Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning – en kartläggning av systematiska översikter

Rapporten visar att det generellt saknas kunskap om behandling av förlossningsskador hos kvinnan.

Syfte

Syftet med detta regeringsuppdrag är att kartlägga systematiska översikter som utvärderar behandling av förlossningsskador hos kvinnan och att tydliggöra vilka vetenskapliga kunskapsluckor som fältet rymmer.

Vad tillför denna kartläggning?

Resultatet visar på att ett stort antal av de behandlingar som ges till kvinnor med förlossningsskador inte har vetenskapligt utvärderats i tillförlitliga systematiska översikter.

Bakgrund

Förlossningsskador hos mödrar till följd av vaginal förlossning är vanligt förekommande inom svensk förlossningsvård. Andelen förstföderskor som drabbas av bristningar Grad 3 och 4, så kallade sfinkterskador, varierar mellan 3,9 och 7,6 procent enligt statistik från Socialstyrelsen. Vaginala och perineala bristningar och andra skador på bäckenbotten hos kvinnor som föder vaginalt, kan orsaka lidande både på kort och lång sikt. Förutom smärta, kan förlossningsskador på bäckenbottens stödjefunktioner leda till urinläckage, avföringsläckage, tarmtömningssvårigheter, framfall av vaginalväggarna, samt sexuell dysfunktion.

Metod

En systematisk kartläggning innebär att sakkunniga identifierar domäner och frågeställningar inom området, vilka sedan ligger till grund för en systematisk litteratursökning. Efter litteratursökningen identifieras, relevans- och kvalitetsbedöms systematiska översikter och slutligen sammanställs resultaten i de inkluderade systematiska översikterna på ett överskådligt sätt. Kartläggningen inkluderar ingen kvalitetsbedömning av de primärstudier som ingår i de systematiska översikterna. I Kapitel 3 finns en mer detaljerad information kring metod samt avgränsningar.

Huvudresultat

Totalt identifierades 8 systematiska översikter som bedömdes hålla en god kvalitet. Resultaten i dessa översikter visar att det generellt saknas kunskap om behandling av förlossningsskador hos kvinnan för samtliga domäner, men inom några domäner finns det viss kunskap för specifika behandlingsstrategier (Tabell 1).

 

Tabell 1 Domäner, vetenskaplig kunskap, kunskapsluckor samt översikter av medelhög eller hög kvalitet.

Domän Vetenskaplig kunskap Vetenskapliga kunskapsluckor Systematisk översikt av medelhög eller hög kvalitet
Grad 1-bristning Nej Ja Nej
Grad 2-bristning Ja (delvis) Ja Ja
Grad 3- och/eller 4-bristning Nej Ja Ja
Djupare vaginal bristning Nej Ja Nej
Skada orsakad av klipp Ja (delvis) Ja Ja
Skada på levatormuskeln Nej Ja Nej
Livmoderframfall akut Nej Ja Nej
Skada på benstruktur i bäckenbotten Nej Ja Nej
Separation av blygdbensfog Nej Ja Nej
Specifik skada på könsstympad Nej Ja Nej
Fistel mellan blåsa och vagina eller tarm och vagina Nej Ja Nej
Hemorrojd Nej Ja Nej
Smärta i mellangården Ja (delvis) Ja Ja
Samlagssmärta Ja (delvis) Ja Ja
Urininkontinens Nej Ja Ja
Analinkontinens Nej Ja Ja
Tarmtömningssvårighet Nej Ja Ja
Uterusruptur Nej Ja Nej

Citera denna rapport: SBU. Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning – en kartläggning av systematiska översikter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 250. ISBN 978-91-85413-93-5.

Ladda ner rapport Ladda ner sammanfattning

SBU Kartlägger Systematiska översikter inom ett fält identifieras och kvalitetsgranskas av ämnessakkunniga samt av oberoende granskare. Syftar till att ringa in områden där det finns evidens och peka på områden där säker kunskap saknas – vetenskapliga kunskapsluckor.

Publicerad: 2016-04-29
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 250
http://www.sbu.se/250

Se filmen om vad vi vet om förlossningsskador och hur ska de diagnostiseras?

Tre frågor till Marie Vikström Bolin, sakkunnig i projektet

Marie Vikström Bolin, överläkare, med dr, Sundsvalls sjukhus

Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Den viktigaste slutsatsen är att förlossningsskador går att påverka. Utbildning och träning ger effekt även om vi ännu inte vet exakt vilka delmoment som är viktigast.

Vad hoppas du ska hända i vården?

Det finns ett stort intresse inom professionen för denna fråga så min förhoppning är att det skapas möjlighet till mer utbildning i verksamheten samt att förebyggande åtgärder och efterföljande behandling utvärderas vetenskapligt.

Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?

Även om jag anade att vetenskapliga arbeten gällande förlossningsskador hade brister i olika avseenden blev jag förvånad över att det var så pass få som höll en sådan kvalitet att de gick att utvärdera i denna rapport.

Pressmeddelande

Ultraljud hittar fler förlossningsskador

Om vårdpersonalen gör en undersökning med ultraljud direkt efter förlossning kan dolda bristningar i ändtarmens ringmuskel upptäckas i tid. Det visar SBU:s utvärdering av det vetenskapliga underlaget.

Läs pressmeddelande

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Marie Vikström Bolin, Överläkare, Med dr, Sundsvalls sjukhus
  • Anna Dencker, Barnmorska, Fil. Dr. Göteborgs universitet
  • Ann Olsson, Barnmorska, Med dr, Danderyds sjukhus AB
  • Gunilla Tegerstedt, Överläkare, Med dr, Karolinska Universitetssjukhuset

SBU

  • Frida Mowafi, Projektledare
  • Helena Domeij, Biträdande projektledare
  • Elisabeth Gustafsson, Projektadministratör
  • Hanna Olofsson, Informationsspecialist

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Kartläggning – samlad bild av åtgärder vid förlossningsskador behövs

Det saknas bra systematiska översikter av behandlingar mot skador efter vaginal förlossning. Det konstaterar ämnessakkunniga som SBU har anlitat för att kartlägga behandlingsforskningen på området. Signalen till vetenskapssamhället och forskningsfinansiärerna är: här finns kunskapsluckor som borde täppas till.

Läs mer