Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Slutsatser

Den forskning som studerar samband mellan arbetsmiljö och sömnstörning är främst inriktad på betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet. Det finns vetenskapligt underlag för att följande gäller på gruppnivå:

  • Personer som har gott medmänskligt stöd i arbetsmiljön, möjlighet till kontroll över det egna arbetet eller som behandlas rättvist har mindre sömnstörningar än andra. För var och en av dessa faktorer visar forskningen på samband med lägre förekomst av sömnstörning.
  • Personer som har höga arbetskrav, psykiskt ansträngande arbete eller utsätts för mobbning på arbetsplatsen har mer sömnstörningar än andra. Även de som har en situation där belöningen (t ex lönen eller omgivningens uppskattning) är låg eller inte står i proportion till ansträngningen har mer sömnstörningar. För var och en av dessa faktorer visar forskningen på samband med högre förekomst av sömnstörning.
  • Personer som arbetar skift har mer sömnstörningar. Samband mellan skift och sömnstörningar visar sig även i minskad förekomst av sömnstörningar för dem som slutar arbeta skift. För övriga aspekter av arbetstid går det inte att avgöra om det finns något samband med störd sömn.

Studierna presenterar sällan resultaten från ett könsperspektiv, trots att både kvinnor och män ofta ingår i de grupper som undersöks. Det kan därför finnas skillnader mellan könen i olika faktorers betydelse för sömnen som ännu inte påvisats.

På flera områden saknas relevant forskning som motsvarar de kriterier vi har valt för att kunna dra säkra slutsatser. Ibland saknas forskning helt, i andra fall har studierna metodologiska begränsningar och i ytterligare andra fall har studierna lagts upp på ett sätt som inte ger information om förändringar över tid.

  • Det behövs mer prospektiv longitudinell forskning av hög kvalitet om samband mellan arbetsmiljö och sömn, dvs forskning där arbetstagarna följs under en längre tid.

Denna rapport bygger på studier som tillsammans har undersökt många olika miljöer, huvudsakligen i Europa. De flesta av studierna har undersökt arbetsförhållanden och sömnstörningar för män och kvinnor i flera olika yrken, under minst ett års tid. Rapportens resultat och slutsatser har bedömts vara giltiga för kvinnor och män som arbetar under svenska förhållanden.

Citera denna SBU-rapport: SBU. Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar.Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 216. ISBN 978-91-85413-57-7.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Utvärderar En allsidig vetenskaplig utvärdering som innefattar systematisk översikt, ekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar samt genomgång av sociala och etiska aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet med stöd av medarbetare på SBU, patienter/brukare. Rapporten granskas av oberoende experter. Graden av vetenskaplig tillförlitlighet i de sammanvägda resultaten bedöms på ett systematiskt sätt och rapportens slutsatser godkänns av SBU:s nämnd.

Publicerad: 2013-04-17
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 216

Liknande rapporter

http://www.sbu.se/216

Pressmeddelande

Bevisat mindre störd sömn med stöd och rättvisa på jobbet

Personer som har medmänskligt stöd på jobbet, möjlighet till kontroll över arbetet och som känner sig rättvist behandlade har mindre sömnstörningar.

Läs pressmeddelandet

Film från AFA Försäkringars seminarium om SBU:s rapport

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Steven Linton (ordförande), Professor, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, Örebro
  • Cecilia Björkelund, Professor, Enheten för allmänmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Göteborg
  • Karl Franklin, Docent, Kirurgkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
  • Sven Ove Hansson (avsnitt om etiska och sociala aspekter), Professor, Avdelningen för filosofi, Kungliga Tekniska högskolan,
  • Stockholm
  • Jerker Hetta, Professor, Klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm
  • Göran Kecklund, Docent, Stockholms universitet/Stressforskningsinstitutet, Stockholm
  • Lena Leissner, Överläkare, Sömnenheten, Neurokliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Örebro
  • Eva Lindberg, Professor, Medicinska vetenskaper, Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset, Uppsala
  • Børge Sivertsen, Professor, Folkehelseinstituttet/Universitetet i Bergen, Norge
  • Örjan Sundin, Professor, Avdelningen för psykologi, Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund
  • Anna Svensson, Epidemiolog, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting, SLSO/Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

SBU

  • Bo Bergman (expert vid kansliet)
  • Agneta Brolund (informationsspecialist)
  • Charlotte Hall (projektledare)
  • Therese Kedebring (projektassistent)
  • Karin Stenström (biträdande projektledare)
  • Lena Wallgren (skribent)