, sjuksköterska, Akutkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Stockholm
  • Håkan Jonsson, Överläkare, Ortopediska kliniken, Ryggenheten, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
  • Lars Lind, Professor Institutionen medicinska vetenskaper, Akut- och internmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala
  • Sven Oredsson, Verksamhetschef, Akutcentrum, Helsingborgs lasarett, Helsingborg
  • Jon Rognes, Civilingenjör, ek dr, Handelshögskolan, Stockholm
  • Nils-Erik Sahlin, Professor, filosof, Lunds universitet, Lund

SBU

  • Nasim Farrokhnia (projektledare), Med dr
  • Jonas Lindblom, Informatiker
  • Lars-Åke Marké, Hälsoekonom
  • Anders Norlund, Hälsoekonom
  • Anneth Syversson, Projektassistent
  • Juliette Säwe (biträdande projektledare), Docent