Mazeoperation vid förmaksflimmer

Alerts bedömning

Version: 1

Metod och målgrupp

Förmaksflimmer är en vanlig sjukdom som ger försämrad hjärtfunktion och ökar risken för blodpropp. I första hand behandlas förmaksflimmer med läkemedel. Då behandling med läkemedel eller andra icke farmakologiska behandlingsalternativ är otillräcklig kan kirurgisk behandling bli aktuell. En metod för särskilt svåra fall är mazeoperation, som utgör ett öppet kirurgiskt ingrepp. I hjärtats båda förmak görs 11 snitt som sys ihop för att skapa en labyrint (eng. maze) i syfte att få till stånd en fortledning av den elektriska impulsen mellan de olika delarna av hjärtat. Målgruppen utgörs av patienter med mycket uttalade besvär där annan behandling inte lett till normal hjärtrytm. Antalet patienter i Sverige som årligen skulle kunna komma i fråga för behandling beräknas till mellan 50 och 100.

Patientnytta

Det saknas randomiserade kontrollerade studier där nyttan av mazekirurgi utvärderats. Däremot har resultat från uppföljningsstudier, omfattande sammanlagt 1 476 patienter som genomgått mazekirurgi, rapporterats. Vid uppföljning mellan 1-10 år varierade andelen som fått bestående sinusrytm mellan 75 och 100 procent. I en studie har livskvalitet hos 49 patienter före respektive sex månader efter genomgången mazekirurgi undersökts. Resultaten jämfördes med en genomsnittspopulation och visade en signifikant lägre livskvalitet före operationen, medan den sex månader efter operationen var helt jämförbar med genomsnittspopulationens. Mazeoperation medför, som all öppen thoraxkirurgi, risk för allvarliga komplikationer i form av blödning, infektioner och hjärtinfarkt. Dödlighet i samband med operationen har i olika studier varierat mellan 1 och närmare 5 procent.

Ekonomiska aspekter

Det saknas hälsoekonomiska utvärderingar av metoden. Kostnaden för ingreppet är jämförbar med en kranskärlsoperation, dvs mellan 175 000 och 225 000 kronor. Detta skulle innebära en årlig kostnad på mellan 10 och 20 miljoner kronor i Sverige om metoden börjar användas i rutinsjukvård.

Kunskapsläget

Det finns viss* vetenskaplig dokumentation om patientnytta och risker vid mazeoperation. Det finns ingen* vetenskaplig dokumentation om metodens kostnadseffektivitet. Kunskapen om metoden är fortfarande otillräcklig varför ytterligare undersökningar av dess nytta och risker behövs. I enlighet med forskningsetiska principer måste patienterna ges en adekvat information om kunskapsläget inför beslut om en eventuell operation.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Per Blomström, docent, överläkare, Kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Rapporten har granskats av Rolf Nordlander, docent, överläkare, Kardiologkliniken, Södersjukhuset.