Gastric pacing (magsäcksstimulering) vid behandling av fetma

Alerts bedömning

Version: 1

Metod och målgrupp

Gastric pacing är en ny metod för behandling av fetma som innebär att elektrisk stimulering av magsäcken sker via en i magsäcksväggen inplanterad pacemakerelektrod. Stimulatorn ser ut som en vanlig hjärtpacemaker och placeras under huden. En elektrod placeras i magsäcksväggen med hjälp av ett kirurgiskt ingrepp. Operationen, som görs med laparoskopisk teknik ("titthålskirurgi"), kan utföras i öppen vård eller i sluten vård med kort vårdtid. Metoden har hittills i huvudsak använts för den patientgrupp som för närvarande i Sverige kommer ifråga för kirurgisk behandling på grund av fetma, det vill säga patienter med BMI >40 kg/m² eller BMI >35 kg/m² vid komplicerande sjukdom. I andra länder förekommer dock marknadsföring av metoden till patienter med ett BMI på 30 kg/m² och däröver. Anledningen till att ta upp denna behandlingsmetod för utvärdering är att fetma utgör ett stort folkhälsoproblem och att nya behandlingsmetoder för detta tillstånd har stor potentiell betydelse.

Patientnytta

Patientnytta har studerats i ett fåtal öppna studier utan kontrollgrupp, samtliga med ett litet antal inkluderade patienter. I samtliga studier har patienternas genomsnittliga kroppsvikt minskat, dock i varierande grad. Ännu har inga resultat från någon randomiserad kontrollerad undersökning publicerats. Preliminära resultat från en svensk studie, inkluderande tio patienter, visade att viktnedgången efter sex månader var densamma i studiegruppen oavsett om pacemakern var aktiv eller ej. Det vanligast förekommande problemet vid behandlingen har varit att elektroden lossnat från sitt läge i magsäcksväggen. Vid operationen, då elektroden ska fästas, finns risk för perforation av magsäcksväggen. Denna komplikation finns rapporterad, i tre studier, för 10, 15 respektive 32 procent av operationerna. Om perforationen inte upptäcks under operationen finns en betydande risk för allvarliga infektioner. Det finns inga rapporter om dödsfall i samband med denna behandling.

Ekonomiska aspekter

Inga hälsoekonomiska studier har kunnat identifieras. Pacemakersystemet som används kostar mellan 80 000 och 95 000 kronor. Därutöver tillkommer kostnader för själva operationen. De nuvarande modellernas batterier beräknas ha en livslängd på två till fyra år.

Kunskapsläge

Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag om metodens patientnytta på kort sikt (Evidensstyrka 4)*. Det finns ingen vetenskaplig dokumentation om metodens effekter på lång sikt (Evidensstyrka 4)*. Det finns heller ingen vetenskaplig dokumentation om metodens kostnadseffektivitet (Evidensstyrka 4)*.

Metoden är fortfarande att betrakta som experimentell och bör inte användas utanför vetenskapliga studier som fått godkännande från etikprövningsnämnd. Framför allt är behovet av studier med adekvat kontrollgrupp stort.

* Detta är en gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på. Graderingen görs i fyra nivåer;

Evidensstyrka 1 = starkt vetenskapligt underlag,
Evidensstyrka 2 = måttligt starkt vetenskapligt underlag,
Evidensstyrka 3 = begränsat vetenskapligt underlag,
Evidensstyrka 4 = otillräckligt vetenskapligt underlag.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Ingmar Näslund, docent, Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. Rapporten har granskats av Jarl S:son Torgerson, docent, Sektionen för kroppssammansättning och metabolism, Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.