Högre jämfört med lägre relationskontinuitet i vården för personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) avseende följsamhet till läkemedelsbehandling, upplevelse av vården och hanterbarhet av sjukdomen

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

Utifrån utvärderingens resultat och de erfarenheter som projektgruppen förvärvat under projektet ges förslag på överväganden för forskning:

  • Det finns stort behov av att utveckla, etablera och förankra precisa begrepp och metoder kring hur kontinuitet ska beforskas. Det rör exempelvis att ta fram rekommendationer kring lämpliga studiedesigner, analysmetoder och strategier kring hur confounding bör hanteras.
  • Framtida studier med experimentell design kan vara viktiga komplement för att bekräfta effekter och för att undersöka mekanismer av relationskontinuitet i vården.
  • Det finns behov av studier i svensk kontext samt att vidareutveckla kvalitetsindikatorer för kontinuitet.
  • Team-behandling finns i flera vårdsammanhang och är etablerat inom psykiatrin. Det finns ett behov av att utveckla metoder för att mäta betydelsen av relationskontinuitet i denna kontext.
  • Det behövs studier där man mäter relationskontinuitet genom hela vårdkedjan, inklusive behovet av akutsjukvård och sjukhusvård.
  • Relationskontinuitet i vård inom kommunal hälso- och sjukvård, hemtjänst och personlig assistans bedöms kunna ha stor betydelse för äldre personer och för personer med funktionsnedsättning. Det finns behov av att undersöka betydelsen av relationskontinuitet för dessa grupper.

Läs mer i Kapitel 9, ”Överväganden för forskning”, i rapporten

Vad finns?

För personer med astma eller KOL ger högre relationskontinuitet i vården:

  • lägre risk att dö i förtid (låg tillförlitlighet, GRADE⊕⊕).
  • lägre risk för sjukhusinläggning i måttlig till hög utsträckning (måttlig tillförlitlighet, GRADE⊕⊕⊕).
  • lägre risk för akutmottagningsbesök (låg tillförlitlighet, GRADE⊕⊕).
  • lägre hälso- och sjukvårdskostnader (låg tillförlitlighet, GRADE⊕⊕)

Läs rapporten

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

SBU. Kontinuitet i vården. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU-rapport nr 329. Mer om översikten

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Diarienr:
Publicerad:
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.

Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.

Hitta publikationer och andra sidor här

Liknande kunskapsluckor

Sök fler kunskapsluckor inom samma område: