Mat vid diabetes

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

SBU:s slutsatser

  • Vid typ 2-diabetes har lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost likartade gynnsamma effekter på HbA1c (”långtidssockret”) och kroppsvikt. Det saknas studier av tillräcklig kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost med högt fettintag, exempelvis så kallad LCHF-kost. Säkerhetsaspekterna blir därför särskilt viktiga vid klinisk uppföljning av de personer som själva väljer extrem lågkolhydratkost.
  • Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att grönsaker, baljväxter och fisk är gynnsamma för personer med diabetes. Dessa livsmedel ingår som viktiga beståndsdelar i dagens kostrekommendationer vid diabetes. Litteraturgenomgången har inte funnit underlag för slutsatser om andra centrala komponenter i kostrekommendationerna, som fullkornsprodukter och fettmängd. Inget vetenskapligt stöd har framkommit vare sig för eller emot en ändring av dagens diabeteskostrekommendationer.
  • Personer som har typ 2-diabetes och som regelbundet konsumerar måttlig mängd alkohol löper lägre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än de som inte konsumerar alkohol. Givetvis måste rådgivning om alkohol ta hänsyn till graviditet eller risk för missbruk. Kaffekonsumenter har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än de som inte dricker kaffe.
  • Så kallad livsstilsbehandling, där råd om kost med reducerat fettinnehåll och ökat fiberinnehåll kombineras med ökad fysisk aktivitet, skyddar mot utveckling av diabetes hos personer som har nedsatt förmåga att ta hand om och omsätta glukos.
  • Eftersom det saknas studier av tillräcklig kvalitet går det inte att bedöma betydelsen av näringsintagets fördelning under dygnet. Detsamma gäller intag av proteiner respektive fullkornsprodukter. Dessutom saknas det studier av kostens betydelse för livskvaliteten, och för förekomsten av komplikationer från ögon och njurar.
  • Ett stort antal studier av olika koster vid diabetes genomförs för närvarande. Allt eftersom resultaten av högkvalitativa studier blir tillgängliga, måste det finnas beredskap att ompröva slutsatserna i denna rapport.

Citera denna SBU-rapport: SBU. Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 201. ISBN 978-91-85413-37-9.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar Rapportserien (ISSN 1400-1403) baseras på systematiska litteratur­genomgångar av forsknings­artiklar. Rapporten har utarbetats av en grupp sakkunniga inom ämnesområdet. De sakkunniga har bland annat preciserat frågeställningen, bedömt forskningens kvalitet och diskuterat de sammanvägda resultat som framkommit. Frågeställningen belyses ur ett etiskt och hälso­ekonomiskt perspektiv och rapporten omfattar även en evidens­gradering som visar hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. Rapporten har granskats såväl internt inom SBU som av externa granskare inom området.

Publicerad: 2010-05-05
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 201
http://www.sbu.se/matviddiabetes

Pressmeddelande

Minska fett eller kolhydrater likvärdigt vid diabetes

Att dra ner lite på fettet eller minska lite på kolhydraterna sänker långtidsblodsockret och vikten ungefär lika mycket hos vuxna med typ 2-diabetes. Mycket grönsaker, baljväxter och fisk kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom vid diabetes.

Läs pressmeddelandet

Bilagor

Bilagor

  • Bilaga 1. Metoder för kostregistrering i stora kohortstudier
  • Bilaga 2. Sökstrategier
  • Bilaga 3. Granskningsmallar
  • Bilaga 4. Checklista för bedömning av hälsoekonomiska studiers relevans och kvalitet
  • Bilaga 5. Exkluderade studier
  • Bilaga 6. Kostråd till personer med diabetes
  • Bilaga 7. Praxisundersökning

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Kjell Asplund (ordförande), Professor, Stockholm
  • Mette Axelsen, Universitetslektor, Avdelningen för klinisk näringslära, Göteborgs universitet
  • Göran Berglund, Professor, Institutionen för kliniska verksamheter, Malmö universitetssjukhus
  • Christian Berne, Professor, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet
  • Brita Karlström, Professor, Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet
  • Bernt Lindahl, Docent, Överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Norrlands universitetssjukhus
  • Eva Toft, Docent, överläkare, Hjärt- och diabetesmottagningen, Ersta sjukhus
  • Inge-Bert Täljedal, Professor, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet
  • Alicja Wolk, Professor, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet

SBU

  • Jonas Lindblom (projektledare)
  • Anders Norlund, Hälsoekonom
  • Måns Rosén (biträdande projektledare), Direktör
  • Ewalotte Ränzlöv (projektassistent)